Inlärningsteori

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inlärningsteori är en del av psykologi som beror hur människan lär sig. Det kan ske genom bl.a. respondent inlärning och operant inlärning (även kallat respondent och operant betingning).[1]

Respondent och operant inlärning[redigera | redigera wikitext]

Respondent inlärning[redigera | redigera wikitext]

Respondent inlärning sker genom att individen utsätts för två stimuli samtidigt vilket medför att de associeras i individens centrala nervsystem.

Operant inlärning[redigera | redigera wikitext]

Operant inlärning kan även kallas konsekvensinlärning och sker när ett beteende sker samtidigt som något positivt eller negativt, exempelvis att individen får godis (positivt) eller en stöt (negativt). Om konsekvensen av ett beteende blir positivt ökar sannolikheten för att utföra beteendet igen. Om konsekvensen blir negativ minskar sannolikheten för att individen ska utföra beteendet igen.

Konsekvenser kan bli positiva eller negativa på två sätt och för att undvika begreppsförvirring kommer de positiva och negativa konsekvenserna härefter kallas önskvärda och icke önskvärda. Detta för att tillförandet av något (ex. godis) kallas positivt och när något tas bort kallas det negativt. Exempel: Om någon ger dig pengar när du jobbar tillför de något som också är önskvärt. Detta blir en positiv förstärkning. Positiv för att något tillfördes och förstärkning för att det var något önskvärt som ökar sannolikheten för att du kommer jobba mer.

Om du blir av med dina pengar när du gick genom en gränd och blev rånad togs något ifrån dig och händelsen var icke önskvärd. Därför blir situationen en negativ försvagning. Detta för att någonting togs ifrån dig och sannolikheten för att du ska gå i gränden igen minskar. I samma exempel finns en positiv försvagning i och med att rädsla och obehag tillfördes situationen, vilka är känslor som är icke önskvärda.

Detta går att ställa upp i en tabell:

Operant inlärning
Något tillförs Något tas bort
Önskvärd konsekvens Positiv förstärkning Negativ förstärkning
Icke ösnkvärd konsekvens Positiv försvagning Negativ fösvagning

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1947-, Domjan, Michael,. The essentials of conditioning and learning (Fourth Edition). ISBN 9781433827785. OCLC 1007786687. https://www.worldcat.org/oclc/1007786687