Instagram-målet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Det så kallade Instagram-målet var ett kriminalfall där två flickor i Göteborg 2013 dömdes för grovt förtal efter ryktesspridning genom det sociala mediet Instagram. När domen föll var de 15 och 16 år.

Fallet har blivit uppmärksammat, särskilt på grund av det ovanligt höga skadeståndet om totalt 570 000 kronor.

Händelseförlopp[redigera | redigera wikitext]

Under 2012 drev två flickor kontot Gbgsorroz på Instagram, där de efterlyste skvaller om "orrar" ("horor" eller "slampor") i Göteborgsområdet, och publicerade insända rykten med bilder om totalt 180 pojkar och flickor.

Kontot blev välkänt bland ungdomar i Göteborg, och i december samma år spreds rykten att upphovspersonerna bakom kontot gick på Plusgymnasiet i Göteborg. Den 18 december samlades många ungdomar utanför gymnasiet. Stämningen blev hätsk och polisen kallade in hästar, hundar, ordningspolis och helikopter för att skingra folksamlingen.[1] Det var den första massmediala rapporteringen om fallet.[2]

90 anmälningar om förtal inkom till polisen. De ansvariga för Instagramkontot hittades av polisen via ip-adressen till telefonen som kontot administrerade genom.[1] Flickorna erkände brott, och Göteborgs tingsrätt dömde dem den 24 maj 2013 för grovt förtal. Påföljden blev ungdomstjänst och ungdomsvård, och att solidariskt betala skadestånd för kränkning om 15 000 kronor vardera till 38 målsägare.[3]

Modern till en av flickorna överklagade domen, med ett yrkande att jämka skadeståndet. Hovrätten för Västra Sverige och Högsta domstolen tog upp överklagandet, men fastställde tingsrättens dom utan att jämka.[4]

Dramaserien Hashtag, som producerades 2016 för Sveriges Television, är baserad på fallet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”2012 - Instagramkravallerna äger rum utanför Plusgymnasiet i Göteborg”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/instagramkravallerna/. Läst 3 september 2018. 
  2. ^ Lisa Röstlund (18 december 2012). ”Så började upploppen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0E3WoJ/sa-borjade-upploppen. Läst 3 september 2018. 
  3. ^ Lina Persson, Nanok Bie (24 juni 2013). ”Döms för grovt förtal i "Instagram-målet"”. SvT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dom-i-instagram-rattegangen. Läst 3 september 2018. 
  4. ^ Stefan Wahlberg (18 juni 2015). ”Mammans skadestånd för dotterns brott i "Instagrammålet" jämkas inte - men HD oenig”. Dagens Juridik. http://www.dagensjuridik.se/2015/06/mammans-skadestand-dotterns-brott-i-instagrammalet-jamkas-inte-men-hd-oenig. Läst 3 september 2018.