Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (Göteborg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
JMG i Campus Linné (6649).jpg
Seminariegatan 1 B, med JMG och SOM-institutet ("Mediehuset") samt Nordicom.
Typ Del av Campus Linné, Göteborgs universitet
Huvudkontor Sverige Seminariegatan 1 B, Annedal, Göteborg
Bransch Högskoleutbildning
Antal anställda >50
Antal studenter 500
Historia
Grundat 1990
Bildat av Avd. för masskommunikation vid den statsvetenskapliga institutionen + JHG
Tidigare namn Journalisthögskolan i Göteborg (1967–90)
Struktur
Ägare Göteborgs universitet
Huvudman Samhällsvetenskapliga fakulteten
Övrigt
Webbplats jmg.gu.se

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG[1]) är en institution vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet. Institutionen sysslar med samhällsvetenskaplig forskning och utbildning inom journalistik och medier. Den har sina rötter i Journalisthögskolan i Göteborg (JHG[2]), vilken 1990 integrerades i universitetet. Institutionen är sedan 2007 inrymd i lokaler nära Linnéplatsen. Där studerar numera cirka 500 studenter. Institutionen har ett 50-tal anställda och leds (2016) av prefekten Ulla Sätereie.

Historik[redigera | redigera wikitext]

JMG leder sina rötter till det 1959 av tidningsbranschen (Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Publicistklubben) grundade och enskilt drivna Journalistinstitutet i Göteborg, som förstatligades 1962, liksom sin motsvarighet i Stockholm. Dessa båda institut omvandlades 1967 till separata journalisthögskolor, som genom högskolereformen 1977 blev institutioner inom Stockholms respektive Göteborgs universitet. Utbildningen i Göteborg placerades då i ett flervåningshus i Masthugget (vid korsningen Andra Långgatan/Värmlandsgatan[3]). Vid den tiden var journalistutbildningen tvåårig,[4] med antagning både höst och vår. Utbildningen förlängdes i samma veva med ett akademiskt påbyggnadsår.[5]

JHG var fram till institutionssammanslagningen 1990 inrymd i en byggnad i korsningen Andra Långgatan/Värmlandsgatan.
Sprängkullsgatan med delar av institutionens lokaler åren 1990–2007 i vänster bildkant.
Sedan 2007 finns JMG inrymt i nybyggda lokaler i Campus Linné, tillsammans med SOM-institutet och Nordicom.

Den nuvarande institutionen skapades 1990 efter att man slagit samman Journalisthögskolan och Avdelningen för masskommunikation vid Statsvetenskapliga institutionen.[6] Utbildningen i journalistik flyttade samtidigt från lokalerna i Masthugget till det statsvetenskapliga centret i Haga (korsningen Vasagatan/Sprängkullsgatan).

Institutionen flyttade under juni 2007 till nybyggda lokaler vid Linnéplatsen (Seminariegatan) någon kilometer längre söderut. Därmed knöts institutionen närmare geografiskt samman med Campus Linné. Den nya byggnaden omfattar fyra våningar och inrymmer även SOM-institutet samt Nordicom (under det gemensamma namnet "Mediehuset").

JMG har idag cirka 500 studenter och ett femtiotal anställda lärare, forskare och administratörer. Prefekt för institutionen är (2015) Ulla Sätereie.[7]

Risken för stora hyreskostnader uppmärksammade dock 2013 risken för att hela institutionen skulle kunna tvingas läggas ner.[8][9]

Som separat institutionen kallades Journalisthögskolan i Göteborg ofta vid förkortningen JHG.[10][2] Den 1990 sammanslagna institutionen har förkortningen JMG. Däremot har begreppet JHG i någon mån levt vidare, bland annat som namn på den närradio som under 1990-talet drevs av skolans elevkår.[11]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten består idag (2016) av:[6]

  • Journalistutbildningen: Ett treårigt kandidatprogram om 180 hp; ett svenskt ettårigt magisterprogram (ges till och med vårterminen 2019); ett ettårigt internationellt magisterprogram med inriktning mot grävande journalistik (start höstterminen 2016).
  • Medie- och kommunikationsvetenskap: Ett treårigt kandidatprogram om 180 hp, samt ämneskurser upp till masternivå.
  • Forskarutbildningen: Leder till filosofie doktorsexamen i journalistik, medier och kommunikation, 240 hp
  • Forskning på hög nivå, både långsiktiga forskningsprogram och uppdrag av mer kortsiktig natur.

Bland kända forskare vid JMG finns eller har funnits Lennart Weibull[12] och Kent Asp (professor emeritus 2016[13]).

Gästprofessur[redigera | redigera wikitext]

Familjen Hjörne har sedan 1992 donerat medel för en ettårig gästprofessur i praktisk journalistik vid JMG. Denna gästprofessur innebar att en väletablerad journalist varje år bidragit till journalistutbildningen i Göteborg. På senare år har tjänsten varit på 25 procent. Förutom till själva utbildningen bidrog professuren till en levande diskussion om journalistik bland lärare och elever på skolan. Sedan 1997/1998 har gästprofessorn (som då var Christina Jutterström) också arrangerat särskilda tisdagsseminarier som varit öppna för allmänheten.[14]

2015 drog dock familjen Hjörne in medlen för gästprofessuren. Man ansåg att någon annan aktör kunde ta över "stafettpinnen" och menade att de 11 miljoner kronorna som 23 års gästprofessurer kostat fick vara nog. I fortsättningen ska man istället investera sina pengar i tidningsverksamheten.[14]

Innehavare av denna gästprofessur har under åren varit följande personer:[15]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Att den svenska högskoleutbildningen i journalistik är och varit koncentrerad till landets två största städer har rönt viss kritik. 1988 skrev riksdagsledamöterna Börje Hörnlund och Gösta Andersson en motion, där de påpekade att många journalister i storstäderna gick arbetslösa. Samtidigt var det svårt att få lediga platser på tidningar i "landsorten" besatta. Dessutom kritiserade de den, som de tyckte, storstadsfixerade bilden som gavs av Sverige i rikstäckande massmedier. Ett av förslagen i motionen var att starta en journalistutbildning i Norrland.[2] Detta blev sedan verklighet, efter bildandet av Journalistprogrammet vid Mitthögskolan (idag Mittuniversitetet) i Sundsvall.[16] Även den stora statliga utredningen à jour, 1975, kom fram till att det sistnämnda skälet är ett motiv för att inte förlägga journalistutbildningar i storstäder.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Institutionen för journalistik, medier och kommunikation". jmg.gu.se. Läst 17 maj 2016.
  2. ^ [a b c] "Motion till riksdagen 1987/88:Ub672". riksdagen.se. Läst 29 maj 2015.
  3. ^ "Kom igen tjejer, framtiden är er!". kkuriren.se, 2015-06-01. Läst 7 juli 2015.
  4. ^ Lehmusto, Anna: "Månadens lärare: Det är jätteroligt att underisa på Poppius". poppius.se. Läst 29 maj 2015.
  5. ^ "Journalistprogrammet, 120 hp". utbildning.gu.se. Läst 29 maj 2015.
  6. ^ [a b] Sten, Ann-Sofie (2014-02-24): "I händelsernas centrum". jmg.gu.se. Läst 29 maj 2015.
  7. ^ "Handlingsplan 2015 – 2017 och verksamhetsplan 2015". jmg.gu.se. Läst 29 maj 2015.
  8. ^ Nyström, Ulf (2013-11-27): "Journalisthögskolan hotas av nedläggning". gp.se. Läst 29 maj 2015.
  9. ^ P4 Göteborg (203-11-27): "Journalisthögskolan i Göteborg hotas av nedläggning". sverigesradio.se. Läst 29 maj 2015.
  10. ^ "Hans Brolin". guiden.se, 2008-03-13. Läst 29 maj 2015.
  11. ^ "radio [Göteborg City : Elevkåren vid journalisthögskolan, Göteborg City 1998-09-17--1998-09-18".] smdb.kb.se. Läst 29 maj 2015.
  12. ^ "Spegla, granska, tolka". urskola.se. Läst 17 maj 2016.
  13. ^ "Kent Asp". jmg.gu.se. Läst 17 maj 2016.
  14. ^ [a b] Tornbrant, Hanna (2015-04-21): "Hjörne lägger ner gästprofessur i journalistik". gp.se. Läst 29 maj 2015.
  15. ^ "Familjen Hjörnes donationsprofessur i praktisk journalistik". jmg.gu.se. Läst 29 maj 2015.
  16. ^ "Journalistprogrammet, 180 hp". miun.se. Läst 29 maj 2015.
  17. ^ À jour – Om journalistutbildning. Liber Tryck Stockholm. 1975. ISBN 9138022656 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]