Intellektuell funktionsnedsättning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Intellektuell funktionsnedsättning
latin: retardatio mentalis
Ett barn passerar mållinjen.
Barn med intellektuell funktionsnedsättning eller andra störningar av utvecklingen kan delta i Special Olympics.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F70-F79
ICD-9317-319
DiseasesDB4509
MedlinePlus001523
eMedicinemed/3095  neuro/605
MeSHsvensk engelsk
Den skotska prisbelönta film- och TV-skådespelaren Paula Sage (som har Downs syndrom) får motta BAFTA Award av Brian Cox.

Intellektuell funktionsnedsättning, även kallat utvecklingsstörning[1] (de tidigare termerna förståndshandikapp eller begåvningshandikapp förekommer även)[2], är när en människas kognition och intelligens inte utvecklas normalt. Man har inte samma förutsättningar som andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. De medicinska uttrycken för intellektuell funktionsnedsättning är intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare användes som medicinska uttryck mental retardation eller psykisk utvecklingsstörning men sedan lanseringen av DSM 5 anses denna terminologi förlegad och nedsättande[3]. Intellektuell funktionsnedsättning är en svårare form av inlärningssvårigheter.

Det är i huvudsak de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen, även om vissa intellektuell funktionsnedsättningar kan påverka andra delar av kroppen och dess utseende.

Forskning visar hur viktig en människas begåvning, framför allt den verbala förmågan, är för kapaciteten att leva ett självständigt liv. Begåvningsnivån är en skyddsfaktor och resurs vid svårigheter. Den har dock också en koppling till antisocialt beteende.[4][5] Personer med funktionsnedsättningen behöver få tillgång till personliga begåvningsstödjande hjälpmedel.

Cirka 1 % av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning, hälften av dessa har en intellektuell funktionsnedsättning som räknas som lindrig.[6] Antalet personer med en nedsatt intellektuell förmåga som dock inte motsvarar kraven för intellektuell funktionsnedsättning är betydligt högre, vissa menar att det kan uppgå till 20 % av befolkningen.[7]

Intellektuell funktionsnedsättning hos barn upptäcks i allmänhet när man börjar undersöka varför barnet utvecklas så långsamt mentalt. I de flesta fall beror det på att deras hjärnor inte utvecklats för abstrakt tänkande utan mer konkreta ting. Detta ger nedsatt intelligens eftersom utveckling av intelligens kan utvidgas av logiska uppgifter som kräver abstrakt tänkande fast som är nedsatt vid funktionsnedsättningen.

Man delar, enligt ICD-10, in intellektuell funktionsnedsättningar i olika nivåer utifrån vilken intelligenskvot personen ifråga ligger på, detta benämns som djupgående, svår, måttlig och lindrig.[8] Inom termen svag begåvning faller de inom den lägsta nivån fast inom normalzonen IQ 70-85.

Intellektuell funktionsnedsättning är en funktionsnedsättning och räknas varken som en sjukdom eller en psykisk störning. En intellektuell funktionsnedsättning går därmed inte att bota, däremot kan man lära sig hitta strategier som underlättar tillvaron för den som har en intellektuell funktionsnedsättning. [8].

Kriterier för att fastställa intellektuell funktionsnedsättning[redigera | redigera wikitext]

En 8-årig pojke med ATR-X syndrome, ett tillstånd orsakad av en muterad gen. Manliga bärare tenderar att ha en måttlig intellektuell funktionsnedsättning och fysiska kännetecken såsom överdrivet framträdande läppar, en nedtryckt näsrygg och ett litet huvud.
En flicka med intellektuell funktionsnedsättning.
En flicka med intellektuell funktionsnedsättning och Wolf-Hirchhorns syndrom.
En ung man med Lujan-Fryns syndrome (LFS), en genetisk störning som orsakar lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning.

För bedömning av intellektuell funktionsnedsättning används olika begåvningstester. Den internationella benämningen av intellektuell funktionsnedsättning beskrivs delvis i ICD-10 och delvis i DSM 5, vilket är internationellt använda manualer för att ställa diagnoser. Enligt DSM 5 används begreppet intellektuell funktionsnedsättning. Eftersom intellektuell funktionsnedsättning förekommer i olika nivåer innebär det att problemen blir tydliga i olika skeden i utvecklingen. Ibland ser man barnets svårigheter redan under spädbarnstiden. Men det är vanligt att man successivt märker förseningen i utvecklingen. Det förekommer att ungdomar och vuxna som har svårigheter att klara studier och arbete och därav får en mycket sen diagnos. [8].

För att fastställa en intellektuell funktionsnedsättning utgår man enligt DSM 5 ifrån tre kriterier:

  • Nedsättningar i intellektuella funktioner såsom förmåga till resonemang, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, akademiskt lärande, erfarenhetsbaserat lärande - vilket bekräftas av både standardiserad intelligenstestning och klinisk bedömning (oftast av en psykolog).
  • Ett andra kriterium är att personen i fråga skall uppvisa brister i eller nedsättningar i adaptiva funktioner inom minst två viktiga livsområden. Det vill säga att personen skall ha svårt att hantera och anpassa sig till normala krav i sin vardag, t.ex. sköta sin hygien, sköta skolgång eller ha ett fungerande socialt liv. Härvid tarvas en tämligen omfattande kartläggning, dels för att över huvud taget påvisa de adaptiva funktionsnedsättningarna och dels för att klargöra att de inte kommer sig av yttre skäl, exempelvis social misär eller isolering.
  • Det tredje kriteriet är att personen ifråga uppvisar tecken på intellektuell funktionsnedsättning innan 16 till tjugo 20 års ålder. (I Sverige är det innan man fyllt 16 som gäller).

I tidigare versioner av DSM såsom DSM-IV lades ett större fokus på uppmätt IQ för diagnosticering och specificering av intellektuell funktionsnedsättning. I DSM 5 baseras bedömningen inte lika mycket på uppmätt IQ, utan är istället en kombination av uppmätt IQ och klinisk bedömning av funktionsnivå.

I undantagsfall sker det även att personer med IQ strax under 70- inom regel skulle ha varit intellektuellt funktionsnedsatta fast antas som svagt begåvade om de har godare grunder som inte förefaller för majoriteten av personer med intellektuell funktionsnedsättning.

I nu aktuella diagnosmanualer (ICD-10; DSM 5) skiljer man på lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IQ 55-70), måttlig intellektuell funktionsnedsättning (IQ 35-55) och grav intellektuell funktionsnedsättning (IQ <35) även om DSM 5 inte definierar dessa kategorier i termer av IQ-poäng utan individens funktionsförmåga inom tre domäner: konceptuell, social och praktiska.

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har även andra funktionsnedsättningar såsom rörelsehinder eller sämre syn. Hjärnskador av typen cerebral pares (CP-skada) innebär inte i sig själv intellektuell funktionsnedsättning, men många av de drabbade har även intellektuell funktionsnedsättning.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Illustration av en man med Fragil X-syndromet.

Det finns många olika orsaker till intellektuell funktionsnedsättningar, och i de flesta fall går det ej att finna någon orsak. En av de vanligaste påvisbara orsakerna var förr att barnet drabbats av syrebrist under graviditet eller under förlossningen. Det är med förbättrad förlossningsvård mer sällsynt idag, men i gengäld har förekomsten av hjärnskador till följd av mycket tidig födsel ökat. En annan orsak är genetiska avvikelser vilka ibland är ärftliga. Även ämnesomsättningsrubbningar kan i specifika fall leda till intellektuell funktionsnedsättning. Detta kan ofta behandlas med en strikt diet. Missbildningar av hjärnan och skallen (microcefali) kan leda till att hjärnan inte utvecklas normalt och omfattande funktionsnedsättningar kan uppstå. Ovanliga progredierande (framskridande) hjärnsjukdomar kan även orsaka flerfunktionsnedsättning. Inavel och kusingiften ger klart förhöjd risk för intellektuell funktionsnedsättning.Mall:Ref?Därför är intellektuell funktionsnedsättning betydligt vanligare i etniska grupper där kusingifte är vanligt[9].

Kromosomavvikelser[redigera | redigera wikitext]

Förändringar i arvsmassan är en förutsättning för mänsklig utveckling i darwinistisk mening. Dock blir en del förändringar så omfattande att dna:t ej längre förmedlar en funktionell genetisk kod. Ibland blir det rejäla molekylära fel på dna-molekylen, såsom att en arm sticker ut eller att stora segment bytt plats. Följden av de flesta kända kromosomavvikelser varierar men har en del gemensamheter, t.ex. en diffus global påverkan på hela den biologiska organismen, vilket tar sig uttryck i att bland annat förändringar i cirkulationssystemet och centrala nervssystemet är vanliga. Kromosomförändringar kan vara nedärvda och förändringens uttryck följer vanliga genetiska lagar (Mendel) men är ofta, speciellt vid mer drastiska uttrycksformer, följden av en spontan mutation. Förändringen har oftast skett i gonaden, i den första sammansmältningen eller i någon av de allra första celldelningarna. Människans celler har normalt 46 kromosomer i 23 par. Den vanligaste kromosomavvikelsen som leder till intellektuell funktionsnedsättning är Downs syndrom (Trisomi 21). Tri står för tre och somi för kroppar, dvs kromosompar nr 21 har tre i stället för två kroppar (vilka vi idag känner som dna-molekyler). Denna extra molekyl kan dras med på i princip tre olika sätt, och mängden påverkade celler kan variera (mosaikism). Endast en, ovanlig, variant är ärftlig. Personer med Downs syndrom har oftast lindrig till grav intellektuell funktionsnedsättning.

Intellektuell funktionsnedsättning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett har personer med intellektuell funktionsnedsättning i likhet med psykiskt sjuka ofta betraktats som mindre värda än andra människor och även utsatts för vanvård och förföljelser.[10] Först under 1900-talet började man ta hänsyn till intellektuellt funktionsnedsättas behov och erkänna deras rättigheter. Mellan 1934 och 1941 genomfördes dock i Sverige tvångssteriliseringar bland annat av personer med intellektuell funktionsnedsättning. I debatten om fosterdiagnostik har farhågor om liknande effekter uttalats.[11] Under senare år har emellertid samhällets fokus förändrats från att personer med intellektuell funktionsnedsättning är mindervärda och ska gömmas undan till att alla individer ska delta i samhället på sina villkor. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har i Sverige idag samma grundläggande rättigheter som andra medborgare, även rösträtt, och de har även rätt att få sina särskilda behov tillgodosedda. Under senare år har dock vissa kommuners indragning av den så kallade flitpengen till personer med funktionsnedsättning väckt starka känslor.[12] Sverige gör stora insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning i jämförelse med andra länder. I Sverige har även personer med intellektuell funktionsnedsättning full rösträtt i samtliga val och även full rätt att kandidera till politiska poster.

Antalet särskoleelever i Sverige har ökat under de senaste decennierna. Under 1991-2006 har antalet elever i särskola i Sverige nästan fördubblats.[13] Särskilt kraftig har ökningen varit i Malmö. Malmö har en ökning av cirka tio stycken elever i särskola för varje år. Andelen särskoleelever i Malmö har stigit med hundra procent de senaste tio åren.[14]

Under 1700-talet kallades personer med intellektuell funktionsnedsättning för idioter eller imbecilla. År 1868 introducerade dock föreningen för sinnesslöa barns vård uttrycket sinnesslö som ämnade ersätta begreppet idiot. Begreppet sinnesslö byttes mot psykiskt efterbliven 1955 och 1968 ersattes det av psykisk intellektuell funktionsnedsättning. I den medicinska terminologin användes dock begreppen idiot och idioti ännu på 1960-talet.[10]

Lagar[redigera | redigera wikitext]

När Omsorgslagen tillkom 1968 innebar detta att personer med intellektuell funktionsnedsättning för första gången fick laglig rätt till vård, boende, utbildning, sysselsättning och en i övrigt normal tillvaro. Huvudmannaskapet var statens och landstingens, men senare kommunaliserades ansvaret för de med intellektuell funktionsnedsättning. De stora vårdanstalterna avskaffades till förmån för en mer decentraliserad omsorg. Den i Sverige sedan 1994 gällande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS) utvecklar dessa rättigheter. Flera andra lagar reglerar också omsorg om personer med intellektuell funktionsnedsättning, såsom Socialtjänstlagen och Lagen om bostadsanpassning. För elever med en intellektuell funktionsnedsättning finns i Sverige en särskild skolform, särskolan. Särskolans undervisning sker i träningsskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Diagnostic and statistical manual of mental disorders : DSM-5. (5th ed). American Psychiatric Association. 2013. ISBN 9780890425541. OCLC 830807378. https://www.worldcat.org/oclc/830807378 
  2. ^ 1177.se. ”Intellektuell funktionsnedsättning - Utvecklingsstörning” (på sv-SE). www.1177.se. https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Utvecklingsstorning/. Läst 23 mars 2017. 
  3. ^ Mini-D 5 : diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Pilgrim Press. 2014. ISBN 9789198007916. OCLC 941284205. https://www.worldcat.org/oclc/941284205 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525113944/http://www.kalendarium.uppsalaeducation.uu.se/4DCGI/beskrivning?kursID=778. Läst 12 december 2009. 
  5. ^ http://www.chr.uu.se/Nyhetsbrev%2015%20maj%20Nn.pdf[död länk]
  6. ^ Tideman, Magnus. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Studentlitteratur. ISBN 91-44-01614-X.
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429173515/http://www.lukineuvola.fi/svenska/databank/inlarningssvarighet_html. Läst 14 januari 2010. 
  8. ^ [a b c] Bakk, Ann & Grunewald, Karl (2004). Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. 4., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. ISBN 91-47-07015-3. motsägelsefull gentemot 3 raden då det kallas psykisk utvecklingstörning
  9. ^ Edling, Stig (1999). "När giftermål blir handikapp". Tidningen Vi, 1999-06-24. full-text html
  10. ^ [a b] Grunewald, Karl (2009). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia (1. uppl.). Stockholm: Gothia. Libris 11309303. ISBN 978-91-7205-619-0 (inb.) [sidnummer behövs]
  11. ^ Holsten Fagerberg: Foster Familj Samhälle. Liber 1980.
  12. ^ Snuvas på flitpengen. Helsingborgs Dagblad 9/12 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525113954/http://hd.se/landskrona/2005/12/09/snuvas_flitpengen_nu_kan_reglerna/. Läst 25 augusti 2008. 
  13. ^ "Särskoleelever blir allt fler", SVT / Rapport 13 December 2006. svt.se Arkiverad 23 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Boëthius, Emma (2006). "Rekordökning av barn i särskola i Malmö", Expressen. full-text html Arkiverad 8 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Skolverket.(2009). Särskolan -hur fungerar den?

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Zenker, Birgitta: Psykoterapi med utvecklingsstörda barn. Om jagsvaghet och stödjande behandling (1993).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]