Internationella polaråret

Från Wikipedia
Bulgariska frimärken från polaråret.

Internationella polaråret var ett samarbete mellan flera stater för att utforska polarregionerna.

Första internationella polaråret 1882–1883[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Första internationella polaråret, 1882–1883

Det första internationella polaråret initierades 1882 till 1883 efter förslag från den tysk-österrikiska forskaren Carl Weyprecht. 50 år senare (1932–1933) hölls åter ett internationellt polarår. Mellan 1957 och 1958 utvidgades aktiviteterna och beteckningen ändrades till Internationella geofysiska året.

Andra internationella polaråret 1932–1933[redigera | redigera wikitext]

Sverige deltog med två observationsstationer på Spetsbergen.

Tredje internationella polaråret 1957–1958[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Internationella geofysiska året

Det tredje internationella polaråret gick under namnet Internationella geofysiska året.

67 länder deltog i detta samarbete. Ett undantag var Kina, som protesterade mot Taiwans medverkan.

Fjärde internationella polaråret 2007–2009[redigera | redigera wikitext]

Det fjärde polaråret var ett tvåårigt projekt som startade i mars 2007 och slutade i mars 2009.

Uppskattningsvis 50 000 forskare, lärare, studenter och andra engagerade från mer än 60 länder deltog i drygt 200 forsknings- och utbildningsprojekt. För svensk samordning svarade Polarforskningssekretariatet.

Den 1 mars 2007 invigdes vetenskapsmuseet Palais de la Découverte i Paris och på 25 andra platser.[1]

Meningen med polaråret var att göra människor medvetna om klimatförändringar i Arktis och Antarktis. Klimatförändringar påverkar hela världen, men kommer att synas först, och tydligast, i polarområdena. Forskningsområden var:

  • miljösituationen i polarområdena
  • att förstå tidigare och förutse framtida förändringar
  • sambanden mellan polära och globala processer
  • att ta ny vetenskap till polarområdena
  • att observera jorden och rymden från polerna
  • polarsamhällenas hållbarhet

När det internationella polaråret avslutas år 2009 kommer European Space Agency (ESA) att skänka forskningen ett viktigt bidrag; en rymdfarkost som kommer att mäta förändringarna i polaristäcket och den flytande havsisen. Denna forskning kommer att ge ovärderliga uppgifter och bevis om hur snabbt istäcket håller på att försvinna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Polarforskningssekretariatet

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, University of the Arctic, 8 mars 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”IPY-invigning”. Polaraktualiteter (Polarforskningssekretariatet) (137). 2007. ISSN 1101-9514. http://polar.se/wp-content/uploads/137.pdf. Läst 8 mars 2017. [död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]