Internationella rymdstationen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
ISS omdirigerar hit. För andra betydelser av förkortningen, se ISS (olika betydelser).
Internationella rymdstationen
ISS Logo.svg
Isspost128.JPG
Internationella rymdstationen i september 2009 fotograferad av STS-128
Status Aktiv
NSSDC-ID 1998-067A
Anrop Alpha, Station
Besättning 6 (9) (31 december 2015)
Raket Proton, Sojuz,
Space Shuttle
Uppskjutningsramp Bajkonur 1/5 & 81/23
Kennedy Space Center
LC-39
Uppskjutning 20 november 1998
Bemannad 15 år, 3 månader och 10 dagar
(12 februari 2016)
I omloppsbana 17 år, 2 månader och 23 dagar
(12 februari 2016)
Massa 450 000 kg (9 mars 2011)
Längd 73 m (28 juli 2009)
Bredd 108,5 m (28 juli 2009)
Höjd 20 m (27 november 2009)
Boyta 916 m³ (3 november 2014)
Lufttryck 101,3 kPa
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning 51,63°
Omloppstid c:a 91 min
Apoapsis 419 km[1] (13 oktober 2013)
Periapsis 416 km[1] (13 oktober 2013)
Varv 95 912 st (25 januari 2015)
Sträcka ≈2*109 km


ISS (av engelska: International Space Station, Internationella rymdstationen) är en rymdstation ägd av USA, Ryssland, Kanada, Japan och ett antal europeiska länder. För USA och Ryssland är den en efterföljare till två tidigare rymdstationer: USA:s Skylab och det tidigare Sovjetunionens, sedermera Rysslands, Mir. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det kalla kriget, där rymdkapplöpningen spelade en stor roll, är över.

Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Sedan den 2 november 2000 har stationen varit bemannad med minst två besättningsmän, och sedan 29 maj 2009 är ISS normalt bemannad med minst sex personer. De första besättningsmännen kallade stationen Alpha, men detta namn användes bara under deras uppdrag. ISS betjänas främst av Rysslands Sojuz och Progress, men även av ESA:s ATV (Automated Transfer Vehicle), japanska H-II Transfer Vehicle samt raketer uppskickade av privatägda SpaceX. Tidigare när NASA:s rymdfärjor var i bruk användes även dessa för trafik till stationen.

Stationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100 miljarder dollar, innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang.

ISS omloppsbana[redigera | redigera wikitext]

ISS omloppsbana skiljer sig 51,6 grader från ekvatorns plan. Omloppstiden är ungefär 92 minuter, den 25 januari 2015 hade den genomfört över 96 000 varv sedan uppskjutningen.

Höjd[redigera | redigera wikitext]

Höjden varierar från 340 till 400 km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen. Den faktiska höjden varierar över tiden med flera kilometer på grund av atmosfärisk friktion och korrigeringar görs med hjälp av antingen ISS egna raketer, eller någon dockad rymdfarkost. Alla farkoster som dockar med ISS kan användas för att korrigera ISS höjd.

Attityd[redigera | redigera wikitext]

ISS hålls i en konstant attityd relativt jordytan med hjälp av i huvudsak två system. Det första systemet är fyra gyroskop som i normalfallet klarar att korrigera ISS attityd. Skulle en större avvikelse från korrekt attityd än vad gyroskopen kan korrigera uppstå, träder det andra systemet som är raketmotorer på de ryska delarna automatiskt in och korrigerar attityden tills den återkommer inom det område som gyroskopen kan hantera. Raketmotorerna har endast behövt användas en gång och det skedde 2005 efter ett misstag från markkontrollen. Raketmotorerna kontrollerade ISS attityd under ett varv runt jorden innan gyroskopen åter fick kontrollen.

I normal attityd befinner sig Harmony främst i färdriktningen, Pirs i nadir, S trussstyrbord sida och P truss på babord sida.

Tyngdlöshet[redigera | redigera wikitext]

På grund av den relativt låga omloppsbanan är jordens gravitation på ISS endast drygt tio procent lägre än vid havsytan. Då ISS egentligen befinner sig i fritt fall är detta enligt ekvivalensprincipen i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori detsamma som tyngdlöshet. Eftersom hastigheten enligt nämnda princip måste vara konstant och ISS hastighet varierar talar man i stället om att på ISS råder mikrogravitation, vilket kan vara endast miljondelar av gravitationen på jorden. De små variationerna i ISS hastighet beror på vibrationer från astronauter som rör sig eller annan utrustning, friktion från atmosfären, altitud-korrigeringar eller ojämnheter i ISS viktfördelning.

ISS faller mot jordytan som vilket annat objekt som helst skulle göra från samma höjd men på grund av ISS höga horisontella hastighet "missar" den hela tiden jorden, därav befinner sig ISS i ett konstant fritt fall.

ISS markkontroller[redigera | redigera wikitext]

Då ISS är en internationell rymdstation kontrolleras ISS från sju olika markkontroller. Varje deltagare i projektet har en eller flera markkontroller för sina egna delar av rymdstationen.

USA[redigera | redigera wikitext]

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Kanada[redigera | redigera wikitext]

Japan[redigera | redigera wikitext]

ISS konstruktion och byggande[redigera | redigera wikitext]

Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Två ytterligare delar sattes dit innan den första besättningen skickades upp. Konstruktionen av ISS pågår fortfarande, men viss experimentverksamhet har påbörjats. Innan ISS är färdigställd kommer mer än 50 uppskjutningar krävas för konstruktionen. Av dessa uppskjutningar är 39 med rymdfärjor. Utöver dessa uppdrag kommer ungefär 30 Progress-farkoster att tillhandahålla förnödenheter. När konstruktionen är avslutad kommer ISS att ha en trycksatt volym av 1 200 kubikmeter, en massa av 419 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med 74 meters längd och en besättning på sex personer.

Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från februari 2003 till juli 2005 (STS-114), sedan den amerikanska rymdfärjan Columbia förolyckats under STS-107.

ISS delar[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rysk
docknings port
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Solpanel
 
Zvezda DOS-8
Service Modul
 
Solpanel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rysk
docknings port
Poisk (MRM-2)
Luftsluss
 
 
 
 
 
 
 
 
Pirs
Luftsluss
Rysk
docknings port
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nauka lab ska
ersätta Pirs
 
European
Robotic Arm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Solpanel
 
Zarja FGB
(första modulen)
 
Solpanel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rassvet
(MRM-1)
Rysk
docknings port
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Leonardo
förråds modul
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
PMA 1
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Quest
Luftsluss
 
Unity
(Node 1)
 
Tranquility
(Node 3)
PMA 3
docknings port
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
ESP-2
 
 
 
 
 
 
Cupola
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Solpanel
 
 
Solpanel
 
Värme
Radiator
 
 
Värme
Radiator
 
Solpanel
 
 
Solpanel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
ELC 2, AMS
 
 
 
 
Z1 truss
 
 
 
 
ELC 3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
S5/S6 truss S3/S4 truss S1 truss S0 truss P1 truss P3/P4 truss P5/P6 truss
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
ELC 4, ESP 3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
ELC 1
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dextre
 
 
Canadarm2
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Solpanel
 
 
Solpanel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Solpanel
 
 
Solpanel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Externt
förråd
Destiny
Laboratorium
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kibō
Förråds modul
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
HTV/Dragon/Cygnus
berth (docknings port)
 
 
HTV/Dragon/Cygnus
berth (docknings port)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kibō
Robotic Arm
 
 
 
 
Extern Platform Columbus
Laboratorium
 
Harmony
(Node 2)
 
Kibō
Laboratorium
Kibō
Extern Platform
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
PMA 2
docknings port
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Del Flygning Farkost Uppskjutning Längd
(m)
Diameter
(m)
Vikt
(kg)
Zarja FGB 1A/R Protonraket 20 nov 1998 12,6   4,1   19 323
Unity (Node 1) 2A STS-88 Endeavour  4 dec 1998 5,49 4,57 11 612
Zvezda Service Module 1R Protonraket 12 jul 2000 13,1   4,15 19 050
Z1 Truss 3A STS-92 Discovery 11 okt 2000 4,9   4,2   8 755
P6 Truss - Solar Arrays 4A STS-97 Endeavour 30 nov 2000 73,2   10,7   15 824
Destiny 5A STS-98 Atlantis  7 feb 2001 8,53 4,27 14 515
Canadarm2 6A STS-100 Endeavour 19 apr 2001 17,6   0,35 4 899
Quest Airlock 7A STS-104 Atlantis 12 jul 2001 5,5   4,0   6 064
Pirs Airlock 4R Progress M-SO1 Sojuzraket 14 aug 2001 4,1   2,6   3 900
S0 Truss 8A STS-110 Atlantis  8 apr 2002 13,4   4,6   13 971
Mobile Base System till Canadarm2 UF-2 STS-111 Endeavour  5 jun 2002 5,7   1 450
S1 Truss 9A STS-112 Atlantis  7 okt 2002 13,7   4,6   14 124
P1 Truss 11A STS-113 Endeavour 24 nov 2002 13,7   4,6   14 003
External Stowage Platform (ESP-2) LF1 STS-114 Discovery 26 jul 2005 4,9   2 676
P3/4 Truss - Solar Arrays 12A STS-115 Atlantis  9 sep 2006 73,2   10,7   15 824
P5 Truss 12A.1 STS-116 Discovery  9 dec 2006 3,37 4,55 1 864
S3/S4 Truss - Solar Array 13A STS-117 Atlantis  8 jun 2007 73,2   10,7   15 824
S5 Truss 13A.1 STS-118 Endeavour  8 aug 2007 3,37 4,55 1 818
Harmony (Node 2) 10A STS-120 Discovery 23 okt 2007 7,2   4,4   14 500
Columbus 1E STS-122 Atlantis  7 feb 2008 6,9   4,5   12 800
Kibō (ELM-PS) 1J/A STS-123 Endeavour 11 mar 2008 3,9   4,4   4 200
Kibō (JEM-PM & JEM-RMS) 1J STS-124 Discovery 31 maj 2008 11,2   4,4   15 900
Kibō (JEM-EF) 2J/A STS-127 Endeavour 15 jul 2009 4,2   4,4   8 386
Poisk 5R Progress M-MIM2 Sojuzraket 10 nov 2009 4,049 2,55 3 670
Tranquility (Node 3) 20A STS-130 Endeavour  8 feb 2010 6,706 4,48 19 000
Cupola 20A STS-130 Endeavour  8 feb 2010 1,5   2,95 1 805
Rassvet ULF4 STS-132 Atlantis 14 maj 2010 6,0   2,35 5 075
Leonardo PMM ULF5 STS-133 Discovery 24 feb 2011 6,6   4,57 9 896
Nauka 3R Protonraket  2017 13,0   4,11 20 300

Truss = fackverkskonstruktion
Solar Array(s) = solcellgrupp(er)

Delar som slopats[redigera | redigera wikitext]

Internationella rymdstationen över Kaspiska havet

Tekniska fel[redigera | redigera wikitext]

På lördagskvällen den 31 juli 2010 gick ett av rymdstationens två kylsystem plötsligt sönder. Utan kontroll över temperaturen kan rymdstationens temperatur stiga till 121 °C på solsidan och sjunka till -157 °C på skuggsidan, enligt NASA. När rymdstationen bara har ett fungerande kylsystem finns det inget säkerhetssystem ifall även det skulle gå sönder. NASA hävdade ändå att de tre amerikanerna och tre ryssarna ombord inte befann sig i fara.[3] Försök att laga kylsystemet lördagen den 7 augusti 2010 misslyckades, trots en rymdpromenad på åtta timmar av två astronauter, en av de längsta i historien. Om det andra kylsystemet skulle sluta fungera, vilket vore högst osannolikt, kan hela besättningen flytta till den ryska delen av rymdstationen, som har sitt eget kylsystem.[4]

Bemannade ISS-expeditioner[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 2 november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle byta plats. ISS har tagit emot den förste rymdturisten, amerikanen Dennis Tito som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när Jurij I. Malentjenko ombord på stationen gifte sig med Ekaterina Dmitrieva som var i Texas, USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år 2006 som heter Anosheh Ansari. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS Christer Fuglesang som reste till och arbetade på stationen under december 2006 samt under 2009. Uppskjutningen 2009 skedde med rymdfärjan Discovery den 29 augusti 2009, kl. 23.59 lokal tid.

Nationaliteter[redigera | redigera wikitext]

221 människor har besökt ISS (15 december 2015), inklusive de sex personer som för tillfället är ISS-besättning nummer 46. 80 av besökarna har besökt stationen två gånger, 28 av dem har besökt den tre gånger, fem av dem har besökt den fyra gånger och en av dem har besökt den fem gånger. 33 kvinnor har besökt ISS, varav elva ISS-besättningsmedlemmar. Sju rymdturister har besökt ISS.

Nation Antal
USA 141 amerikaner (47 ISS-besättningsmedlemmar)
Ryssland 43 ryssar (37 ISS-besättningsmedlemmar)
Japan 7 japaner (5 ISS-besättningsmedlemmar)
Kanada 7 kanadensare (2 ISS-besättningsmedlemmar)
Italien 5 italienare (3 ISS-besättningsmedlemmar)
Frankrike 3 fransmän (1 ISS-besättningsmedlem)
Tyskland 3 tyskar (2 ISS-besättningsmedlemmar)
Kazakstan 2 kazaker
Belgien 1 belgare (1 ISS-besättningsmedlem)
Brasilien 1 brasilianare
Danmark 1 dansk
Nederländerna 1 holländare (1 ISS-besättningsmedlem)
Malaysia 1 malaysier
Spanien 1 spanjor
Storbritannien 1 britt (1 ISS-besättningsmedlem)
Sverige 1 svensk
Sydafrika 1 sydafrikan
Sydkorea 1 sydkorean
Antal
18 221

Livet ombord på ISS[redigera | redigera wikitext]

En rymdtoalett ombord på ISS i Zvezda-modulen.

Befälhavare är normalt varannan gång en astronaut från USA och varannan gång en kosmonaut från Ryssland. År 2009 var den ryske kosmonauten Gennadij Padalka befälhavare för ISS två expeditioner i följd, Expedition 19 och Expedition 20, vilket innebär att han är den ende som varit befälhavare tre gånger eftersom han även var det år 2002 för Expedition 9.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Det är krav på att alla medlemmar av ISS besättning talar flytande engelska och ryska. Språkutbildning är en väsentlig del i den utbildning man får innan man blir uttagen som besättning på ISS. Grundregeln är att när man arbetar med ryska system i ryska moduler talar man ryska, om man arbetar med amerikanska system i amerikanska moduler talar man engelska. Det är tillåtet att komma överens om vilket språk man vill använda.

Sömn[redigera | redigera wikitext]

Det finns fasta sovkabiner i Zvezda som ryska kosmonauter normalt använder och i Harmony som astronauterna använder. Därtill finns det tillfälliga sovkabiner i Destiny och i Kibō som packas undan när de inte används. Vem som sover var är inte hårt reglerat och ibland byter man om man finner det lämpligt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Peat, Chris (13 October 2013). ”ISS - Orbit”. Heavens-Above. http://www.heavens-above.com/orbit.aspx?satid=25544. Läst 13 October 2013. 
  2. ^ "Canadian Flight Controllers – Mission Control Centres". Asc-csa.gq.ca, 2008-06-03. Läst 15 oktober 2012. (engelska)
  3. ^ Cooling system fault hits International Space Station, BBC den 1 augusti 2010.
  4. ^ Third repairs spacewalk for ISS astronauts, BBC den 9 augusti 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]