Internrevision
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Internrevision är en revision som utförs internt inom en organisation, företag eller annan verksamhet. Internrevision är en ögonblicksbild och inte hela sanningen. Ögonblicksbilden ska med hjälp av förberedelsearbetet sättas in i en kontext sammanhang. Målet med att genomföra revision, är ett verktyg för att ta temperaturen för en specifik verksamhet, att det fungerar som det är beskrivet och tänkt att fungera. Syftet är att ständigt förbättra verksamheten. Revisionen ska genomföras objektivt, enligt god revisionssed, så kallad yrkesetisk kod, kvalitetssäkrat, integritet och förtroende samt med god kompetens.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Interna revisionen handlar om att ge företagens ledning samt styrelse en klar bild hur vardagen inom företaget fungerar, dess viktigaste processer samt rutiner inkluderat. Fast internrevision pågår i huvudsak inom företaget, tas ofta hjälp av utomstående leverantörer av revisionstjänster för att delvis göra processen så kostnadseffektivt som möjligt, samt öka flexibiliteten. Vid intern revision kan utomstående föreslå sätt att förbättra intern styrning samt kontroller, så att hela processen kan skapa värde för företaget.
Internrevision skiljer sig beroende på företaget. Vissa typer av företag har särskilda krav för hur interna revisionen bör skötas. Till exempel kräver Finansinspektionen i Sverige att internrevisionen av finansiella bolag bör följa vissa regler och riktlinjer. Till dessa typer av företag hör bland annat kreditinstitut, försäkringsföretag och banker. Då krävs oftast en kombination av kunnande inom internrevision samt regelverkskompetens inom branschen.
Alla företag har inte internrevision som ett krav, men kan ändå vara bra att genomföras. Med hjälp av en internrevision kan företagets ledning få en helhetsbild på viktiga nyckeltal samt företagets situation, som sedan kan hjälpa vid intern kontroll, styrning och eventuell riskhantering. Dessa bidrar till att skapa trygghet för företagets ledning samt ägare.
Riktlinjer
[redigera | redigera wikitext]The Institution of Internal Auditor (IIA) är det globala institutet för internrevisorer. IIA har nationella institut runt världen och i Finland grundades Sisäiset tarkastajat ry på 1950-talet vars syfte är att främja internrevisionens verksamhet och den professionella kunnigheten. IIA arbetar som rådgivare inom internrevision. De professionella riktlinjerna uppsatta och organiserade av IIA är presenterade i det internationella ramverket för utövande av internrevisionsyrke (eng. International Professional Practices Framework; IPPF). Detta ramverk delar upp riktlinjerna i två kategorier; det finns både förpliktande och starkt rekommenderade riktlinjer. De obligatoriska riktlinjerna består av definition av internrevision (som behandlats tidigare), yrkesetisk kod samt standarder. De etiska reglernas syfte är att främja yrkesetiken bland internrevisorer vars arbete är väldigt beroende av personens objektivitet och personliga integritet. Den etiska koden består av två delar; principer som är väsentliga för internrevisionsyrket samt tillämpningsregler om uppträdande som internrevisor. En internrevisor bör upprätthålla fyra principer: integritet, objektivitet, förtroende och skicklighet. Dessa principer bör sedan tillämpas i internrevisonarbetet tex genom att utföra arbete på ett ärligt, noggrant och ansvarsfullt sätt (integritet). IIA:s standarder för internrevision är uppdelade i två klasser; standarder för utmärkande egenskaper (eng. attribute standards) och standarder för utförande (eng. performance standards). Riktlinjerna för egenskaper är 1000-Syfte, befogenhet och ansvar, 1100-Oberoende och objektivitet, 1130-Försämring av oberoende objektivitet, 1200-Kompetens och yrkesskicklighet samt 3000-Kvalitetssäkring och kvalitetsförbättringsprogram. Riktlinjerna för utförande är 2000-Leda internrevisionsverksamhet, 2100-Arbetets beskaffenhet, 2200-Planerimg av uppdraget, 2300-Genomföra uppdraget samt 2400-Rapportera resultat, 2500-Övervaka framsteg samt 2600-Ledningens riskacceptans. De rekommenderade riktlinjer omfattar praktiska råd så som metoder och tillvägagångssätt. Med hjälp av dessa vägledningar kan en internrevisor tillämpa t.ex. den yrkesetiska koden. Dessutom finns det praktisk vägledning som är en detaljerad vägledning av internrevisionsaktiviteter som inkluderar både processer och rutiner, verktyg och tekniker program.
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Tidigare forskning inom intern revision har gjorts aktivt på en internationell plan. Majoriteten av forskningar riktar sig på sambandet mellan kostnader för intern revision och den nyttan och tilläggsvärdet som den återbär, samt alternativa metoder för intern revision så som sammanställning av arbetsgrupper eller utkontraktering av interna revisionen. Under det senaste årtiondet har den interna revisionen fått en betydande roll som aktivitet för riskhantering. Samhället och intressenterna är engagerade och har starka värderingar som de även önskar att se I företagen. Genom att företagen genomför utförlig intern kontroll säkerställer man att aktiviteter stöder den grundläggande strategin. Enligt en forskning som undersöker användningen av intern revision, visar det sig att det finns ett samband mellan företagsstorlek och användning av intern revision. Det är vanligt att små företag anser att intern revision inte är lönsamt lika ofta som stora företag. Intern revision är frivilligt och används enligt forskningen ofta då företaget i fråga har stort fokus på riskhantering och bolagsstyrning, vilket mer sannolikt är situationen för stora företag.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Intern kontroll eller bolagsstyrning med syfte att kontrollera kritiska procedurer i en organisation, med syfte att hantera riskerna inom den egna organisationen. Riskerna kan vara varierande och beror på verksamhetens art. Banker är det kritiska finansiella flöden, inom myndigheter mer på betalningskort, mutor eller bestickning.