Intuition
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Intuition (olika betydelser).
Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta. Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning med medvetande utan att ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt.[1]
Intuition är en form av omedelbar förståelse eller kunskap som sker utan medvetet tänkande eller logisk analys. Det är när man får en känsla eller en idé om något utan att kunna förklara exakt hur man kommit fram till den.[2]
Ur ett vetenskapligt perspektiv tror man att intuition uppstår genom att hjärnan använder tidigare erfarenheter och kopplar dem till nuvarande situationer, ibland utan medvetenhet om processen.[3]
Inom filosofin kan intuition betyda en ingivelse, en omedelbar, men livlig uppfattning, företrädesvis av det osinnliga. Immanuel Kant och Edmund Husserl är två av de filosofer som använt sig av begreppet intuition. Begreppet intuition utgjorde grunden för Hans Larssons filosofi.
Begreppet används även vardagligt om förebud eller nyckfulla infall.
Yrkesmässig intuition
[redigera | redigera wikitext]I en översikt av den vetenskapliga litteraturen identifierar Svenson och kollegor[4] följande olika typer av intuition på arbetsplatsen: rationell valteori, klassiskt intuitivt beslutsfattande, emotionella beslut (magkänsla), snabba heuristiska beslut, omedvetet tänkande och förutseende. Inom yrken som sjukvård, tull och polis används intuition för att fatta snabba beslut när tid och information är begränsad. Denna intuition bygger ofta på heuristiker – mentala genvägar som gör det möjligt att agera effektivt under osäkerhet (Gigerenzer & Todd, 1999).[1]
Till exempel kan en tulltjänsteman på en flygplats intuitivt välja ut en passagerare för kontroll, utan att medvetet analysera varför. Det kan bero på tidigare erfarenheter av kroppsspråk eller beteenden som signalerar risk, vilket aktiverar en slags "magkänsla" – ett snabbt, erfarenhetsbaserat omdöme.
Forskning visar att sådana heuristiker, som tillgänglighets- eller representativitetsheuristiken (Tversky & Kahneman, 1973), ofta används i arbetsmiljöer där snabba beslut krävs. Intuition i dessa sammanhang är alltså inte slumpmässig, utan en form av ekologisk rationalitet – anpassad till yrkets krav (Chater et al., 2018[5]).[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svensk ordbok (1987), ISBN 91-24-34694-2
- ^ Maurice Jenkens. ”The Intuitive Leader - It is all about trust” (på engelska). www.intuitiveleader.net. https://www.intuitiveleader.net/. Läst 8 oktober 2024.
- ^ https://www.intuitiveleader.net/
- ^ [a b] Svenson, Frithiof; Pietrzak, Piotr; Launer, Markus A. (2023-08-16). ”Different types of intuition at the workplace: an integrative review” (på engelska). Business: Theory and Practice 24 (2): sid. 334–348. doi:. ISSN 1822-4202. https://journals.vilniustech.lt/index.php/BTP/article/view/16733. Läst 15 september 2025.
- ^ Chater, Nick; Felin, Teppo; Funder, David C.; Gigerenzer, Gerd; Koenderink, Jan J.; Krueger, Joachim I. (2018-04). ”Mind, rationality, and cognition: An interdisciplinary debate” (på engelska). Psychonomic Bulletin & Review 25 (2): sid. 793–826. doi:. ISSN 1069-9384. PMID 28744767. PMC: 5902517. http://link.springer.com/10.3758/s13423-017-1333-5. Läst 15 september 2025.
- Intuition i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)