Invandring till Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Antal utrikes födda invånare i Danmark 2000-2017

Källa: OECD Statistics International Migration Database[1]

Fram till 1960-talet var Danmark ett i stort sett homogent samhället utan stora etniska skillnader. Industrins behov av arbetskraft under 1960-talet och flyktingtillströmningarna de följande decennierna ändrade landet till ett multietniskt samhälle.

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskrigets slut befann sig 238 000 civila tyskar i Danmark och de utgjorde runt 7-8% av landets befolkning. De hade flytt ifrån Röda Armén som ryckte fram västerut efter Nazitysklands nederlag vid fronten. Det föll på Danmark att förse dem med ett uppehälle och de placerades i kaserner och skolor och efter krigets slut pressade danska politiker på för att kunna skicka de som flytt tillbaka igen och 1949 reset de sista som flytt ifrån Tyskland ut ifrån Danmark.[2]

Ett mindre antal flyktingar kom till Danmark i mitten av 1950-talet ifrån Ungern efter att 1956 års uppror mot det kommunistiska styret blivit krossat av Sovjetunionen. Danmark tog emot 1000 ungrare och med familjeåterförening räknade de cirka 1400.[2]

Före år 1960 kom det fåtal utrikes födda i Danmark nästan uteslutande från nordiska länder, Tyskland och Storbritannien.[3]

Arbetskraftinvandring[redigera | redigera wikitext]

Underefterkrigstiden löste Danmark bristen på arbetskraft inom industrin med att överskottsarbetskraft från jordbruksnäringen frigjordes då jordbruksarbete allt mer mekaniserades. I ett senare skede etablerades fler kvinnor på arbetsmarknaden. 1967 kom de första gästarbetarna ifrån Turkiet, Pakistan och Jugoslavien efter en inbjudan från danska arbetsgivare.[2]

Under tidigt 1970-tal kom flyktingar ifrån diktaturerna i Spanien, Portugal, Grekland samt länder i Latinamerika och Afrika. Efter att arbetslösheten i Danmark hade börjat stiga under 1970-talet enades arbetsmarknadens parter och regeringen om att stoppa vidare arbetskraftinvandring. Flyktingar fortsatte att komma till Danmark från exempelvis Chile där det rådde diktatur och krigsflyktingar ifrån Vietnam.[2]

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

År 1977 tog Folketinget beslut om att reformera invandringsreglerna och 1983 antogs en ny lag, Udlændingeloven av 1983 varvid asylsökare fick ett utökat skydd mot att deporteras tillbaka till sitt ursprungsland samt fick rätten att begära familjeåterförening i Danmark. Lagen skulle komma att förändras i restriktiv riktning under följande årtionden.[2]

Efter att Danmark skrivit på olika internationella konventioner kom ett ökande antal flyktingar till landet. Framförallt kom flyktingar ifrån Mellanöstern på grund av Iran-Irakkriget 1980-1988 och konflikten mellan Israel och Palestina.[2]

År 1988 utbröt ett inbördeskrig i Somalia varvid en miljon flydde landet varav några sökte sig till Darnmark och ytterligare tillkom via familjeåterförening.[2]

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter krigen 1990-1991 kom kurder från Irak, men den största andelen flyktingar kom ifrån Jugoslavien. År 1992 antogs Folketinget en lag som gav jugoslavier tillfällig asyl i sex månader med möjlighet till förlängning. Den lagen följdes av en ny förordning där jugoslaver skulle kunna få uppehållstillstånd i Danmark.[2]

Parallellt med flyktingtillströmningen uppstod en offentlig debatt och kommuner som Hvidovre vägrade att ta emot fler flyktingar. Bildandet av ghetton i Ishøj, Gellerup, Vollsmose och Nørrebro blev föremål för kritik. För att möta kritiken tog regeringen år 1998 beslut om en integrationslag med introduktionsbidrag där invandrare fick lägre bidrag än danska medborgare. År 2000 annulerades lagen.[2]

Under 1995-1999 sker en fördubbling av antalet flyktingar i Danmark, främst flyktingar ifrån Bosnien-Herzegovina och före detta Jugoslavien.[4]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

År 2002 stramades reglerna kring familjeåterförening åt med bland annat 24-årsregeln. Trenden med åtstramningar fortsatte under årtiondet.[2]

I Januari 2002 bodde 332 tusen utrikes födda och 99 tusen andra generationens invandrare i Danmark vilket utgjorde 8% av befolkningen. De flesta invandrare var mellan 25 och 49 år gamla.Illegal invandring bedömdes vara låg på grund av två omständigheter: myndigheternas organisation centrerad kring personnummer gör vardagen svår för människor som saknar personnumret samt förekomsten av bidrag för nyanlända gör det fördelaktigt att registrera sin vistelse i landet.[3]

Enligt en studie publicerad år 2001 uppgav 8 procent av invandrare och deras efterkommande att de inte hade någon kontakt med danskar överhuvudtaget och 19 procent uppgav att deras kontakt var obefintligt utöver en nick till att hälsa. Invandrade män som odlade språkfärdigheter, kontakt med danskar och läsandet av danska nyhetsmedier hade större chanser att hitta arbete. Kontakt med danskar var även viktigt för invandrade kvinnor.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”International Migration Database / Denmark / Stock of foreign-born population by country of birth (Total)”. stats.oecd.org. https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=MIG. Läst 16 juni 2019. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Peter Bejder. ”Indvandring til Danmark, efter 1945” (på da). danmarkshistorien.dk. Historisk Afdeling ved Institut for Kultur og Samfund på Aarhus Universitet. https://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/indvandring-til-danmark-efter-1945/. Läst 25 maj 2019. 
  3. ^ [a b c] Roseveare & Jorgensen (2005). Migration and Integration of Immigrants in Denmark. OECD Economics Department. sid. 11-12, 33. https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/284832633602.pdf?expires=1560676431&id=id&accname=guest&checksum=07EB36E3C2446036A83B8C7D73611E22. Läst 16 juni 2019 
  4. ^ ”Historisk tidslinie - indvandring”. www.dr.dk. https://www.dr.dk/nyheder/htm/baggrund/tema2001/indvandring%20i%20Danmark/137.htm. Läst 25 maj 2019.