Iranska azerbajdzjaner

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Iranska Azerbajdzjaner)

Iranska azerbajdzjaner (azerbajdzjanska: İran azərbaycanlıları; persiska: آذربایجانلیلار) även kända som sydazerer, sydazerbajdzjaner eller persiska azerer, är iranier av azerbajdzjansk etnicitet, talar azerbajdzjanska språket som modersmål och bor i nordvästra Iran; Tabriz klassas som deras huvudstad. Iranska azerbajdzjaner är av indoeuropeisk härkomst.[1][2]

Iranska Azerbajdzjaner
İran azərbaycanlıları
آذربایجانلیلار
Flaggan som representerar iranska Azerbajdzjaner.
Antal sammanlagt
Ca 25-30 miljoner
Regioner med betydande antal
Iran Iran 25 000 000[3][4][5][6]
Azerbajdzjan Azerbajdzjan 2 800 000[7][8]
USA USA 200 000[7][8]
Frankrike Frankrike 170 000[7][8]
Ryssland Ryssland 120 000[7][8]
Språk

azerbajdzjanska
persiska

Religion

Shiaislam (imamiterna)

Iranska azerbajdzjaner finns främst i och är infödda i den iranska Azerbajdzjan-regionen inklusive provinserna (Östra Azerbajdzjan, Ardabil, Zanjan, Västra Azerbajdzjan)och i mindre antal, i andra provinser som Kurdistan, Qazvin, Hamadan, Gilan, Markazi och Kermanshah. Iranska azerbajdzjaner utgör också en betydande minoritet i Teheran, Karaj och andra regioner. Iranska Azerbajdzjaner tillhör den shiitiska grenen av islam; de är kända för att konverterat hela Persien till shiaislam som senare blev landets statsreligion.[1][9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Området var ända sedan tidig forntid en genomfartsplats för en mängd folk som invandrat från nuvarande Centralasien till Medelhavsområdet omkring 4000 f.Kr..[10] Dess historia har därför varit instabil och splittrad, men det har även funnits perioder med en enad statsbildning. Antika Azerbajdzjan hette tidigare Albanien år 400 f.Kr. och azererna kallades för albaner, först under persiskt välde, sedan under Makedonien. Det makedonska väldet låg dock för långt borta för att styret skulle vara annat än formellt, och Albania var därför i realiteten självständigt. 305 f.Kr. bildades också det grekisk-hellenistiska kungadömet Atropathene.[11][12]

Den nya överhögheten stod från 190 f.Kr.Armenien för, därpå återigen Iran. Azerbajdzjan plågades under denna tid svårt av härjningar av centralasiatiska turkiska stammar som ödelade landet upprepade gånger från 200-talet och framåt.[13]

En stor förändring var att riket Albania blev kristet år 400. Det hade tidigare under nästan hela sin historia varit zoroastriskt. Azerbajdzjan kallades nu Achvank.[14]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Safavidriket var ett shiitisk rike av kurdiskt och azeriskt ursprung som styrde Persien och konverterade stora delar av mellan östern till shiaislam under kung Ismail I. Safaviderna hade en mycket stark militärmakt och kunde genom denna kontrollera riket.[15] Namnet kommer av Safi-al-din, som levde i slutet av 1200- och början av 1300-talet, och som ses som grundaren till sufiorden Safavidorden. Under Safavidernas tid ändrades dåvarande Persiska rikets huvudstad från Isfahan till Ardabil, i nuvarande iranska regionen Azarbaijan. Safaviderna bidrog till Irans renässans inom litteratur, konst, poesi och arkitektur.[15]

Under ett par korta perioder kontrollerade safaviderna även territoriet motsvarande nuvarande Irak, från början av 1500-talet till 1534 och åren 1623–1638, efter vilka Osmanska riket tog makten i området.[15]

Politik och samhälle[redigera | redigera wikitext]

Generellt sett betraktades iranska azerbajdzjaner som "en väl integrerad språklig minoritet" av akademiker före Irans islamiska revolution. Trots friktion kom de att vara väl representerade på alla nivåer av "politiska, militära och intellektuella hierarkier, såväl som den religiösa hierarkin.[16]Dessutom är Irans nuvarande högsta ledare, Ali Khamenei halv azerbajdzjansk. Iranska staten och dess politik under de senaste 40 åren har varit en av panislamism, som är baserad på en gemensam islamisk religion som olika etniska grupper kan vara en del av, och som inte gynnar eller förtrycker någon särskild etnicitet, inklusive den persiska majoriteten.[17]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Iranska azerbajdzjaner, ett azerisktalande folk, är kulturellt en del av det iranska folket och har påverkat den iranska kulturen. Samtidigt har de påverkat och påverkats av sina icke-iranska grannar, särskilt kaukasier och ryssar.[17] Azerbajdzjansk musik är distinkt musik som är tätt kopplad till musiken från andra iranska folk, såsom persisk musik och kurdisk musik, och även de kaukasiska folkens musik. Även om det azerbajdzjanska språket inte är ett officiellt språk i Iran, används det ofta, mestadels muntligt, bland iranska azerbajdzjaner.[18][19]

Tidigare flaggor[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Khodapanah, Leila; Sulaiman, Wan Nor Azmin; Nassery, Hamid Reza (2011). ”Hydrogeological Framework and Groundwater Balance of a Semi-arid Aquifer, a Case Study from Iran”. Journal of Water Resource and Protection 03 (07): sid. 513–521. doi:10.4236/jwarp.2011.37061. ISSN 1945-3094. http://dx.doi.org/10.4236/jwarp.2011.37061. Läst 12 april 2023. 
  2. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023. 
  3. ^ Ethnologue: Languages of the World Fourteenth Edition (2000) : Languages of Iran Arkiverad 24 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.-Azerbaijani in İran including 23,500,000 (1997) South Azerbaijani+1,500,000 Qashqai+Salchuq
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716162747/http://www.ethnologue.com///15/show_country.asp?name=IR. Läst 17 juni 2011. 
  5. ^ "Azerbaijanis ethnic people in all Countries"
  6. ^ The Continuum political encyclopedia of the Middle East by Avraham Sela Publisher: Continuum International Publishing Group; Rev Upd edition (October 2002) ISBN 0826414133 ISBN 978-0826414137
  7. ^ [a b c d] "Population by ethnic groups" Arkiverad 20 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., The State Statistical Committee of Azerbaijan Republic.
  8. ^ [a b c d] "Azerbaijan: People" Arkiverad 9 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine., CIA Factbook. Azeri ethnic percentage of 90.6% used to calculate population derived from Azeri census.
  9. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023. 
  10. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023. 
  11. ^ Verordnung (EG) Nr. 2157/2001 des Rates vom 8. Oktober 2001 über das Statut der Europäischen Gesellschaft (SE). Verlag Dr. Otto Schmidt. sid. 1–27. http://dx.doi.org/10.9785/9783504384159-002. Läst 12 april 2023 
  12. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023. 
  13. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023. 
  14. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023. 
  15. ^ [a b c] ”EBN BAZZĀZ”. Encyclopaedia Iranica Online. http://dx.doi.org/10.1163/2330-4804_eiro_com_8665. Läst 12 april 2023. 
  16. ^ Frey, Frederick W. (1964-03). ”Iran: Political Development in a Changing Society. By Leonard Binder. (Berkeley and Los Angeles: University of California Press, 1962. Pp. xii, 362. $7.50.)”. American Political Science Review 58 (1): sid. 108–109. doi:10.2307/1952763. ISSN 0003-0554. http://dx.doi.org/10.2307/1952763. Läst 12 april 2023. 
  17. ^ [a b] The State, religion, and ethnic politics : Afghanistan, Iran, and Pakistan (1st ed). Syracuse University Press. 1986. ISBN 0-8156-2385-2. OCLC 13762196. https://www.worldcat.org/oclc/13762196. Läst 12 april 2023 
  18. ^ Map 77 Azerbaijan. Elsevier. 2006. sid. i. http://dx.doi.org/10.1016/b0-08-044854-2/09277-4. Läst 12 april 2023 
  19. ^ ”Startsida” (på amerikansk engelska). NE. https://www.ne.se/info/. Läst 12 april 2023.