Iringaakalat

Från Wikipedia
Iringaakalat
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteSheppardia
ArtIringaakalat
S. lowei
Vetenskapligt namn
§ Sheppardia lowei
Auktor(Grant & Mackworth-Praed, 1941)

Iringaakalat[2] (Sheppardia lowei) är en afrikansk fågel i tättingfamiljen flugsnappare.[3][4] Den är endemisk för bergsskogar i Tanzania där den anses vara hotad.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Iringaakalaten är en liten (13 cm) och färglös trastliknande flugsnappare. Ovansidan är jämnbrun. På huvudet syns ett otydligt ögonbrynsstreck precis framför och ovanför ögat. Undertill är den varmt olivbrun på bröst och flanker, ljusare på de mittersta delarna. Långa och skära tarser och tår är diagnostiska för arten. Liknande tanzaniaakalaten har orange anstrykning på undersidan, mer orangefärgade och framför allt kortare tarser som gör att den ser mindre ut samt ett tydligare vitt ögonbrynsstreck. Lätena beskrivs i engelsk litteratur som visslade "wree wree" och ett "tchak" som varningsläte.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i torra bergsskogar i södra och centrala Tanzania.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Akalater liksom fåglar som rödhake, näktergalar, stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades tidigare som en trastar (Turdidae), men genetiska studier visar att den tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Iringaakalaten hittas mycket lokalt i både torra och fuktiga bergsskogar på mellan 1350 och 2500 meters höjd, i ursprungliga skogar såväl som ungskog. Där ses den enstaka eller i par. Den kan sitta still under långa perioder, varifrån den gör utfall för att fånga insekter i luften. Fågeln uppträder också födosökande på marken, gärna kring svärmar av vandringsmyror för att fånga insekter som skräms upp i myrornas väg.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Iringaakalaten har ett begränsat utbredningsområde och en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 6 000–15 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Den är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som sårbar (VU).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den brittiske ornitologen och upptäcktsresanden Willoughby Prescott Lowe (1872-1949) som samlade in typexemplaret för arten.[6] Släktesnamnet Sheppardia hedrar Percy Alexander Sheppard (1875-1958), en brittisk jordbrukare, oolog, entomolog, bosättare i Moçambique och nuvarande Zimbabwe samt samlare av specimen.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Sheppardia lowei Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi :  10.14344/IOC.ML.14.1.
  5. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  6. ^ [a b] Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]