Irreguljär variabel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Irreguljär variabel
U Antliae - ALMA - Eso1730a.tif
Foto som visar skalet av gas runt den långsamma irreguljära variabeln (LB) U Antliae.

  • Huvudkategorier: Pulserande variabler och eruptiva variabler
  • Förkortningar: I och L [1]
  • Karaktäristika: Uppvisar ingen periodicitet.[1]
  • Antal: 162 stjärnor fanns registrerade som I-variabler, med den största undergruppen, Orion-variablerna (IN) omfattande 1630 variabler och övriga undergrupper av I-variabler med 405 stjärnor. 534 stjärnor fanns registrerade 2007 som L, ytterligare 143 var misstänkta L-variabler. 3 069 variabler fanns registrerade i undertypen LB och 111 i undertypen LC.[2]

Irreguljär variabel är en typ av variabel stjärna som inte påvisar någon periodicitet i sina ljusvariationer.[1]

Det finns två huvudtyper av irreguljära variabler, eruptiva och pulserande variabler.

Eruptiva variabler[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Orion-variabel

De eruptiva irreguljära variablerna är indelade I tre kategorier.

  • Gruppen I-variabler som i sin tur indelas i undergrupperna IA (spektraltyp O – A) och IB (spektraltyp F – M).
  • Orion-variabler, GCVS-typ IN (irreguljära och nebulösa), vanligen förekommande i moråden med stjärnbildning. De kan varierar med flera magnituder och snabba ljusförändringar på upp till en magnitud på 1 – 10 dygn. De indelas på ett liknande sätt i undergrupperna INA och INB utifrån spektraltyp, men också i en ytterligare undergrupp INT, för T Tauri-stjärnor och INT(YY) för YY Orionis-stjärnor.
  • Gruppen IS-variabler, som uppvisar snabba ljusvariationer medan amplituden 0,5 – 1 magnitud under ett intervall av några timmar eller dygn. Dessa indelas i sin tur i undergrupperna ISA och ISB.

Pulserande variabler[redigera | redigera wikitext]

En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en pulserande variabel som visar ingen eller en mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation. Dessa stjärnor är ofta lite studerade och klassificeras, när astronomerna studerat dem noggrannare, i andra kategorier, till exempel som halvregelbundna variabler. De är jättar eller superjättar av sen spektraltyp, K, M, C eller S och indelas i undergrupperna L – LB för jättar och LC för superjättar. Hur många av dessa som egentligen är halvregelbundna variabler är oklart.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 1 februari 2020. 
  2. ^ ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 1 februari 2020. 
  3. ^ Gerry Arlen Good (2003) (på engelska). Springer Science. ISBN 978-1-85233-498-7. https://books.google.com/books?id=k9ViYKvKRz0C&pg=PA8&lpg=PA8&dq=%22Irregular+variable%22. Läst 1 februari 2020