Ishockey vid olympiska vinterspelen 1976

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ishockey
vid olympiska vinterspelen 1976
Ice hockey pictogram.svg
Ishockey
Anläggning Olympiahalle Innsbruck
Datum 6-14 februari 1976
Medaljörer
Guldmedalj    Sovjetunionen
Silvermedalj    Tjeckoslovakien
Bronsmedalj    Västtyskland
«Sapporo 1972 Lake Placid 1980»

Ishockey vid olympiska vinterspelen 1976 spelades i Innsbruck i Österrike. Sovjetunionen vann guld före Tjeckoslovakien och Västtyskland. Stjärnforwarden, Valerij Charlamov gjorde det matchavgörande målet.

Kanada deltog inte på grund av det så kallade Kanadabråket och Sverige deltog inte eftersom Svenska Ishockeyförbundets förbundsstyrelse ansåg att Sverige inte längre kunde leva upp till amatörreglerna. Det hade först startats ett svenskt OS-lag under ledning av Hans "Virus" Lindberg med spelare från de sex lag som inte kvalificerade sig för spel den nystartade svenska Elitserien i ishockey säsongen 1975/1976. De sex lagen var: IF Björklöven, IF KB Karlskoga, Mora IK, Tingsryds AIF, Västerås IK och Örebro IK. Laget lades ned i början av 1975 efter två vinster och två förlustmatcher mot USA och Västtyskland. Men en större anledning till att Sverige inte deltog var att man var oroliga för att Elitserien skulle drabbas av minskade publikintäkter efter olympiska vinterspelen [1].

Medaljfördelning[redigera | redigera wikitext]

Gren Guld Silver Brons
Herrarnas ishockeyturnering[2]  Sovjetunionen
Boris Aleksandrov
Sergei Babinov
Aleksandr Gusev
Sergei Kapustin
Valeri Kharlamov
Vladimir Lutchenko
Yuri Lyapkin
Aleksandr Maltsev
Boris Mikhailov
Vladimir Petrov
Vladimir Shadrin
Victor Shalimov
Aleksandr Sidelnikov
Vladislav Tretiak
Gennadiy Tsygankov
Valeri Vasiliev
Alexander Yakushev
Viktor Zhluktov
 Tjeckoslovakien
Josef Augusta
Jiří Bubla
Milan Chalupa
Jiří Crha
Miroslav Dvořák
Bohuslav Ebermann
Ivan Hlinka
Jiří Holeček
Jiří Holík
Milan Kajkl
Oldřich Machač
Vladimír Martinec
Eduard Novák
Jiří Novák
Milan Nový
Jaroslav Pouzar
František Pospíšil
Bohuslav Šťastný
 Västtyskland
Klaus Auhuber
Ignaz Berndaner
Wolfgang Boos
Lorenz Funk
Martin Hinterstocker
Udo Kiessling
Walter Köberle
Ernst Köpf
Anton Kehle
Erich Kühnhackl
Stefan Metz
Franz Reindl
Rainer Philipp
Alois Schloder
Rudolf Thanner
Josef Völk
Ferenc Vozar
Erich Weishaupt

Kvaliceringsmatcher[redigera | redigera wikitext]

Vinnarna i kvalificeringsomgången spelade i grupp A om platserna 1-6. Förlorarna spelade i grupp B om platserna 7-12.

  • Sovjetunionen - Österrike 16-3
  • Tjeckoslovakien - Bulgarien 14-1
  • Västtyskland - Schweiz 5-1
  • Polen - Rumänien 7-4
  • Finland - Japan 11-2
  • USA - Jugoslavien 8-4

Grupp A[redigera | redigera wikitext]

Finland − Västtyskland på ett frimärke från Paraguay.

Ettan vinner guld, tvåan silver och trean brons.

Plats Lag Antal matcher Vunna Oavgjorda Förlorade Gjorda mål Insläppta mål Poäng
1 Sovjetunionen 5 5 0 0 40 11 10
2 Tjeckoslovakien 5 3 0 2 17 10 6
3 Västtyskland 5 2 0 3 21 24 4
4 Finland 5 2 0 3 19 18 4
5 USA 5 2 0 3 15 21 4
6 Polen 5 1 0 4 9 37 0
  • Sovjetunionen - Tjeckoslovakien 4-3
  • Sovjetunionen - Västtyskland 7-3
  • Sovjetunionen - Finland 7-2
  • Sovjetunionen - USA 6-2
  • Sovjetunionen - Polen 16-1
  • Tjeckoslovakien - Västtyskland 7-4
  • Tjeckoslovakien - Finland 2-1
  • Tjeckoslovakien - USA 5-0
  • Västtyskland - USA 4-1
  • Västtyskland - Polen 7-4
  • Finland - Västtyskland 5-3
  • Finland - Polen 7-1
  • USA - Finland 5-4
  • USA - Polen 7-2
  • Polen - Tjeckoslovakien 1-0*

*Resultatet efter matchen Tjeckoslovakien - Polen var 7-1. Men det visades sig att en av de tjeckoslovakiska spelarna hade lämnat ett positiv dopningstest. Laget förklarades som förlorare med resultatet 0-1. Beslutet innebar att Polen vann matchen men det underliga var att laget fick inga poäng.

Grupp B[redigera | redigera wikitext]

Lag som förlorar sina matcher i kvaliceringsomgången, spelade i denna grupp om platserna 7 - 12.

Plats Lag Spelade matcher Vunna Oavgjorda Förlorade Gjorda mål Insläppta mål Poäng
7 Rumänien 5 4 0 1 23 15 8
8 Österrike 5 3 0 2 18 14 6
9 Japan 5 3 0 2 20 18 6
10 Jugoslavien 5 3 0 2 22 19 6
11 Schweiz 5 2 0 3 24 22 4
12 Bulgarien 5 0 0 5 19 38 0
  • Rumänien - Österrike 4-3
  • Rumänien Japan 3-1
  • Rumänien - Schweiz 4-3
  • Rumänien - Bulgarien 9-4
  • Österrike - Japan 3-2
  • Österrike - Jugoslavien 3-1
  • Österrike - Bulgarien 6-2
  • Japan - Jugoslavien 4-3
  • Japan - Schweiz 6-4
  • Japan - Bulgarien 7-5
  • Jugoslavien - Rumänien 4-3
  • Jugoslavien - Schweiz 6-4
  • Jugoslavien - Bulgarien 8-5
  • Schweiz - Österrike 5-3
  • Schweiz - Bulgarien 8-3

Poängligan[redigera | redigera wikitext]

Plats Spelare Spelade matcher Mål Assist Poäng
1 Sovjetunionen Vladimir Sjadrin 5 6 4 10
2 Sovjetunionen Aleksandr Maltsev 5 5 5 10
2 Sovjetunionen Viktor Sjalimov 5 5 5 10
2 Västtyskland Erich Kühnhackl 5 5 5 10
5 Sovjetunionen Valerij Charlamov 5 3 6 9
6 Västtyskland Ernst Kopf 5 3 5 8
7 Sovjetunionen Vladimir Petrov 5 4 3 7
8 Sovjetunionen Aleksandr Jakusjev 5 3 4 7
8 USA Bob Dobek 5 3 4 7
10 Västtyskland Lorenz Funk 5 2 5 7

Slutställning[redigera | redigera wikitext]

  1. Sovjetunionen Sovjetunionen
  2. Tjeckien Tjeckoslovakien
  3. Tyskland Västtyskland
  4. Finland Finland
  5. USA USA
  6. Polen Polen
  7. Rumänien Rumänien
  8. Österrike Österrike
  9. Japan Japan
  10. Jugoslavien Jugoslavien
  11. Schweiz Schweiz
  12. Bulgarien Bulgarien

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stora ishockeyboken, Gregor von Know, Bokförlaget Semic 2002, sidan 45-71 - Den svenska OS-historien
  2. ^ http://www.sports-reference.com/olympics/winter/1976/ICH/mens-ice-hockey.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]