Islam i Tyskland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Islam i Tyskland är en religion som sedan 1920-talet utövats i Tyskland. Enligt uppskattningar från år 2018 lever mellan 3.8-4.3 miljoner muslimer i Tyskland. Den med marginal största gruppen härstammar från Turkiet (minst 2.6 miljoner) följt av muslimer från Balkan, arabiska länder i Mellanöstern och Nordafrika (i synneret Marocko), Syd och Sydostasien, Iran, Afrika och Centralasien. Av dessa är 45-50% tyska medborgare, delvis med dubblt medborgarskap. Det stora flertalet (75%) är sunniter varav den turkiskspråkiga muslimer alawiter har avgränsat sig och fungerar som ett separat religionssamfund.[1]

1960-talet och tidigare[redigera | redigera wikitext]

Som i andra europeiska länder bildades de större muslimska grupperna ur arbetskraftinvandring under 1960-talet, men innan dess fanns en mindre diaspora av migranter, flyktingar och konvertiter. Ahmadiyya räknade sedan 1920-talet ett betydande konvertiter med tyskt ursprung. Utöver dessa mekanismer fanns även utbytesstudenter som migrerat till Tyskland för att studera och sedan slog sig ner i landet samt flykingar från inbördeskrig i Mellanöstern.[1]

Under 1960-talet inledde kristna samfund interreligiösa dialoger med sina muslimska motsvarigheter för att hjälpa dem inlemmas i de tyska offentliga institutionerna.[1]

Muslimska brödraskapet[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1900-talet drevs ledningen till Muslimska Brödraskapet (MB) i exil ur Egypten och brödraskapet slog sig ner bland annat i Tyskland där de kunde arbeta utan politisk förföljelse. Samtidigt med färdigställandet av Islamisches Zentrum München(de) bildades år 1958 Moscheebaukommission in München, föregångare till Islamischen Gemeinschaft in Deutschland (IGD) som i slutet av 2018 bytte namn till Deutsche Muslimische Gemeinschaft(de) (DMG). DMG-är den viktigaste MB-kopplade organisationen i Tyskland.[2]

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

Via omfattande familjeåterförening i värdlandet under 1970-talet bildades stora muslimska gemenskaper av arbetskraftsinvandrare vars tyngdpunkt i livsbanan förflyttades till Tyskland medan de upprätthöll sin nationalitet och sociala mönster från hemlandet. Detta gällde framförallt turkiska och marockanska grupper. I flera tyska städer utvecklade turkar i vissa stadsdelar en egen infrastruktur med affärer, företag. föreningar och tidigt bildades religiösa föreningar och moskéer grundades. Som i allmänhet för migranter stärktes det religiösa livet i utlandet. Även för de som knappt praktiserade sin religion förblev islam en viktig beståndsdel i deras sociala och kulturella identitet.[1]

År 1975 bildades organisationen Islamische Gemeinschaft Millî Görüş (IGMG) som intensivt organiserar sociala och kulturella aktiviteter sam betonar vikten av det tyska språket. På grund av sin islampolitiska inriktning övervakades IGMG länge av säkerhetstjänsten Verfassungsschutz.[1]

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

Under årtiondet växte bland muslimer inflytandet av religiösa normer angående böner, klädkoder och vardagsliv vilket ledde till betydande konflikter i de muslimska grupperna. Förutom efterverkningarna av den religiösa och politiska utvecklingen i Mellanöstern i Iran, Turkiet och arabländerna spelade behoven av självhävdelse, socialt erkännande och avgränsning från majoritetssamhället en roll i förstärkningen av religiösa normer för både yngre och äldre.[1]

Under 1980-talet bildades paraplyorganisationer som finns än idag: Zentralrat der Muslime in Deutschland(de) (ZMD) bildades 1986 och fick sitt nuvarande namn 1994 och Islamrat für die Bundesrepublik Deutschland(de) (IR) bildades 1986. Turkiska regeringen bildade DİTİB (Diyanet İŞleri Türk-­İslam Birliği) år 1984 som svar på Kaplan-rörelsen.[1]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Eftersom arabiska islamistiska aktivister från Tyskland var delaktiga i 11 september-attackerna mot New York var detta första gången militanta islamism uppdagades i Tyskland.[1]

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

År 2010 fanns enligt uppskattningar mellan 2300 och 2500 moskéer i Tyskland, varav 80-90% hade imamer som utbildats och finansierats av muslimska länder som i sin tur fick inflytande. Detta ledde till att tyska universitet startade utbildningar i islamisk teologi.[3]

I december 2018 annonserade Tysklands förbundsregering att man avsåg att skärpa kontrollern av pengaflödet från Gulfstater som Saudiarabien, Kuwait och Qatar till radikala moskéer i landet. Initiativet avsåg särskilt den konservativa salafistiska inriktningen.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Prof. Dr. Stefan Reichmuth, Universität Bochum, Islamwissenschaft. ”Deutschland” (på de). bpb.de. Bundeszentrale für politische Bildung. http://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/islam-lexikon/21376/deutschland. Läst 22 augusti 2019. 
  2. ^ Breuer, Rita. ”Die Muslimbruderschaft in Deutschland | bpb” (på de). bpb.de. http://www.bpb.de/politik/extremismus/islamismus/290422/die-muslimbruderschaft-in-deutschland. Läst 1 september 2019. 
  3. ^ Schenk, Arnfrid (10 maj 2019). ”Islam in Deutschland : Imam gesucht” (på de-DE). Die Zeit. ISSN 0044-2070. https://www.zeit.de/2019/20/islam-deutschland-imam-moschee-ausbildung-religionslehre. Läst 24 augusti 2019. 
  4. ^ Zeitung, Süddeutsche. ”Bundesregierung will Geldflüsse an radikale Moscheen kontrollieren” (på de). Süddeutsche.de. https://www.sueddeutsche.de/panorama/religion-bundesregierung-will-geldfluesse-an-radikale-moscheen-kontrollieren-dpa.urn-newsml-dpa-com-20090101-181228-99-372039. Läst 13 september 2019.