Islandslav

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Islandslav
Cetraria islandica - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-032.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäckssvampar
Ascomycota
KlassLecanoromycetes
OrdningLecanorales
FamiljParmeliaceae
SläkteCetraria
ArtIslandslav
C. Islandica
Vetenskapligt namn
§ Cetraria islandica
Auktor(Linné) Ach.

Islandslav (Cetraria islandica) är en lav som finns i bergiga regioner över hela norra delen av världen. Islandslav ingår i släktet Cetraria, och familjen Parmeliaceae.[1][2][3]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Liechen islandicus L.
  • Lebaria islandica Hoffm.
  • Physcia islandica D.C.
  • Äldre svenska namn för laven är Islandsmossa, Hedelav, Hedemossa [4].

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Islandslav
Matta av tuvor

Islandslav är, som namnet antyder, en lav, vilket enligt gängse uppfattning är två arter, en svamp och en alg, som lever i symbios. Enligt en nyare uppfattning är en lav en svamp som invaderats av en parasit (alg). Detta gör lavars inplacering i systematiken problematisk. I många fall, till exempel inom blomsterhandeln, kallas islandslav för olika varianter av mossa, men det är tveklöst oriktigt. Misstaget begås även i andra språk än svenska. Mossor är botaniskt något helt annat än lavar.

Islandslav växer löst tuvad. Bålen är spretig och har hår i kanterna. Färgen är grön, men solbelysta delar blir rödaktiga. Undersidan har vita fläckar där märgen syns. I fuktigt tillstånd är laven mjuk, och har då viss likhet med krussallad. Som torr blir den spröd, och färgen bleknar.

Användning och förtäring[redigera | redigera wikitext]

Islandslav är ätlig med högt näringsinnehåll, men innehåller lavsyror som gör den besk, om inte dessa ämnen lakas ut. Det är en långsam process. Följande metoder kan tillämpas:

* Blötläggning i kallt, rent vatten 20 timmar
(hjälper bara delvis)[5]
* Blötläggning i kall "lut" 8 timmar
* Sjudning i rent vatten 2 timmar
* Kokning i "lut" 20 minuter

Efter behandling med lut måste laven sköljas grundligt i vatten. (Jämför lutfisk.) Luten tillreddes traditionellt av björkaska från spisen (pottaska), men modernare kan man använda natriumkarbonat (soda), Na2CO3, kaliumkarbonat, K2CO3 köpt i färghandeln eller kokbokens "bikarbonat" (egentligen natriumvätekarbonat, NaHCO3)

Lavsyrorna i islandslav anges ibland som giftiga, men inte akut och ger på sin höjd illamående, diarré, irritation på magslemhinnan.

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

Analys av torrsubstans
Ämne % mg/hg

Kolhydrater, bl a
lichenin (lavstärkelse), isolichenin
80    
Protein 4,25
Fett 2,6  
Stärkelse 2,29
Glukos, fruktos 1,63
Sackaros 0,06
Kalium 250  
Järn 53  
Magnesium 27  
Kalcium 4,8
Zink 4,8
Mangan 1,7

Namn på främmande språk[7][redigera | redigera wikitext]

En del av namnen antyder växtens användning som medicinalväxt.

Brasilianska Musgo-da-islândia
Danska Islands mos, Islands lav, Islandslav
Engelska Island Lichen, Iceland Moss, Moss Islandic
Finska Islanninjäkälä
Franska Lichen d'islande, Lichene d'Islande, Mousse d'Islande
Isländska Fjallagras, Fjallagrös
Nederländska IJslands mos, IJslandse kers
Norska Brestemose, Brødlav, Brødmose, Dravlemose, Fiskemose, Grisemose, Islandsk lav, Islandslav, Matmose, Ælsnæver, Øreslav
Polska Płucnica islandzka
Slovenska Islandski lišaj
Spanska Liquen de Islandia
Tyska Berggraupen, Blutlungenmoss, Brockenmoos, Brockenmoss, Fiebermoss, Heideflechte, Hirschhornflechte, Islandmoos, Isländische Flechte, Isländisches Moos, Natzegge, Purgiermoos, Raspel, Reniterflechte, Rispel

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. Marie Eriksson: Islandslav, 5-betygsuppsats vid Uppsala universitet, Läkemedelskemi (2005)
  2. Örtblomman #11, 2003: [2]
  3. Stefan Källman: Vilda växter som mat & medicin (ICA 1997)
  1. ^ Ach. in Acharius (1803) Method. Lich., p. 292
  2. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ LIAS: A Global Information System for Lichenized and Non-Lichenized Ascomycetes. Rambold G. (lead editor); för detaljerad information, se http://liaslight.lias.net/About/Impressum.html och http://liasnames.lias.net/About/Impressum.html, 2011-03-09
  4. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
  5. ^ fullständig urlakning kan ta upp till 5 dygn
  6. ^ Enligt källa [1] skulle islandslav innehålla även lavsyran usninsyra, men enligt Läkartidningen.se 2005-08-08 (notis 1758) påstås utan bevis att detta är fel; däremot skulle det dessutom finnas cetrarinsyra. Enligt Örtmedicin och växtmagi (Det Bästa 1982, ISBN 91-7030-073-9) innehåller islandslav verkligen usninsyra. Här står alltså ord mot ord.
  7. ^ Liber Herbarum II [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]