Isocyanat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med isocyanid.
Den funktionella gruppen i isocyanater.

Isocyanat är en funktionell grupp med strukturformeln –N=C=O, och organiska föreningar som innehåller en isocyanatgrupp kallas isocyanater. Föreningar som innehåller endast en sådan grupp kan även kallas monoisocyanater, medan ämnen med två grupper är diisocyanater.

Isocyanater är flitigt använda inom kemisk industri, men även på till exempel bilverkstäder och bilglasmästerier. De finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. År 2000 såldes 4,4 miljoner ton isocyanater i världen.

Isocyanater frigörs från material vid temperaturer från 150 grader och uppåt, vilket sker vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande.[1]

De utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem, då de bland annat, i mycket små mängder, kan orsaka svår astma.[2] I Sverige finns reglering sedan 1980. Gränsvärdet är 0,005 ppm eller 0,04 mg per kubikmeter luft.[3] Isocyanatforskning bedrevs i Hässleholm åren 2000-2017,[4][5][6] och en analysmetod för isocyanater i luft har utvecklats där.[7][8]

Metylisocyanat (MIC) var den isocyanat som 1984 frigjordes vid det katastrofala gasutsläppet i Union Carbides fabrik i Bhopal, Indien.[9][10]

År 1998 upptäcktes höga halter av metylisocyanat i isoleringsmaterial i nytillverkade spisar.[11] 2016 blev arbetare i Danmark sjuka i samband med tillverkning av vindkraftverk.[12][13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ ”Dagens Arbete”. http://da.se/2016/12/isocyanatforskningen-laggs-ned/. Läst 23 december 2016. 
  2. ^ ”Isocyanater är farliga!”. Arbetsmiljöverket. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111027104043/http://av.se/dokument/publikationer/adi/adi_200.pdf. Läst 24 oktober 2011. 
  3. ^ Littorin, Margareta (5 mars 2003). ”Isocyanater – Medicinska risker, biologiska mekanismer samt medicinsk och social prognos (AFA/AMF/AGSs projekt 474).”. sid. 6. http://www.med.lu.se/content/download/27336/192808/file/Isocyanater_slutrapport.pdf. Läst 24 oktober 2011. 
  4. ^ Universitet stoppar viktig forskning”. Sydsvenska Dagbladet. 2 april 2002. https://www.sydsvenskan.se/2002-04-02/universitet-stoppar-viktig-forskning. 
  5. ^ Lennart Lund (20 oktober 2016). ”Fack och kommun vill rädda isocyanatforskning”. Dagens Arbete. http://da.se/2016/10/fack-och-kommun-vill-radda-isocyanatforskning/. Läst 23 oktober 2016. 
  6. ^ Forskning om isocyanater läggs ned”. Dagens Arbete. 10 augusti 2016. https://da.se/2016/08/arbetsmiljoforskningen-i-hassleholm-laggs-ned/. 
  7. ^ Ny metod att spåra isocyanater”. Dagens Arbete. 24 maj 2007. https://da.se/2007/05/ny-metod-att-spara-isocyanater/. 
  8. ^ ”Forskare uppfann unik metod”. 4 juli 2012. http://hassleholm.lokaltidningen.se/2012-07-04/-Forskare-uppfann-unik-metod-181212.html. 
  9. ^ Eckerman I. Chemical Industry and Public Health. Bhopal as an example. NHV: MPH 2001:24
  10. ^ Eckerman I. The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster. Hyderabad, India: Universities Press (India) Ltd, 2004
  11. ^ Mycket giftig gas i spisarnas isolering”. Aftonbladet. 18 februari 1998. Arkiverad från originalet den 10 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190610091919/http://wwwb.aftonbladet.se/nyheter/9802/18/telegram/inrikes41.html. 
  12. ^ Hässleholmsforskare avslöjade skandal”. NSK. 12 juli 2016. Arkiverad från originalet den 13 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160713160637/http://www.nsk.se/2016/07/12/hassleholmsforskare-avslojade-skandal/. 
  13. ^ Ansatte er blevet kronisk syge af farlig kemi hos Siemens Wind Power”. DR. 1 maj 2016. https://www.dr.dk/nyheder/indland/ansatte-er-blevet-kronisk-syge-af-farlig-kemi-hos-siemens-wind-power.