Isoindolinpigment

Från Wikipedia
Ej att förväxla med isoindolinonpigment.
Strukturformel för Pigment Yellow 185
Isoindolin

Isoindolinpigment är en grupp syntetiska, organiska pigment i färger från grönaktigt gult till rött.

De är derivat av isoindolin, till vilket alla pigment som fått praktisk användning har strukturer bundna vid både plats 1 och 3 (se figur).[1]

Pigment Yellow 139 (PY139) var på 1970-talet det första i den här gruppen att komma ut på marknaden.[1][2] Det har därefter följts av andra isoindolinpigment i gult, orange, rött och brunt. Sedan början av 2000-talet är det dock bara de gula pigmenten PY139 och PY185 som har någon större produktion.[1]

Exempel på isoindolinpigment
Colour Index (C.I.)
Namn Nummer Kulör m.m. Ref.
Pigment Yellow 139 56298 Gulorange [3][4]
Pigment Yellow 185 56290 Gul med grönaktig ton [3][5]
Pigment Orange 66 48210 Röd- till gultonad orange [3][5]
Pigment Orange 69 56292 Rödorange. Endast måttlig ljusäkthet. [3][4]
Pigment Red 260 56295 Röd med dragning åt gult [3][4]
Pigment Brown 38 561660 [1][6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Volker Radtke et al. Isoindoline Pigments I: Hugh M. Smith (red.). High Performance Pigments. Wiley-VCH Verlag, 2002. ISBN 9783527302048 Läst 7 februari 2019.
  2. ^ Peter A. Lewis: Colored Organic Pigments I: Joseph V. Koleske (red.) Paint and Coating Testing Manual, 1995. ISBN 0803120605 Läst 4 april 2017.
  3. ^ [a b c d e] David Myers. Pigment Database The Color of Art. Läst 8 februari 2019.
  4. ^ [a b c] Bruce McEvoy. Guide to watercolor pigments Handprint. Läst 8 februari 2019.
  5. ^ [a b] Willy Herbst, Klaus Hunger. Industrial Organic Pigments: Production, Properties, Applications Wiley-VCH Verlag, 2004. ISBN 9783527604067 Läst 4 februari 2019.
  6. ^ Pigment Brown 38 SOP Spectral Library, SOPRANO, KIK-IRPA, Bryssel. Läst 8 februari 2019.