Hoppa till innehållet

Irankriget 2026

Från Wikipedia
 Denna artikel behandlar ett pågående skeende. (2026-02)
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
Irankriget 2026

Ägde rum 28 februari 2026 – Pågår fortfarande
Plats Iran
Irans motattacker: • Israel • Förenade arabemiraten • Irak • Qatar • Bahrain • Kuwait • Saudiarabien • Syrien • Jordanien
Planerad av Israel och USA
Stridande
Israel Israel
USA USA
Stödda av:
Iransk opposition
Endast defensivt
Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Bahrain Bahrain
Frankrike Frankrike
Förenade arabemiraten Förenade arabemiraten
Grekland Grekland
Oman Oman
Irak Irak
Italien Italien[1]
Jordanien Jordanien
Nederländerna Nederländerna[2]
Qatar Qatar
Saudiarabien Saudiarabien
Spanien Spanien[3]
Storbritannien Storbritannien
Turkiet Turkiet
 Iran Iran
Enheter
Israel Israels flygvapen
USA USA:s flygvapen
USA USA:s flotta 		Iran Islamiska revolutionsgardet

Huthirebellerna

Befälhavare och ledare
USA Donald Trump

USA Pete Hegseth
USA Dan Caine
USA Brad Cooper
Israel Benjamin Netanyahu
Israel Israel Katz
Israel Eyal Zamir
Israel Tomer Bar

Iran Ali Khamenei  †

Iran Masoud Pezeshkian
Iran Ali Larijani
Iran Alireza Arafi
Iran Aziz Nasirzadeh  †
Iran Abdolrahim Mousavi  †
Iran Ali Shamkhani  †
Iran Mohammed Pakpour  †
Iran Mohammad Shirazi  †

Irankriget 2026 inleddes den 28 februari 2026 av Israel och USA med flera attacker i olika städer i Iran. Operationen benämns med kodnamnet Roaring Lion (hebreiska: מִבְצַע שְׁאָגַת הָאֲרִי; tr: mivtsá she'agát ha'arí) av Israel och Operation Epic Fury av USA:s försvarsdepartement.[4][5][6]

Operationen började den 28 februari med en serie attacker i Teheran, Esfahan, Qom, Karaj och Kermanshah.[7] Attackerna riktade sig mot nyckelpersoner, militärbefälhavare och anläggningar i Iran, vilket syftade till ett regimskifte i landet. Vid attackerna dödades Irans högste ledare Ali Khamenei tillsammans med flera andra högt rankade politiker och militärer.[8][9][7][10][11]

Den amerikanska presidenten Donald Trump meddelade samma dag via Truth Social att USA genomfört ett anfall mot Iran tillsammans med Israel, och förklarade att målet var att förstöra Irans missil- och militära kapacitet, förhindra att landet skaffar kärnvapen och slutligen störta regimen. Han uppmanade medlemmar av terrorstämplade Islamiska revolutionsgardet att lägga ner sina vapen i utbyte mot immunitet, och varnade för att en vägran skulle innebära "säker död".[12]

Iran hämnades genom att skicka ett dussintals drönare och ballistiska robotar över hela Persiska viken. Förutom Israel riktade sig Iran mot amerikanska militärbaser i Jordanien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Irak, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Det rapporterades att Iran attackerade bland annat internationella flygplatser i Kuwait och Förenade Arabemiraten. Irans attacker dödade och skadade civila i Israel, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Qatar, Jordanien, Bahrain, Oman och Hormuzsundet.[13][14][15][16][17]

Huthirebellerna i Jemen meddelade att de skulle återuppta sina attacker i Röda havet. Samtidigt stängdes Hormuzsundet, vilket ledde till omfattande störningar i den globala transporten av olja och gas.[18][19]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

USA:s utträde ur Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), det avtal som syftade till att begränsa Irans kärnvapensprogram, år 2018[20] ledde till att amerikanska sanktioner mot Iran återinfördes och till en kraftig försämring av relationerna mellan USA och Iran. Trump-administrationen antog en strategi för ”maximalt tryck”[21], och sanktionerna fick betydande konsekvenser för Irans ekonomi.

Värdet på den iranska rialen föll från omkring 35 000 rial per amerikansk dollar till cirka 42 000 rial per dollar år 2021.[22] Banker som handlade med Iran riskerade höga böter[23], och flera större europeiska företag drog sig ur affärer i Iran av rädsla för amerikanska sanktioner.[24]

Sanktionerna bidrog till ökad inflation, arbetslöshet och ekonomiska svårigheter, vilket enligt vissa bedömningar drev fler iranier in i fattigdom och försämrade tillgången till importerade varor såsom mat och läkemedel.[25][26]

Spänningarna mellan Iran, USA och Israel ökade ytterligare efter Hamas attack den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. Israel försvagade under denna period flera Iranstödda miliser i Mellanöstern, däribland Hamas i Gazaremsan och Hizbollah i Libanon.

Under 2024 genomförde Israel och Iran attacker mot varandra. Året därpå följde en kortare militär konfrontation, med israeliska attacker mot Iran i juni 2025, där även USA genomförde flyganfall mot iranska kärntekniska anläggningar.[27]

Protester i Iran

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Protesterna i Iran 2025–2026

Mot slutet av december 2025 bröt landsomfattande protester ut i Iran, med mål att avskaffa regeringen. De drevs huvudsakligen av den ekonomiska krisen i landet, rialens minskande värde och de kraftigt stigande priserna. Protesterna blev de största sedan den Iranska revolutionen 1978–1979[28] och spred sig till över 100 städer i landet.[29]

Den iranska regeringen svarade med våldsamt förtyck, bland annat genom massakrer av demonstranterna.[30] Enligt den iranska regeringen dödades 3 117 personer under demonstrationerna, medan Human Rights Activists News Agency (HRANA) angav dödssiffran till åtminstone 7 000, och Donald Trump angav den till cirka 32 000 personer.[31]

Trump uttryckte även stöd för protesterna mot den iranska regeringen och sade den 13 januari 2026 att "hjälp är på väg".[32] Senare, den 23 januari, sade han att den "amerikanska armadan" var på väg till Mellanöstern, däribland hangarflygen USS Abraham Lincoln och USS Gerald R. Ford tillsammans med flera jagare.[33]

USA:s upprustning i Mellanöstern

[redigera | redigera wikitext]

Den 14 februari informerades Reuters av amerikanska tjänstemän att USA planerat en veckolång kampanj mot Iran, med staten och säkerhetsinfrastruktur som mål.[34] Upprustningen i regionen beskrevs den 19 februari som den största sedan Irakkriget 2003.[35]

Netanyahu påstås ha ringt Trump den 23 februari för att informera honom om Khameneis kommande möte och dess plats.[36][37] Dagen därpå, i talet om tillståndet i nationen, anklagade Trump Iran för att återuppta utveckling av kärnvapen. Trump hävdade också att Iran utvecklat alltmer avancerade missiler som kunde hota USA, Europa och amerikanska baser världen över, och att USA var redo att agera ifall det så behövdes.[38]

Carrier Strike Group 3 seglade i formation i Arabiska havet under den amerikanska upprustningen i Mellanöstern 2026, 6 februari 2026.

Liknande anklagelser riktades mot Irak om "massförstörelsevapen" (en: Weapons of mass destruction) innan Irakkriget 2003 bröt ut.[39] Amerikanska underrättelserapporter visar dock att hoten om iranska interkontinental ballistiska robotar var ogrundade och att det skulle ta fram till år 2035 för Iran att utveckla sådana system.[40]

Den 25 februari 2026 uppgav Irans utrikesministern Abbas Araghchi att ett "historiskt" avtal med USA för att förhindra väpnad konflikt var "inom räckhåll" inför de förnyade samtalen i Genève. Han betonade att diplomatin behöver proriteras och att vidare eskalering bör undvikas. Trots den höga spänningen och den amerikanska upprustningen i regionen, upprepade Araghchi på sociala medier att Iran håller en "kristallklar" ståndpunkt kring utveckling av kärnvapen, samtidigt som han försvarade rätten att fredligt utveckla kärnteknologi.[41]

Effekter

[redigera | redigera wikitext]

Ali Khameneis död

[redigera | redigera wikitext]
Karta över rapporterade attacker i Mellanöstern den 28 februari.

Strax före midnatt i Iran den 28 februari hade Khamenei dödats i flyganfallen och hans kropp hade återfunnits och identifierats av underrättelsekällor, enligt en anonym israelisk tjänsteman. Iran International hävdade också att Khamenei dödats, även om det inte bekräftats från iranska myndigheter. Enligt israeliska tjänstemän hittades Khameneis kropp i rasmassor. Vidare uppgav Benjamin Netanyahu att det fanns tecken på att Khamenei kunde ha dödats, men även att Irans utrikesministerium ifrågasatte det.[42][43][44][45]

Flera timmar tidigare sade Irans utrikesminister Abbas Araghchi att Khamenei och president Masoud Pezeshkian levde "så vitt jag vet". Flera västerländska och iranska nyhetskanaler, med hänvisning till israeliska regeringskällor, rapporterade att Khamenei var avliden. Donald Trump och Benjamin Netanyahu angav båda att de trodde att han var död innan Iran erkände det.[46][47][48]

Trump uppgav sen på Truth Social att "Khamenei, en av de ondaste människorna i historien, är död [...] Han kunde inte undvika våra underrättelse- och högt sofistikerade spårningssystem." Om Khamenei verkligen var död tyder CIA:s bedömningar på att en från Islamiska revolutionsgardet skulle ersätta Khamenei. Fars News Agency, som är knutet till Islamiska revolutionsgardet, meddelade att Khameneis dotter, svärson, barnbarn och svärdotter också hade dödats.[49]

Tidigt den 1 mars bekräftade iranska statliga medier att Khamenei hade dödats. Staten utlyste 40 dagars landssorg.[50][51]

Israel och Iran

[redigera | redigera wikitext]
Video: USA:s president Donald Trump om USA:s attacker i Iran.
Trump och medlemmar från regeringen övervakar attackerna på Iran från Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida den 28 februari.

Efteråt utlyste Israel undantagstillstånd i hela landet. Landets försvarsminister Israel Katz utfärdade ett uttalande där han sade: "Under min auktoritet enligt avsnitt 9C(b)(1) i civilförsvarslagen, 5711-1951, och efter att ha varit övertygad om att det finns en hög sannolikhet för en attack mot civilbefolkningen, förklarar jag härmed en särskild stat på hemmaplan över hela landets territorium."[52][53]

The New York Times uppgav att israeliska skolor och arbetsplatser också kommer att stängas och att offentliga sammankomster kommer att ställas in.[54]

I sambamd med internetavbrottet i Iran som har pågått sedan den 8 januari 2026, rapporterade NetBlocks att internetuppkopplingen sjönk till 4 % i hela landet.[55]

Förluster efter land

[redigera | redigera wikitext]

Iran

[redigera | redigera wikitext]
Mohammad Pakpour, Islamiska revolutionsgardets tidigare överbefälhavare, dödades i attackerna.
Tjänstemän och militär
[redigera | redigera wikitext]

Reuters rapporterade att flera befälhavare inom Islamska revolutionsgardet kan ha dödats, men kunde inte bekräfta det.[56] Det rapporterades senare att Irans försvarsminister Aziz Nasirzadeh och Islamiska revolutionsgardets överbefälhavare Mohammad Pakpour sannolikt hade dödats i de Israeliska flygattackerna.[57] Irans utrikesminister Abbas Araghchi bekräftade, men tonade ner förlusterna då han påstod att de "inte var ett så stort problem".[58]

Iran International rapporterade att försvarsrådets chef Ali Shamkhani dödades[59], tillsammans med fyra högt uppsatta tjänstemän från Ministeriet för Underrättelsetjänst[60]. Israels försvarsmakt sade sedan att de bekräftat dödandet av 7 Iranska säkerhetsledare, däribland Shamkhani, Nasirzadeh och Pakpour.[61]

Ytterligare högt uppsatta tjänstemän som påstås ha bekräftats döda är Salah Asadi, chef för Underrättelsetjänsten för Irans nödkommando, Mohammad Shirazi, chef för Ali Khameneis militära kontor, Hossein Jabal Amelian, chef för Organisationen för defensiv innovation och forskning (SPND) och Reza Mozaffari-Nia, tidigare chefen för SPND.[62]

USS Frank E. Petersen Jr. avfyrar en Tomahawk-kryssningsrobot den 28 februari.

CBS News rapporterade att "en underrättelsekälla och en militär källa berättade för CBS News på lördagskvällen [28 februari 2026]" att 40 iranska tjänstemän dödades i attackerna men att de inte var "säkra på om dessa tjänstemän befann sig på en plats eller på flera platser".[63][64]

Den högt uppsatta iranska underrättelseofficeren Mohammad Baseri, som också dödades, hade varit efterlyst av Federal Bureau of Investigation (FBI) för sin påstådda roll i Robert Levinsons försvinnande, en agent vid Drug Enforcement Administration (DEA).[65]

USA uppgav också att de sänkt ett iranskt örlogsfartyg, som identifierats som en korvett från Jamaran-klassen.[66]

Civila
[redigera | redigera wikitext]

Omkring klockan 17:30 CET under den första dagen av attackerna rapporterade Röda Halvmånen att 201 civila hade dödats och 747 skadats i Iran, men att det inte blivit oberoende bekräftat.[67] Den 2 mars dödades ytterliggare 20 civila på Niloofartorget i Teheran.[källa behövs] Samma dag uppgav Röda Halvmånen att minst 555 civila dödats[källa behövs], medan Human Rigths Activists in Iran uppskattade 741 civila dödats i attackerna.[källa behövs]

Enligt källor inom den Irans regering träffades en flickskola i Minab under de israeliska och amerikanska attackerna mot staden. Rapporter uppgav att 148 studenter hade dödats och 92 skadats i attacken.[68] Flera källor rapporterade även att det inte fanns någon oberoende bekräftelse på antalet dödade. Vem som stod bakom attacken är omtvistad, där Irans regering hävdade att det var en amerikansk-israelisk attack, medan andra[vilka?] hävdade att det var en iransk. En talesperson för Irans utrikesministerium beskrev händelsen som "ett tydligt brott."[69][70][71][72]

Israel

[redigera | redigera wikitext]
Video: amerikanskt örlogsfartyg avfyrar missiler mot Iran.

Fler förluster tillkom efter attacker från Iran. Den första iranska flygattacken som träffade sitt mål träffade en byggnad i Israel och lämnade en civil skadad. Magen David Adom rapporterade att 89 skadades av Irans inledande attacker. I Tel Aviv dödades en kvinna och 20 andra skadades, varav en allvarligt.[73][74][75]

Den 1 mars attackerade Iran en synagoga och bostadsbyggnader i Beit Shemesh. 9 personer dödades och 49 skadades.[76]

Irak

[redigera | redigera wikitext]

I Irak dödades två medlemmar ur Folkets mobiliseringsstyrkor och tre skadades i en israelisk attack. En senare rapport från The New York Times uppgav dock att antalet döda var tre.[77][78][79]

Irakiska Kurdistan
[redigera | redigera wikitext]

Irakiska Kurdistan har blivit ett framträdande mål för iranska missilangrepp. Detta hänger samman med att USA:s militära närvaro i övriga delar av det federala Irak har minskat avsevärt sedan år 2020, samtidigt som styrkor i allt större utsträckning har omplacerats till den autonoma regionen. Området hyser dessutom beväpnade iransk-kurdiska oppositionspartier, vilket ytterligare har bidragit till spänningarna.[80]

USA

[redigera | redigera wikitext]

Den 28 februari meddelade militärkommandot United States Central Command (CENTCOM) att de inte hade drabbats av några förluster. Mindre skador på anläggningar uppgavs inte ha påverkat verksamheten, och kommandot uppgav samtidigt att flera hundra iranska drönar- och missilangrepp hade neutraliserats.[81]

Den 1 mars bekräftade kommandot dock att tre amerikanska soldater hade dödats och att ytterligare fem hade skadats allvarligt under operationen. Dagen efter uppdaterades siffrorna: det totala antalet döda hade då stigit till fyra, samtidigt som fyra personer rapporterades vara allvarligt skadade.[82][83]

Förenade arabemiraten

[redigera | redigera wikitext]

En man i Förenade arabemiraten dödades efter att ha träffats av skräp från en iransk missil i ett bostadsområde. Under attacker mot bostadsområden i Dubai rapporterades fyra skadade. Landet rapporterade att en nepalesisk, en bangladeshisk och en pakistansk medborgare dödats och 58 andra skadats i iranska attacker.[84][85][86][87]

Två tankfartyg utsattes också för angrepp utanför landets kust. Ett av dem träffades av en projektil 17 nautiska mil nordväst om Mina Saqr, vilket utlöste en brand som kunde släckas. Det andra fartyget rapporterades vara oskadat.[88]

Syrien

[redigera | redigera wikitext]

I Syrien dödades fyra personer i ett industriområde i staden Sweida av en iransk missil enligt Syriens statliga nyhetsbyrå SANA. Attacken anses vara riktad mot Israel eftersom staden ligger nära Israeliskt territorium[89]

Bahrain

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 mars uppstod mindre skador på Bahrains internationella flygplats efter att en drönare slagit ned där.[90]

Den 2 mars orsakade nedfallande vrakdelar från en iransk missil, som hade avlyssnats, en explosion på ett ”utländskt fartyg” i hamnstaden Mina Salman. En asiatisk arbetare dog och två andra skadades allvarligt i händelsen.[91]

Libanon

[redigera | redigera wikitext]

I Libanon dödades minst 31 personer och 149 skadades av attacker utförda av Israel.[92][93]

Oman

[redigera | redigera wikitext]

I Oman slog två iranska drönare ned mot en kommersiell hamn, där en utländsk arbetare skadades.[94]

Kuwait

[redigera | redigera wikitext]

I Kuwait attackerade en iransk drönare Kuwaits internationella flygplats.[95]

Den 2 mars sköt Kuwait ner tre amerikanska McDonnell Douglas F-15E Strike Eagle-jaktflygplan av misstag, där piloterna klarade sig oskadda. USA:s ambassad i Kuwait träffades sannolikt av en iransk missilattack.[96]

Qatar

[redigera | redigera wikitext]

Den 2 mars sköt Qatar ner två iranska Suchoj Su-24-attack- och bombflygplan som närmade sig qatariskt luftrum.[97]

Cypern

[redigera | redigera wikitext]

Den 2 mars blev den brittiska militärflygplatsen Akrotiri Airfield i Akrotiri och Dhekelia på Cypern attackerd av en drönare.[98]

Innan avfyrades två missiler i riktning mot Cypern, men som dock avfärdades av landet och enligt talespersonen Konstantinos Letymbiotis "fanns det finns inga indikationer överhuvudtaget på att det finns något hot mot landet".[99]

Land Dödade Skadade Referens
Iran Iran 555 747 [67]
Israel Israel 777 [100]
USA USA 4 4 [82][83]
Irak Irak
Förenade arabemiraten UAE 6 eller 9 58 [84][85][86][87]
Syrien Syrien 4 [89]
Bahrain Bahrain 1 2 [91]
Libanon Libanon 31 149 [92][93]
Oman Oman 1 [94]
Kuwait Kuwait
Qatar Qatar
Cypern Cypern

Motiv och mål

[redigera | redigera wikitext]

Olika mål och motiv har angetts från amerikanskt håll. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade att USA:s attack på Iran motiverades av att Israel planerade ett anfall mot Iran, vilket enligt honom skulle ha fått Iran att angripa amerikanska mål i regionen, och det krävde att USA attackerade preventivt.[101] Det förnekades dock av Trump, som hävdade att Iran var på väg att anfalla och att det var anledningen till att USA attackerade.[källa behövs]

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Mellanstatliga organisationer

[redigera | redigera wikitext]

Länder

[redigera | redigera wikitext]
  • Tyskland Tyskland: Förbundskanslern Friedrich Merz sade att han informerats i förväg och att överläggningar pågick i ett gemensamt uttalande med Frankrike och Storbritannien.[104]
  • Storbritannien Storbritannien: I ett uttalande från brittiska regeringen sade de att Storbritannien "vill inte se vidare eskalering till en större regional konflikt." Regeringen sade också att de hade förstärkt sina "defensiva förmågor" i regionen och att hjälp från konsultat erbjuds till brittiska medborgare i regionen.[105] Premiärministern Keir Starmer bekräftade att brittiska plan är "i luften" i defensiva syften, men hade "ingen roll" i attackerna och uppmanade Iran att avstå från ytterligare attacker i Mellanöstern och att stoppa de "förfärliga våldet och förtrycket mot de Iranska folket."[106] Han ledde konsekvent ett akut COBRA-möte för att diskutera Storbritanniens respons.[107]
  • Frankrike Frankrike: President Emmanuel Macron kallade till krismöte i FN:s säkerhetsråd angående Iran. Han skrev även på X att "Iranska regimen måste förstå att de nu inte har något annat val än att ingå i godtrogna förhandlingar för att stoppa dess kärnvapen- och balistiska robot program, så väl deras handlingar för att destabilisera regionen."[108]
  • Kina Kina: Utrikesministern har uttryckt oro över de amerikansk-israeliska attackerna och har kallat för ett omedelbart slut på fientligheterna mot Iran och att fortsätta dialog. De betonade även att den iranska självständigheten måste respekteras.[109]
  • Sverige Sverige: Statsminister Ulf Kristersson gav stöd till det iranska folket på X och skrev att "Det är i Sveriges och Europas intresse att Iran aldrig utvecklar kärnvapen. Irans stöd för terroristorganisationer länge varit en destabliserande faktor."[110]
  • Norge Norge: Utrikesministern Espen Barth sade: "Attacken är beskriven av Israel som en förebyggande attack, men är inte i linje med internationell lag. Förebyggande attacker behöver ett omedelbart överhängande hot."[103]

Annat

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ France 24. ”European countries to deploy military assets to Cyprus after Iranian attack on UK base”. https://www.france24.com/en/europe/20260305-european-countries-deploy-military-assets-cyprus-after-iranian-attack-uk-base. Läst 5 mars 2026. 
  2. ^ France 24. ”European countries to deploy military assets to Cyprus after Iranian attack on UK base”. https://www.france24.com/en/europe/20260305-european-countries-deploy-military-assets-cyprus-after-iranian-attack-uk-base. Läst 5 mars 2026. 
  3. ^ France 24. ”European countries to deploy military assets to Cyprus after Iranian attack on UK base”. https://www.france24.com/en/europe/20260305-european-countries-deploy-military-assets-cyprus-after-iranian-attack-uk-base. Läst 5 mars 2026. 
  4. ^ ”Department of War 🇺🇸 on X: "OPERATION EPIC FURY 🇺🇸" / X”. https://x.com/DeptOfWar/status/2027662002219302929. Läst 28 februari 2026. 
  5. ^ ”Pentagon names Iran mission ‘Operation Epic Fury’” (på engelska). www.iranintl.com. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/202602280838. Läst 28 februari 2026. 
  6. ^ Jones, Callum (28 februari 2026). ”US and Israel launch strikes on Iran: what we know so far” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2026/feb/28/us-israel-launch-strikes-attack-iran-what-we-know-so-far-latest. Läst 28 februari 2026. 
  7. ^ [a b] ”Israel och USA angriper Iran”. SVT Nyheter. 28 februari 2026. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/israel-har-attackerat-iran-skriver-reuters. Läst 28 februari 2026. 
  8. ^ Dagens nyheter 1 mars 2026
  9. ^ ”Live - Senior Khamenei adviser killed as conflict spirals further” (på engelska). Iran International. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143#202602289114. Läst 28 februari 2026. 
  10. ^ ”Smoke seen in Bahrain, Qatar and Kuwait as Iran retaliates against strikes” (på engelska). https://apnews.com/video/smoke-seen-over-manama-doha-and-kuwait-city-39297a607e944aa2988a92d34efd6c5a. Läst 28 februari 2026. 
  11. ^ TT text (28 februari 2026). ”Attacken mot Iran: Detta vet vi”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/attacken-mot-iran-detta-vet-vi/. Läst 28 februari 2026. 
  12. ^ Magid, Jacob (28 februari 2026). ”Trump indicates goal of Iran strikes is to topple regime; tells Iranian people: ‘When we’re finished, take over your government’” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. ISSN 0040-7909. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/trump-indicates-goal-of-iran-strikes-is-to-topple-regime-tells-iranian-people-when-we-are-finished-take-over-your-government/. Läst 28 februari 2026. 
  13. ^ ”Smoke seen in Bahrain, Qatar and Kuwait as Iran retaliates against strikes” (på engelska). https://apnews.com/video/smoke-seen-over-manama-doha-and-kuwait-city-39297a607e944aa2988a92d34efd6c5a. Läst 2 mars 2026. 
  14. ^ Kurdistan24 (28 februari 2026). ”Kurdistan Announces Safety, Supply and Power Measures as Missiles Intercepted Over Erbil” (på engelska). Kurdistan Announces Safety, Supply and Power Measures as Missiles Intercepted Over Erbil. https://www.kurdistan24.net/en/story/896910/slug. Läst 2 mars 2026. 
  15. ^ ”إصابة 4 أشخاص بعد حادث في مطار دبي الدولي” (på arabiska). سكاي نيوز عربية. https://www.skynewsarabia.com/middle-east/1855878-%D8%A5%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%A9-4-%D8%A3%D8%B4%D8%AE%D8%A7%D8%B5-%D8%AD%D8%A7%D8%AF%D8%AB-%D9%85%D8%B7%D8%A7%D8%B1-%D8%AF%D8%A8%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%88%D9%84%D9%8A. Läst 2 mars 2026. 
  16. ^ ”Iran launches retaliatory strikes at targets across Middle East” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 28 februari 2026. https://www.bbc.com/news/articles/c204px4zddro. Läst 2 mars 2026. 
  17. ^ Fassihi, Farnaz; Bergman, Ronen; Kanno-Youngs, Zolan (28 februari 2026). ”Iran Says Supreme Leader Killed in U.S.-Israeli Strikes” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2026/03/01/world/iran-attack-khamenei-trump. Läst 2 mars 2026. 
  18. ^ AP (28 februari 2026). ”Iranian-backed Houthis say they’ll resume attacks on Israel and on shipping routes” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. ISSN 0040-7909. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/iranian-backed-houthis-say-theyll-resume-attacks-on-israel-and-on-shipping-routes/. Läst 2 mars 2026. 
  19. ^ ”Hormuzsundet blockerat – ” en situation omöjlig att hantera””. SVT Nyheter. 2 mars 2026. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/hormuzsundet-blockerat-en-situation-omojlig-att-hantera. Läst 2 mars 2026. 
  20. ^ ”Iran nuclear deal: Trump pulls US out in break with Europe allies” (på engelska). BBC News. 9 maj 2018. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-44045957. Läst 28 februari 2026. 
  21. ^ Suzanne Maloney (29 juni 2018). ”Trump tightens the screws on Iran’s oil” (på engelska). Brookings. https://www.brookings.edu/articles/trump-tightens-the-screws-on-irans-oil/. Läst 28 februari 2026. 
  22. ^ ”USD to IRR” (på engelska). XE. 10 maj 2021. https://www.xe.com/currencycharts/?from=USD&to=IRR. Läst 28 februari 2026. 
  23. ^ Christopher A. Bidwell (19 februari 2021). ”Foreign commercial banks: The essential partner in future discussions of the Iran nuclear deal” (på engelska). Bulletin of the Atomic Scientists. https://thebulletin.org/2021/02/foreign-commercial-banks-the-essential-partner-in-future-discussions-of-the-iran-nuclear-deal/. Läst 9 november 2024. 
  24. ^ Humeyra Pamuk och Bozorgmehr Sharafedin (8 maj 2019). ”U.S. targets Iran's metals for sanctions, Tehran relaxes nuclear deal compliance” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-rouhani-idUSKCN1SE0I5/. Läst 8 maj 2019. 
  25. ^ ”Iran sanctions are unjust and harmful, says UN expert warning against generalised economic war” (på engelska). OHCHR. 22 augusti 2018. https://www.ohchr.org/en/press-releases/2018/08/iran-sanctions-are-unjust-and-harmful-says-un-expert-warning-against. Läst 28 februari 2026. 
  26. ^ ”In-Depth| Iran's raging protests expose its economic pressures” (på engelska). Moneycontrol. 3 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 9 mars 2025. https://web.archive.org/web/20250309231836/https://www.moneycontrol.com/news/world/in-depth-irans-raging-protests-expose-its-economic-pressures-9267661.html. Läst 28 februari 2026. 
  27. ^ ”Iran’s Conflict With Israel and the United States” (på engelska). Council of Foreign Relations. 28 februari 2026. https://www.cfr.org/global-conflict-tracker/conflict/confrontation-between-united-states-and-iran. Läst 28 februari 2026. 
  28. ^ Ghazal Golshiri (13 januari 2026). ”Iranian regime rallies supporters in bid to quell unrest” (på engelska). Le Monde. https://www.lemonde.fr/en/international/article/2026/01/13/iranian-regime-rallies-supporters-in-bid-to-quell-unrest_6749359_4.html. Läst 13 januari 2026. 
  29. ^ Tim Ross (13 januari 2026). ”Inside an exiled prince’s plan for regime change in Iran” (på engelska). Politico. https://www.politico.eu/article/reza-pahlavi-iran-revolution-exiled-prince-plan-regime-change/. Läst 25 januari 2026. 
  30. ^ Mostafa Salem; Jomana Karadsheh; Sarah Dean; Florence Davey-Attlee; Adam Pourahmadi (23 janauri 2026). ”The night Iran went dark: Witness accounts and video reveal violence inflicted during Iran’s internet blackout” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2026/01/23/middleeast/iran-internet-blackout-violent-crackdown-intl-cmd. Läst 25 januari 2026. 
  31. ^ Richard Irvine-Brown; Ghoncheh Habibiazad; Shayan Sardarizadeh (23 februari 2026). ”Anti-government student protests spread to more Iranian universities” (på engelska). BBC. https://www.bbc.com/news/articles/clyxrv8z0vdo. 
  32. ^ ”Trump urges Iranians to keep protesting, saying 'help is on its way'” (på engelska). Reuters. 14 januari 2026. https://www.reuters.com/world/china/iranian-mp-warns-greater-unrest-urging-government-address-grievances-2026-01-13/. 
  33. ^ Patrick Wintour (24 januari 2026). ”Trump says US ‘armada’ heading to Middle East as Iran death toll put above 5,000” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2026/jan/23/trump-says-us-armada-heading-middle-east-iran-death-toll. Läst 25 januari 2026. 
  34. ^ Stewart, Phil; Ali, Idrees (14 februari 2026). ”Exclusive: US military preparing for potentially weeks-long Iran operations” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/us-military-preparing-potentially-weeks-long-iran-operations-2026-02-13/. 
  35. ^ Seligman, Lara; Gordon, Micheal R.; Ward, Alexander (18 februari 2026). ”U.S. Gathers the Most Air Power in the Mideast Since the 2003 Iraq Invasion” (på engelska). The Wall Street Journal. Arkiverad från originalet den 19 februari 2026. https://web.archive.org/web/20260219013958/https://www.wsj.com/world/middle-east/u-s-gathers-the-most-air-power-in-the-mideast-since-the-2003-iraq-invasion-98ced89f. Läst 1 mars 2026. 
  36. ^ Katie Hawkinson (4 mars 2026). ”What Israel’s Netanyahu said to Trump during secret phone call that led to Iran strikes: report” (på engelska). The Independent. https://www.the-independent.com/news/world/americas/us-politics/trump-netanyahu-call-iran-strikes-b2932103.html. Läst 5 mars 2026. 
  37. ^ Caputo, Mars; Ravid, Barak (3 mars 2026). ”Exclusive: The Trump-Netanyahu call that changed the Middle East” (på engelska). Axios. https://www.axios.com/2026/03/03/trump-netanyahu-call-iran-war-israel-coordination. Läst 5 mars 2026. 
  38. ^ ”Donald Trump condemns Iran’s ‘sinister’ nuclear ambitions in State of the Union” (på engelska). Financial Times. 24 februari 2026. https://www.ft.com/content/9194e1f5-d191-414a-ab9f-e271a32b8b78. 
  39. ^ Andreas Kluth (3 mars 2026). ”The Iran strikes feel like 2003 all over again” (på engelska). Qatar Tribune. https://www.qatar-tribune.com/article/222286/opinion/the-iran-strikes-feel-like-2003-all-over-again. Läst 3 mars 2026. 
  40. ^ Jennifer Hansler; Natasha Bertrand; Kylie Atwood; Zachary Cohen (27 februari 2026). ”Trump has claimed Iran is building missiles that could soon hit the US. Sources say that’s not backed up by US intelligence.” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2026/02/27/politics/iran-missiles-trump-intelligence-nuclear. Läst 3 mars 2026. 
  41. ^ Lyndal Rowlands (25 februari 2026). ”Iran’s FM says deal with US ‘within reach’; Trump says he prefers diplomacy” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2026/2/25/irans-fm-says-deal-with-us-within-reach-if-diplomacy-given-priorityhttps://www.aljazeera.com/news/2026/2/25/irans-fm-says-deal-with-us-within-reach-if-diplomacy-given-priority. 
  42. ^ ”Iranian leader Khamenei killed in air strikes as U.S., Israel launch attacks | Reuters”. https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/israel-us-launch-strikes-iran-2026-02-28/. Läst 1 mars 2026. 
  43. ^ ”Live - Heavy bombing rocks Tehran a day after Khamenei killed as conflict widens” (på engelska). www.iranintl.com. 1 mars 2026. https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143#202602282491. Läst 1 mars 2026. 
  44. ^ ”Iran's Supreme Leader Ali Khamenei is dead” (på engelska). www.iranintl.com. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/202602280738. Läst 1 mars 2026. 
  45. ^ ”Iran foreign ministry says several military commanders killed in airstrikes” (på engelska). www.iranintl.com. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/202602281941. Läst 1 mars 2026. 
  46. ^ Rahman, Rema (28 februari 2026). ”Iranian president, supreme leader believed to be alive after US attack” (på amerikansk engelska). The Hill. Arkiverad från originalet den 28 februari 2026. http://web.archive.org/web/20260228183849/https://thehill.com/policy/international/5760492-araghchi-officials-alive-iran/. Läst 1 mars 2026. 
  47. ^ ”Iran's Supreme Leader Khamenei is dead, state media confirms” (på engelska). dw.com. https://www.dw.com/en/irans-supreme-leader-khamenei-is-dead-state-media-confirms/live-76161011. Läst 1 mars 2026. 
  48. ^ Barak Ravid,Zachary Basu,Avery Lotz (1 mars 2026). ”Iranian state media confirms Supreme Leader Khamenei is dead” (på engelska). Axios. https://www.axios.com/2026/02/28/iran-khamenei-killed-israel. Läst 1 mars 2026. 
  49. ^ Federica Marsi,Virginia Pietromarchi,Alma Milisic. ”ISRAEL STRIKES ‘HEART’ OF TEHRAN; IRAN HITS BACK AFTER KHAMENEI KILLED” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/2/28/live-israel-launches-attacks-on-iran-multiple-explosions-heard-in-tehran. Läst 1 mars 2026. 
  50. ^ ”اطلاعیه شهادت حضرت آیت‌الله العظمی سیدعلی حسینی خامنه‌ای رهبر انقلاب اسلامی”. https://farsi.khamenei.ir/news-content?id=62772. Läst 1 mars 2026. 
  51. ^ ”Israel and Iran launch fresh attacks after Iran's Supreme Leader Khamenei killed - live updates” (på brittisk engelska). BBC News. 1 mars 2026. https://www.bbc.com/news/live/cn5ge95q6y7t. Läst 1 mars 2026. 
  52. ^ Christian Edwards (28 februari 2026). ”Trump says ‘major combat operations’ underway against Iran. Here’s what we know” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2026/02/28/middleeast/israel-attack-iran-intl-hnk. Läst 28 februari 2026. 
  53. ^ Kurdistan24 (28 februari 2026). ”Israel Begins Attacks on Iran, Explosions Reported in Tehran Amid Preemptive Strike Declaration” (på engelska). Israel Begins Attacks on Iran, Explosions Reported in Tehran Amid Preemptive Strike Declaration. https://www.kurdistan24.net/en/story/896765/slug. Läst 28 februari 2026. 
  54. ^ Boxerman, Aaron; Pager, Tyler; Fassihi, Farnaz (28 februari 2026). ”Live Updates: U.S. and Israel Attack Iran as Trump Calls for Change in Government” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump. Läst 28 februari 2026. 
  55. ^ ”NetBlocks (@netblocks@mastodon.social)”. Mastodon. 28 februari 2026. https://mastodon.social/@netblocks/116147264437940657. Läst 28 februari 2026. 
  56. ^ ”US and Israel strike Iran, seeking to topple its leaders | Reuters”. https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/israel-us-launch-strikes-iran-2026-02-28/. Läst 28 februari 2026. 
  57. ^ ”Iran defence minister, Guards commander killed in Israeli attacks, three sources say | Reuters”. https://www.reuters.com/world/middle-east/iran-defence-minister-guards-commander-killed-israeli-attacks-three-sources-say-2026-02-28/. Läst 28 februari 2026. 
  58. ^ ”Iran's FM says loss of commanders ‘not such a big problem’” (på engelska). www.iranintl.com. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/202602289387. Läst 28 februari 2026. 
  59. ^ ”Iran Defense Council Secretary Ali Shamkhani killed” (på engelska). www.iranintl.com. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/202602289114. Läst 28 februari 2026. 
  60. ^ ”Four senior intelligence ministry officials killed in airstrikes on Iran” (på engelska). www.iranintl.com. 28 februari 2026. https://www.iranintl.com/en/202602284598. Läst 28 februari 2026. 
  61. ^ Fabian, Emanuel (28 februari 2026). ”IDF confirms killing top Iranian leaders, including top defense official Ali Shamkhani” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. ISSN 0040-7909. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-confirms-killing-top-iranian-leaders-including-top-defense-official-ali-shamkhani/. Läst 1 mars 2026. 
  62. ^ ”Live - Ali Khamenei, family members killed in Saturday airstrikes” (på engelska). www.iranintl.com. 1 mars 2026. https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143. Läst 1 mars 2026. 
  63. ^ Joe Walsh Senior Editor; Politics Joe Walsh is a senior editor for digital politics at CBS News Joe previously covered breaking news for Forbes; local news in Boston Read Full Bio Joe Walsh; Tucker Reals Editor Tucker Reals is CBSNews com's foreign editor; based in the CBS News London bureau He has worked for CBS News since 2006; prior to which he worked for The Associated Press in Washington (28 februari 2026). ”Live Updates: U.S.-Israel strikes killed 40 Iranian leaders, including Khamenei, sources say” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/live-updates/israel-us-attack-iran-trump-says-major-combat-operations/. Läst 1 mars 2026. 
  64. ^ ”Iran's Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei is dead, state media says” (på brittisk engelska). BBC News. 1 mars 2026. https://www.bbc.com/news/live/cn5ge95q6y7t. Läst 1 mars 2026. 
  65. ^ ”Live - Three US forces killed, several critically injured in Iran war - CENTCOM” (på engelska). www.iranintl.com. 1 mars 2026. https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143#202603019137. Läst 1 mars 2026. 
  66. ^ ”US says it sinks Iranian warship | Reuters”. https://www.reuters.com/world/middle-east/us-says-it-sinks-iranian-warship-2026-03-01/. Läst 1 mars 2026. 
  67. ^ [a b] ”Le notizie del 28 febbraio sull'attacco di Usa e Israele all'Iran” (på italienska). Corriere della Sera. 28 februari 2026. https://www.corriere.it/esteri/diretta-live/26_febbraio_28/iran-usa-news-diretta-1.shtml. Läst 1 mars 2026. 
  68. ^ Tal Shalev, Mostafa Salem, Adam Pourahmadi, Gawon Bae, Abbas Al Lawati, Christopher Lamb, Lauren Kent, Eugenia Josef, Oren Liebermann, Steven Jiang, Billy Stockwell, Leila Gharagozlou, Sophie Tanno, Catherine Nicholls, Jennifer Hansler, Antoinette Radford, Daria Tarasova-Markina, Christian Edwards, Eugenia Yosef, Sophia Saifi, Frederik Pleitgen, Tim Lister, Deva Lee, Helen Regan, Teele Rebane, Isaac Yee, Karina Tsui, Aleena Fayaz, Brad Lendon, Matt Egan, Bijan Hosseini, Nick Paton Walsh, Chris Lau, Sandi Sidhu, Ivan Watson, Todd Symons, Riane Lumer, Kareem El Damanhoury, Martin Goillandeau, Michelle Velez, Jomana Karadsheh, Quinta Thomson, Ben Brown, Kylie Atwood, Emma Tucker, Sophia Peyser, Alejandra Jaramillo, Max Saltman, Thomas Bordeaux, Lauren Izso, Nina Giraldo, Kaanita Iyer, Dalia Abdelwahab, Stephen Collinson, Jennifer Hauser, Tori B. Powell, Kit Maher, Aditi Sangal, Adam Cancryn, Gianluca Mezzofiore, Jeremy Diamond, Kristen Holmes, Natasha Bertrand, Mitchell McCluskey, Abeer Salman, Dana Karni, Uriel Blanco, Anabella Gonzalez, Christian Sierra, Haley Britzky, Gul Tuysuz, Farida Elsebai, Yong Xiong, John Miller, Josh Campbell, Alayna Treene, Tala Alrajjal, Auzinea Bacon, Camila DeChalus, CNN Staff, Ellis Kim, Dan Berman, Julia Benbrook, Lou Robinson, Jim Sciutto, Kevin Liptak, Renée Rigdon, Nic Robertson, Samantha Waldenberg, Zachary Cohen, Manu Raju, Jeff Zeleny, Charlotte Reck, Duarte Mendonca, Logan Schiciano, Kaitlan Collins, Angus Watson, Avery Schmitz, Nadeen Ebrahim, Satish Cheney (28 februari 2026). ”Death toll at girls' school hit in strike rises to 148” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/world/live-news/israel-iran-attack-02-28-26-hnk-intl. Läst 1 mars 2026. 
  69. ^ ”Iran’s supreme leader killed in U.S.-Israeli attack; Tehran strikes Israel, Arab states” (på amerikansk engelska). The Washington Post. 28 februari 2026. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/world/2026/02/28/israel-strikes-iran-live-updates/. Läst 1 mars 2026. 
  70. ^ ”Three US service members killed in Iran operation as Israeli rescuers say nine dead in Iran strike” (på brittisk engelska). BBC News. 1 mars 2026. https://www.bbc.com/news/live/cn5ge95q6y7t. Läst 1 mars 2026. 
  71. ^ ”بقائی: حمله به دانش‌آموزان مدرسه در میناب یک جنایت آشکار است - ایرنا”. https://www.irna.ir/news/86089510/%D8%A8%D9%82%D8%A7%D8%A6%DB%8C-%D8%AD%D9%85%D9%84%D9%87-%D8%A8%D9%87-%D8%AF%D8%A7%D9%86%D8%B4-%D8%A2%D9%85%D9%88%D8%B2%D8%A7%D9%86-%D9%85%D8%AF%D8%B1%D8%B3%D9%87-%D8%AF%D8%B1-%D9%85%DB%8C%D9%86%D8%A7%D8%A8-%DB%8C%DA%A9-%D8%AC%D9%86%D8%A7%DB%8C%D8%AA-%D8%A2%D8%B4%DA%A9%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D8%B3%D8%AA. Läst 1 mars 2026. 
  72. ^ ”Live Blog: 3 US Service Members Killed In Iran Operations” (på engelska). RadioFreeEurope/RadioLiberty. 1 mars 2026. https://www.rferl.org/a/iran-protests-live-blog-trump-khamenei/33640284.html. Läst 1 mars 2026. 
  73. ^ Times, Premium (28 februari 2026). ”Five pupils reported killed in Iran, man injured in Israel as war starts” (på brittisk engelska). Premium Times. ISSN 2360-7688. https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/860312-five-pupils-reported-killed-in-iran-man-injured-in-israel-as-war-starts.html. Läst 1 mars 2026. 
  74. ^ Fabian, Emanuel (28 februari 2026). ”Medics treat 89 people during Iranian strikes, most lightly hurt running for shelter” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. ISSN 0040-7909. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/medics-treat-89-people-during-iranian-strikes-most-lightly-hurt-running-for-shelter/. Läst 1 mars 2026. 
  75. ^ ynet (28 februari 2026). ”Woman killed, 22 injured in direct strike in Tel Aviv after siren sounded late” (på engelska). Ynetglobal. https://www.ynetnews.com/article/bj3sy0gt11l. Läst 1 mars 2026. 
  76. ^ ”U.S. military says 1,000 targets hit in Iran; Israel and Hezbollah exchange strikes” (på amerikansk engelska). The Washington Post. 1 mars 2026. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/world/2026/03/01/trump-iran-israel-khamenei-strikes-live-updates/. Läst 2 mars 2026. 
  77. ^ ”Two killed in Israeli strike on PMF base in Iraq” (på engelska). Shafaq News. https://shafaq.com/en/Security/Two-killed-eight-injured-in-Israeli-strike-on-PMF-base-in-Iraq. Läst 2 mars 2026. 
  78. ^ Fassihi, Farnaz; Bergman, Ronen; Kanno-Youngs, Zolan (28 februari 2026). ”Iran Says Supreme Leader Killed in U.S.-Israeli Strikes” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2026/03/01/world/iran-attack-khamenei-trump. Läst 2 mars 2026. 
  79. ^ Boxerman, Aaron; Pager, Tyler; Fassihi, Farnaz (28 februari 2026). ”Iran Live Updates: Trump Calls for Overthrow of Tehran's Government After Strikes” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump. Läst 28 februari 2026. 
  80. ^ ”Iraqi militias attack US forces: New Iran war frontline? | The Jerusalem Post” (på engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 1 mars 2026. https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-888439. Läst 2 mars 2026. 
  81. ^ Nils Adler,Joseph Stepansky,Federica Marsi,Edna Mohamed,Virginia Pietromarchi,Usaid Siddiqui,Alma Milisic,Ted Regencia,Caolán Magee,Mariamne Everett,Umut Uras,Adam Hancock. ”US, Israel attack Iran updates: Khamenei, top security officials killed” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/2/28/live-israel-launches-attacks-on-iran-multiple-explosions-heard-in-tehran. Läst 2 mars 2026. 
  82. ^ [a b] Nils Adler,Joseph Stepansky,Federica Marsi,Edna Mohamed,Virginia Pietromarchi,Usaid Siddiqui,Alma Milisic,Ted Regencia,Caolán Magee,Mariamne Everett,Umut Uras,Adam Hancock. ”US, Israel attack Iran updates: Khamenei, top security officials killed” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/2/28/live-israel-launches-attacks-on-iran-multiple-explosions-heard-in-tehran. Läst 2 mars 2026. 
  83. ^ [a b] ”6 U.S. service members killed in Iranian strike in Kuwait, Pentagon says - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 2 mars 2026. https://www.cbsnews.com/news/iran-military-operation-american-service-members-killed-centcom/. Läst 2 mars 2026. 
  84. ^ [a b] ”UAE confirms death of Pakistani, Nepalese, Bangladeshi nationals in Iranian strikes” (på amerikansk engelska). Business Upturn. 1 mars 2026. https://www.businessupturn.com/world/uae-confirms-death-of-pakistani-nepalese-bangladeshi-nationals-in-iranian-strikes/. Läst 1 mars 2026. 
  85. ^ [a b] N. B. C. News (1 mars 2026). ”Live updates: Iranian Supreme Leader Ali Khamenei is dead” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/world/iran/live-blog/israel-iran-live-updates-rcna261099. Läst 1 mars 2026. 
  86. ^ [a b] Joseph Stepansky,Alma Milisic,Ted Regencia. ”IRAN CONFIRMS KHAMENEI’S KILLING IN US-ISRAEL STRIKES” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/2/28/live-israel-launches-attacks-on-iran-multiple-explosions-heard-in-tehran. Läst 1 mars 2026. 
  87. ^ [a b] Al Jazeera Staff. ”Death toll in Israeli strike on southern Iran school hits 148” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2026/2/28/israel-strikes-two-schools-in-iran-killing-more-than-50-people. Läst 1 mars 2026. 
  88. ^ ”Vessel struck by unknown projectile northwest of UAE's Mina Saqr, maritime security agency reports | Reuters”. https://www.reuters.com/world/vessel-struck-by-unknown-projectile-northwest-uaes-mina-saqr-maritime-security-2026-03-01/. Läst 2 mars 2026. 
  89. ^ [a b] ”Four people killed in Syria after an Iranian missile falls on building, state media reports”. Reuters. 28 februari 2026. https://www.reuters.com/world/middle-east/four-people-killed-syria-after-an-iranian-missile-falls-building-state-media-2026-02-28/?. Läst 1 mars 2026. 
  90. ^ ”Minor Damage Reported at Bahrain Airport | THE DAILY TRIBUNE | KINGDOM OF BAHRAIN” (på amerikansk engelska). DT News. 1 mars 2026. https://www.newsofbahrain.com/bahrain/127615.html. Läst 2 mars 2026. 
  91. ^ [a b] Caolán Magee,Umut Uras. ”Iran threatens to torch tankers as US announces 6 troops killed in action” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/2/us-israel-attack-iran-live. Läst 2 mars 2026. 
  92. ^ [a b] Boxerman, Aaron; Fassihi, Farnaz; Cooper, Helene (1 mars 2026). ”Israel Strikes Hezbollah in Lebanon as War With Iran Escalates” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2026/03/02/world/iran-us-israel-attack-trump. Läst 2 mars 2026. 
  93. ^ [a b] Caolán Magee,Umut Uras. ”Iran threatens to torch tankers as US announces 6 troops killed in action” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/2/us-israel-attack-iran-live. Läst 2 mars 2026. 
  94. ^ [a b] ”1 injured in drone strike on Oman’s Duqm port amid US-Israeli confrontation with Iran”. www.aa.com.tr. https://www.aa.com.tr/en/middle-east/1-injured-in-drone-strike-on-oman-s-duqm-port-amid-us-israeli-confrontation-with-iran/3844783. Läst 2 mars 2026. 
  95. ^ ”Drone Attack Causes Damage, Panic at Kuwait Airport” (på amerikansk engelska). The Wall Street Journal. https://www.wsj.com/livecoverage/iran-strikes-2026/card/drone-attack-causes-damage-panic-at-kuwait-airport-GjmmBnex7j6G69nMUfSR. Läst 2 mars 2026. 
  96. ^ Lawther, Fran; Campbell, Lucy; Ambrose, Tom (2 mars 2026). ”Middle East crisis live: Israel launches new attacks on Tehran and Beirut as Iran closes critical Strait of Hormuz” (på brittisk engelska). the Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/live/2026/mar/02/us-israel-war-iran-live-updates-attacks-strikes-tehran-lebanon-beirut-hezbollah-dubai-latest-news. Läst 2 mars 2026. 
  97. ^ ”Qatar downs Iranian Su-24 jets as Iran strikes Gulf states | The Jerusalem Post” (på engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 2 mars 2026. https://www.jpost.com/middle-east/article-888568. Läst 2 mars 2026. 
  98. ^ ”RAF base in Cyprus hit by drone strike”. https://www.telegraph.co.uk/world-news/2026/03/02/raf-akrotiri-cyprus-drone-strike-us-israel-iran-war/. Läst 2 mars 2026. 
  99. ^ TT (1 mars 2026). ”Cypern avfärdar uppgifter om iranska robotar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Pd4e3e/iranska-robotar-mot-cypern. Läst 2 mars 2026. 
  100. ^ Diana Bletter (2 mars 2026). ”Health Ministry says 777 people hospitalized since start of Iran war”. The Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/health-ministry-says-777-people-hospitalized-since-start-of-iran-war/. Läst 3 mars 2026. 
  101. ^ Joseph Stepansky. ”Rubio claim of Israeli role in US Iran attack reverberates, despite denial” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2026/3/4/rubio-claim-of-israeli-role-in-us-iran-attack-reverberates-despite-denial. Läst 9 mars 2026. 
  102. ^ Alsharif Mirna (28 februari 2026). ”U.N secretary-general condemns military escalation in Iran” (på engelska). NBC News. Läst 28 februari 2026. 
  103. ^ [a b c] ”World reacts to US, Israel attack on Iran, Tehran retaliation” (på engelska). Al Jazeera. 28 februari 2026. https://www.aljazeera.com/news/2026/2/28/world-reacts-to-us-israel-attack-on-iran-tehran-retaliation. Läst 28 februari 2026. 
  104. ^ Tom McArthur (28 februari 2026). ”How the world has reacted to US and Israeli strikes on Iran” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/articles/c5yj9kr31y7o. Läst 28 februari 2026. 
  105. ^ Jonathan Beale (28 februari 2026). ”'We do not want to see wider regional conflict' - UK government”. BBC News. https://www.bbc.com/news/live/cn5ge95q6y7t?post=asset%3A2896a987-90c2-4bfc-84ef-1c37ebd0e5e1. Läst 28 februari 2026. 
  106. ^ Christian Edwards (28 februari 2026). ”British planes "in the sky" in Middle East, says Starmer” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/world/live-news/israel-iran-attack-02-28-26-hnk-intl?post-id=cmm6g761z00003b6uxoibiu86. Läst 28 februari 2026. 
  107. ^ Dan Sabbagh (28 februari 2026). ”RAF jets flying defensive missions after US-Israeli attack on Iran, Starmer says” (på engelska). The Guardians. https://www.theguardian.com/politics/2026/feb/28/starmer-chairs-cobra-meeting-after-us-israel-strikes-on-iran. Läst 28 februari 2026. 
  108. ^ Dominique Vidalon (28 februari 2026). ”France's Macron calls for urgent meeting of U.N. security council on Iran”. Reuters. https://www.reuters.com/world/europe/frances-macron-calls-urgent-meeting-un-security-council-iran-2026-02-28/. Läst 28 februari 2026. 
  109. ^ ”Foreign Ministry Spokesperson’s Remarks on the Military Strikes Against Iran by the U.S. and Israel”. Ministry of Foreign Affairs People's Republic of China. 28 februari 2026. https://www.fmprc.gov.cn/eng/xw/fyrbt/202602/t20260228_11866531.html. Läst 28 februari 2026. 
  110. ^ ”Ulf Kristerssons utlägg på X” (på engelska). X (tidigare Twitter). 28 februari 2026. https://x.com/SwedishPM/status/2027720053576101954. Läst 6 mars 2026. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Irankriget_2026&oldid=59108758”