Ivar Fleming
| Ivar Fleming | |
| Född | Ivar Fleming[1] |
|---|---|
| Död | 1548[2][3][4] |
| Begravd | Pargas kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Barn | Lars Fleming (f. 1520)[1] |
| Föräldrar | Joakim Fleming[1] Elin Björnsdotter[1] |
| Släktingar | Joakim Fleming (syskon) Valborg Fleming (syskon) Erik Fleming (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
| Redigera Wikidata | |
Ivar Joakimsson Fleming, död 1548 på Nynäs i Södermanland, var en svensk riddare och riksråd. Han föddes strax före 1487, förmodligen på faderns sätesgård Sundholm i Egentliga Finland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ivar Fleming var son till riksrådet Joakim Fleming och Elin Björnsdotter till Svidja samt äldre bror till Erik Joakimsson Fleming.[5] Fleming tjänade under sin ungdom i utlandet och var fogde i Kumogårds län 1512–1513 och åter igen från 1521 samt häradshövding i Masko härad från 1519. I befrielsekriget stödde han Gustav Vasa och utnämndes till befälhavare för trupperna utanför Viborg 1523 och för den flotta som 1524 fick i uppdrag att understödja den svenska expeditionskåren på Gotland. Han utnämndes till riksråd 3 juni 1523 och dubbades till riddare vid Gustav Vasas kröning 12 januari 1528.
Ivar Fleming innehade Kastelholms slott och Åland som förläning 1524–1537, var lagman i Norrfinne lagsaga med Åland utom Satakunda och Österbotten från 1524 och häradshövding i Vemo härad senast 1537. Gustav Vasa använde Fleming även i diplomatiska företag såsom underhandlingarna i Köpenhamn 1532 och förhandlandet med Lübecks utsända i Stockholm 1533. Han var amiral för en diplomatisk flottexpedition till Preussen 1534. Han deltog i Dackefejden 1542–1543.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Han ägde Sundholm i Nykyrko socken och Nynäs i Nousis socken. Fleming bortbytte 7 augusti 1547 Sjöholm i Östra Vingåkers socken till Anna Nilsdotter till Vegerboda.[5]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Fleming var gift med Mätta Gottskalksdotter (Ulv), dotter till Gottskalk Arendsson (Ulv) och Elin Nilsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö). Mätta Gottskalksdotter var änka efter Ragvald Knutsson Pik. Fleming och Mätta Gottskalksdotter fick tillsammans ståthållaren friherre Lars Fleming (död 1562) på Revals slott.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 735, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Ivar Fleming, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14212, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: ivar-flemingnationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 187015, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 735. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0751.html
|