Ivar Johnsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ivar Johnsson
Född12 februari 1885[1][2][3]
Vittskövle församling[3][1]
Död16 augusti 1970[1][3]
Högalids församling[3][1]
NationalitetSvensk[4]
SysselsättningSkulptör[1]
UtmärkelserPrins Eugen-medaljen (1946)
Sergelpriset (1950)
Redigera Wikidata
Malmgården HeleneborgSödermalm i Stockholm, där Ivar Johnsson hade sin ateljé under åren 1920-1970. Ateljén byggdes till under Johnssons tid. Heleneborg ligger mellan Lorensbergsgatan, Söder Mälarstrand och Pålsundsbacken.

Ivar Viktor Johnsson, född 12 februari 1885 i Vittskövle söder om Kristianstad i Skåne, död 16 augusti 1970 i Stockholm, var en svensk skulptör och formgivare. Johnsson var medlem av konstnärsgruppen de tolv. Ivar Johnsson var klassicist och arbetade i en uttrycksfull stil.

Ivar Johnsson är mest känd som monumentalskulptör och många av hans verk finns på offentliga platser i Sverige. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården HeleneborgSödermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé. Han startade utbildning i materialkunskap för skulptur som lärare på Kungliga Konsthögskolan.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans far var stuteriföreståndaren (vid Vittskövle gods) Ola Johnsson och hans mor Ingrid Mathilda Ingvarsson. Ivar Johnsson var gift med teckningsläraren Vavi Schlyter-Johnsson.

Han växte upp på stuteriet tillsammans med sin äldre bror Otto John (1881-1948) och gick i folkskolan där. Under tre år arbetade han på stuteriet efter att han hade gått klart folkskolan och det var under den tiden han utvecklade sitt intresse för teckning och skulptur, han gjorde bland annat modeller efter illustrationer i tidningar och böcker.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 1902 började han vid konstindustriella skolan vid Kulturhistoriska museet i Lund och utbildade sig till möbelarkitekt. Han hade sparat ihop pengarna själv. Det var nu som Johnsson träffade bildhuggaren Henry Nilsson (1882–1922) som också kallades för bildhuggaren från Gulastorp. Hans intresse för modellering och skulptur väcktes fullt ut och år 1906 reste han till Stockholm för att börja på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack).

Ivar Johnsson utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm och år 1908 tog han sin examen på Tekniska skolan och fortsatte åren 1908–1911 på Konstakademien i Stockholm, samt i Paris 1911–1912. Han fick Konstakademiens kanslersmedalj för en träskulptur. Direkt efter sin examen från Konstakademien reste han på resestipendium till Paris där han stannade ett år. Det kom att bli ett dramatiskt år i hans utveckling.

Fram till år 1911 hade Johnsson, precis som så många andra, arbetat enligt Auguste Rodins inflytande med en impressionistisk formgivning, en obestämd, uppluckrad och detaljerad yta, men den tiden var slut. Istället gällde det nu en mer detaljfri slät yta som bildade en tydlig gräns för skulpturens gestalt. Detta upptäckte Johnsson först i Paris trots att skulptörer som Carl Milles i Sverige och Aristide Maillol redan arbetat på det sättet i snart 10 år. För att bli en av de tongivande konstnärerna i den nya stilen fanns det de som sade att Johnsson föddes 10 år för sent, kanske att det är rätt.

Konstnärskarriär[redigera | redigera wikitext]

Vegamonumentet (1930) vid Stockholms gamla observatorium.
Dansande ungdom (1937) i Observatorielunden, Stockholm.
Mannen och hans genius (1944) i Linköping.
Konstgalleriet Vikingsberg i Helsingborg. Fasad mot Öresund med statyn David (1921) i förgrunden.

Johnsson skulpturer för Parisresan som till exempel "Sjuk flicka" från 1909 blev nu gammalmodiga och i Paris blev han nu inspirerad av Maillol som han tog till sig, fastän med sin egen "touch". Detta visar sig till exempel i skulpturen "Kvinnohuvud" från 1912. Han återvände kort till Sverige, där han gifte sig med textilkonstnärinnan Svanhild (kallades för Vavi) Elina Maria Schlyter (1887-1971). De fick sonen Tomas. 1913 reste Ivar Johnsson och Vavi till Italien, där han nu med en stor nyfikenhet och intresse tog del av det senaste inom konsten. Redan år 1914 blev de dock tvungna att återvända till Sverige på grund av första världskriget, men de bosatte sig ett kort tag i Köpenhamn. Johnsson fick uppdrag i samband med Tekniska skolans nybyggnation och de reste därför dock snart till Stockholm. Vid Tekniska skolan fick han en tjänst som lärare 1918 och 1922 blev han ledamot av Konstakademien.

Ivar Viktor Johnsson har skapat ett stor antal offentliga konstverk där det första var "Flickan och sjötrollen" i Göteborg år 1919. De kanske viktigaste konstverken är dock "Vegamonumentet" år 1930 i Stockholm, fontänskulpturgruppen "Arbetets Ära och Glädje" år 1942 i Eskilstuna, "Tycho Brahe" på Ven år 1946, "Livets brunn" i Skövde år 1956 och "Yngling bestiger häst" år 1956 i Gamla Stan i Stockholm.

Johnsson har mest blivit känd som en monumentalskulptör med verk över nästan hela landet, många av dem välkända. Han kom att få en rad utmärkelser för sina konstverk med bland annat Konstrådets pris år 1946 och Sergelpriset år 1950.

Johnsson har skapat märkliga porträtthuvuden av Per Albin Hansson (1925), Ivar Bendixson (1927), Martin Olsson (1942) och Prins Eugen (1942). För att citera Henrik Cornell så kan dessa beskrivas som "Formens förenkling är i flera av porträtthuvudena nästan virtuosmässigt förd till det yttersta. Med ett minimum av detaljer har han skapat såväl likhet med modellen som utpräglad karaktär".

Johnsson skulpturer karaktäriseras av "att hans verk till skillnad från Maillols äger mycken dramatik och uttrycksfullhet, egenskaper, som man inte lätt anade av hans personliga framträdande. Å andra sidan ger han inte sin dramatiska fantasi någon obegränsad frihet. Han är ingen experimentator som Milles, vars skapande bestod av ett nästan vulkaniskt utkastande av skisser, utgörande ett otal variationer av det avsedda temat. Den starkt behärskade J var från början av varje arbete fastare bunden av den mera bestämt uppfattade slutliga gestalten".[5]

Johnsson dog år 1970 i Stockholm och ligger begravd i HögalidskyrkanSödermalm, i närheten av malmgården Helenenborg där han bodde under många år (1920-1970).[6]

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Ivar V Johnsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 12179, läs online
  2. ^ Ivar Viktor Johnsson, Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit ID: B00095360, läs online
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18850212-0838 Johnsson, Ivar Viktor, läst: 24 maj 2018
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0
  5. ^ Stockholm, Gamla stan, Ivar Johnsson.
  6. ^ Stockholm, Gamla stan, Ivar Johnsson.
  7. ^ Nationalmuseum

Andra källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]