Ivar Widéen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ivar Widéen
Född21 mars 1871[1]
Bellö socken[1]
Död16 mars 1951 (79 år)
Lidköping[1]
NationalitetSvensk
Alma materKungliga Musikhögskolan i Stockholm Blue pencil.svg
SysselsättningKyrkomusiker, kompositör[1]
BarnBrita Wideen-Westergren (f. 1911)
Redigera Wikidata

Karl Ivar Natanael Widéen[2] född 21 mars 1871 i Bellö socken, Jönköpings län, död 16 mars 1951 i Lidköping, var en svensk kyrkomusiker och tonsättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ivar Widéen fick sin första undervisning i piano och harmonilära av sin far som var organist och folkskollärare, och därefter av sin morfar, som var utbildad vid dåvarande Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk i Stockholm.

Widéen studerade vid Kungl. Musikkonservatoriet 1888−91 och avlade där examen i orgelspel, kyrkosång och som musiklärare. Han studerade även kontrapunkt för Joseph Dente 1890–1892. Tiden i Stockholm blev betydelsefull för Widéen, som där kom i kontakt med musik av Richard Wagner, Edvard Grieg och August Söderman. Deras musik kom att bli en stor inspirationskälla för honom. Av utövande musiker var organisten Emil Sjögren i Johannes kyrka en viktig förebild.

Under 1890-talet arbetade Ivar Widéen som organist i Laholm, innan han år 1900 tillträdde tjänsten som domkyrkoorganist i Skara där han kom att verka fram till sin död 1951. Utöver arbetet som domkyrkoorganist var Widéen ansvarig för musikundervisningen i läroverket, samt verksam som dirigent i Musikaliska Sällskapet 1901−36. Även uppgifter som konsertarrangör kunde förekomma. Redan år 1902 arrangerade han konserter med Wilhelm Stenhammar och Tor Aulin. Kontakten med Stenhammar ledde också till ett uppförande av Hugo Alfvéns Uppenbarelsekantat på våren 1919.

Körmusik var ett stort intresse för Widéen, både blandad kör och manskör. Han fick en framträdande roll i svensk körmusik. Han var förste dirigent för Smålands sångarförbund 1914−21, vilket innebar att han ledde kören vid årliga nationella sångarfester. Han var även hedersledamot av flera akademiska körsällskap, bland dem Orphei Drängar. Hans Juloratorium framförs relativt ofta i svenska kyrkor. Inom kyrkomusikens område deltog Widéen 1919−21 i arbetet med att utarbeta en ny koralbok. Widéen finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med två verk (nr 193 och 512). I Nya psalmer 1921 anges han vara tonsättare av både Gläns över sjö och strand (nr 623) 1916 (i modern tid är melodin av Alice Tegnér mycket mer använd), och a-melodin till Tryggare kan ingen vara (nr 622), från 1919.

Ivar Widéen var bror till musiktextförfattarinnan Linnéa Andrén och de har gemensamt gjort text respektive musik till Smålands landskapssång Röd lyser stugan bak hängbjörkens slöja.

Han blev ledamot av Musikaliska Akademien 1921 och tilldelades Litteris et Artibus 1931.

Kompositioner[redigera | redigera wikitext]

Landskapssånger[redigera | redigera wikitext]

Kantater[redigera | redigera wikitext]

Drygt 20 st, bl.a.

  • Kantat vid Mariestads 350-årsjubileum (1933)
  • Kantat vid Skara gymnasiums 300-årsjubileum (1941)

Koraler[redigera | redigera wikitext]

Orgelverk[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Levande musikarvs kompositörs-ID: wideen-ivar omnämnd som: Ivar Widéen (1871-1951), läst: 8 januari 2018
  2. ^ Sveriges dödbok 1901-2013, DVD-ROM

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]