Hoppa till innehållet

Ivermektin

Från Wikipedia
Strukturformel för ivermektin

Ivermektin är ett ämne i avermectinfamiljen som används som läkemedel för att behandla parasitangrepp. Hos människor rör det sig bland annat om huvudlöss, skabb, flodblindhet (onchocerciasis), strongyloidesinfektion, piskmasksinfektion, spolmaskinfektion och elefantiasis.[1][2][3] Inom veterinärmedicin används ämnet också för att förebygga och behandla angrepp av olika nematoder (rundmaskar), kvalster och insekter.[2] Det kan tas oralt eller, vid angrepp i huden, användas utvärtes.[4] Handelsnamn i Sverige är Scatol (tabletter) och Soolantra (kräm) för humant bruk, samt ett flertal preparat för veterinärt bruk.[5]

De vanligaste bieffekterna vid oralt intag är feber, klåda och utslag,[6] medan röda ögonvitor, torr hud och hudsveda är vanligt vid lokal användning mot huvudlöss.[7] Verkningssättet inbegriper flera mekanismer, t.ex. påverkan på vissa glutamatstyrda kloridkanaler i nervcellerna hos maskar och insekter, som saknas hos däggdjur. Ivermektin öppnar dessa, vilket leder till hyperpolarisering och paralys som dödar parasiten.[2][8][9] Ivermektin har även antivirala egenskaper in vitro genom flera olika mekanismer.[10][11]

Ivermektin upptäcktes 1975 och började användas medicinskt år 1981.[12][13] Det framställs från aktinobakterien Streptomyces avermitilis. Ämnet är upptaget på Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel.[14] Ivermektin har radikalt minskat förekomsten av onchocerciasis i Afrika, och upptäckten belönades med nobelpriset i medicin 2015.

Ivermektin hjälper inte mot covid-19.[15][16] Under covid-19-pandemin spreds falska påståenden om att ivermektin skulle vara användbart för att behandla och förebygga covid-19.[17][18]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Drug Discovery a History. Chichester: John Wiley & Sons. 2005. Sid. 333. ISBN 978-0-470-01552-0. https://books.google.com/books?id=jglFsz5EJR8C&pg=PA333.
  2. 1 2 3 Saunders Handbook of Veterinary Drugs: Small and Large Animal (4). Elsevier Health Sciences. 2015. Sid. 420. ISBN 978-0-323-24486-2. https://books.google.com/books?id=SJvmCgAAQBAJ&pg=PA420.
  3. ↑ U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) (August 23, 2019). ”Ascariasis – Resources for Health Professionals”. U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). https://www.cdc.gov/parasites/ascariasis/health_professionals/index.html.
  4. ↑ ”The efficacy of topical and oral ivermectin in the treatment of human scabies”. Annals of Parasitology 61 (1): sid. 11–16. 2015. PMID 25911032. Arkiverad från originalet den 2020-04-04. https://web.archive.org/web/20200404213228/https://www.annals-parasitology.eu/go.live.php/download_default/D660/2015-61-1_11.pdf. Läst 22 augusti 2021.
  5. ↑ FASS (sökord Ivermectin). Läst 26 november 2021.
  6. ↑ ”Ivermectin”. Ivermectin. The American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/ivermectin.html.
  7. ↑ ”Ivermectin (topical)”. Ivermectin (topical). The American Society of Health-System Pharmacists. July 27, 2020. https://www.drugs.com/monograph/ivermectin-topical.html.
  8. ↑ ”Ivermectin: An Anthelmintic, an Insecticide, and Much More”. Trends Parasitol 37 (1): sid. 48–64. January 2021. doi:10.1016/j.pt.2020.10.005. PMID 33189582.
  9. ↑ ”Ivermectin: panacea for resource-poor communities?”. Trends Parasitol 30 (9): sid. 445–55. September 2014. doi:10.1016/j.pt.2014.07.005. PMID 25130507.
  10. ↑ Caly L, Druce J D, Catton M G, Jans D A, Wagstaff, K M (2020). ”The FDA-approved drug ivermectin inhibits the replication of SARS-CoV-2 in vitro”. Antiviral research 178. https://doi.org/10.1016/j.antiviral.2020.104787. Läst 26 november 2021.
  11. ↑ Choudhury A, Das N C, Patra R, Bhattacharya M, Ghosh P, Patra B C, Mukherjee S (25/3). ”Exploring the binding efficacy of ivermectin against the key proteins of SARS-CoV-2 pathogenesis: an in silico approach”. Future virology. https://www.futuremedicine.com/doi/10.2217/fvl-2020-0342. Läst 26 november 2021.
  12. ↑ Encyclopedia of parasitology (3rd). Berlin: Springer. 2008. Sid. 646. ISBN 978-3-540-48994-8. https://books.google.com/books?id=Jpg1ysgVn-AC&pg=PA646.
  13. ↑ Macrocyclic lactones in antiparasitic therapy. Oxon, UK: CABI Pub. 2002. Sid. Preface. ISBN 978-0-85199-840-4. https://books.google.com/books?id=QXafQ91O74wC&pg=PR13.
  14. ↑ World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019. Geneva: World Health Organization. 2019. WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.
  15. ↑ ”Ivermectin and COVID-19” (på engelska). FDA. 2025-02-14. https://www.fda.gov/consumers/consumer-updates/ivermectin-and-covid-19. Läst 10 april 2026. ”The FDA has determined that currently available clinical trial data do not demonstrate that ivermectin is effective against COVID 19 in humans.”.
  16. ↑ ”COVID-19 drugs: Are there any that work?” (på engelska). Mayo Clinic. 11 maj 2024. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/coronavirus/expert-answers/coronavirus-drugs/faq-20485627. Läst 10 april 2026. ”Claims that ivermectin, hydroxychloroquine or chloroquine can treat COVID-19 are false.”
  17. ↑ ”Anatomy of a conspiracy theory: how misinformation travels on Facebook”. The Guardian. https://www.theguardian.com/australia-news/ng-interactive/2021/mar/11/anatomy-of-a-conspiracy-theory-how-misinformation-travels-on-facebook.
  18. ↑ ”Fact-checking claim about the use of ivermectin to treat COVID-19”. PolitiFact (Washington, DC). https://www.politifact.com/factchecks/2021/apr/23/instagram-posts/fact-checking-claim-about-use-ivermectin-treat-cov/.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ivermektin&oldid=59191474”