Jäders kyrka

Från Wikipedia
Jäders kyrka
Kyrka
Jäders kyrka
Jäders kyrka
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Kafjärdens församling
Plats Jäder
 - koordinater 59°24′34.79″N 16°41′27.7″Ö / 59.4096639°N 16.691028°Ö / 59.4096639; 16.691028
Bebyggelse‐
registret 		21300000003298
Webbplats: Kafjärdens församling

Jäders kyrka är en kyrkobyggnad i Jäders socken, Kafjärdens församling, Österrekarne härad, Eskilstuna kommun, Södermanland. Den ligger utmed gamla E 20 cirka 10 km öster om Eskilstuna och tillhör Strängnäs stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Jäders kyrka, dominerande belägen på en kulle över slättbygden, är byggd av sten och tegel. Den består av långhus, ett rakt avslutat kor av samma bredd i öster, sakristia i norr, gravkor som pendang till sakristian i söder, vapenhus i söder samt torn i väster. Gravkoret och sakristian bildar korsarmar och ger kyrkan en korsformig plan. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. De höga sadeltaken är skifferklädda. Tornet kröns av en spira i flera avsatser. I exteriören märks tornets blinderingar, äldre inmurade stenar och andra detaljer, men kyrkans yttre präglas främst av de rika gaveldekorationerna i sandsten från 1640- och 1650-talen.

Kyrkan räknas som ett av landets främsta verk från renässansen. Interiören nås genom praktfulla portaler i vapenhuset och i väster. De putsade och vitkalkade väggarna och valven ger kyrkorummet en enhetlig prägel. Valven är dels senmedeltida, dels från mitten av 1600-talet. Östpartiets prägel av centralkyrka är inte lika markerad interiört. Här råder en sengotisk rumsgestaltning med betoning av längdriktningen. Kyrkan är rik på gravminnen. Däribland finns flera stora epitafier från 1600-talets mitt utförda av Heinrich Wilhelm och det senmedeltida altarskåpet är ett av landets förnämsta Brysselskåp.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har en komplicerad byggnadshistoria. I norra muren ingår delar av en romansk 1100-talskyrka som breddades och förlängdes mellan 1250 och 1300 och gavs troligen formen av en salkyrka, med sedermera rivna vapenhus både i söder och i norr samt sakristia i norr. Under 1400-talet byggdes tornet och kyrkan välvdes.

Under 1640-talet lät Axel Oxenstierna bygga om kyrkan i flera etapper efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre, som här utförde ett av sina första arbeten i Sverige. Jäders kyrka blev Axel Oxenstierna egen begravningskyrka. Ett nytt kor byggdes 1641–1643. Åren 1651–1652 byggde man sakristia och vapenhus och 1659 uppfördes det Braheska gravkoret som en tillbyggnad mot söder. Nya delen försågs med sandstensdekorerade praktgavlar under ledning av Heinrich Wilhelm. Han gjorde även de skulpterade portalerna. Tornspiran som är ritad av arkitekt Helgo Zettervall sattes upp 1880.

I slutet av 1600-talet slog blixten ner i kyrkan och dödade en man, vars hattrester ännu finns bevarade i kyrkan. Under resterna av hatten står att läsa: "Gud dundrar med sitt dunder grufweliga. Anno 1694".

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Gravminnen[redigera | redigera wikitext]

I kyrkan finns ett stort antal gravminnen. Under golvet finns flera gravvalv:

Epitafier[redigera | redigera wikitext]

Det finns en större mängd epitafier (begravningsvapen), upphängda på kyrkans väggar. Dessa användes i samband med adelsmäns begravning. De bars i processionen. Först bars ett s.k. huvudbanér, innehållande den dödes vapensköld med mera samt en inskription med data om den avlidne. Jämte detta bars ofta den dödes förfädersvapen, s.k. anvapen, dels fäderne, dels möderne. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbanéret. I andra fall kunde huvudbanéret på sidorna ha anvapnen hopkomponerade.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans bakre del med orgeln.

Kronologi:

Manual
Principal 8'
Kvintadena 8'
Gedackt 8'
Oktava 4'
Gedackt 4'
Kvinta 3'
Kvinta 2'
Deciam 4'
Trumpet 8'
Vox humana

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Svällverk III Pedal Koppel
Borduna 16’ Flöjtprincipal 8’ Gedakt 8’ Subbas 16' II/I
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Salicional 8' Octava 8’ III/I
Flöjt Harmonik 8’ Kvintadena 8’ Vox Céleste 8' Gedakt 8' III/II
Viola di Gamba 8’ Gemshorn 4' Nachthorn 4’ Koralbas 4’ I/P
Octava 4’ Nasard 2 2/3’ Principal 2’ Trumpet 16’ II/P
Flöjt 4’ Blockflöjt 2’ Zimbel II fack Autom. pedalväxling III/P
Rauschkvint II fack, 2 2/3’ + 2’ Ters 1 3/5’ Crescendosvällare 16' II/I
Mixtur IV fack Krumhorn 8’ 16’ III/II
Trumpet 8’ Tremulant 4’II/I
Crescendosvällare 4’ III/II
2 fria kombinationer Registersvällare

Tiondebod[redigera | redigera wikitext]

Vid den före detta prästgården har en tiondebod av tegel från senmedeltiden bevarats.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Jäders kyrka, i folkmun kallad "Rekarne domkyrka"
    Jäders kyrka, i folkmun kallad "Rekarne domkyrka"
  • Predikstolen
    Predikstolen
  • Altarskåpet från 1514
    Altarskåpet från 1514
  • Brahekoret
    Brahekoret
  • Ljuskrona i högkoret
    Ljuskrona i högkoret

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jäder (D) K:1 (1650–1745) Bild: 132
  2. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 276. Libris 2413220 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Scener i ett skådespel: Altarskåpet i Jäders kyrka”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 104–107. Libris 13475437. ISBN 978-91-7329-111-8 
  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 116–117. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Kyrkor i Eskilstuna kommun i Södermanlands län
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jäders_kyrka&oldid=50598395”