Jämtlands norra domsaga

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jämtlands norra domsaga
domsaga
LandSverige
LänJämtlands län
HovrättHovrätten för Nedre Norrland (–)
Svea hovrätt (–)
Inrättad1 januari 1879
Upphörd31 december 1970
Uppgått iJämtbygdens domsaga
Läge
Koordinater64°10′N 15°41′E / 64.17°N 15.69°Ö / 64.17; 15.69
Bestod av
Jämtlands norra domsagas tingslag (–)
Hammerdals tingslag (–)
Lits och Rödöns tingslag ()
Lits tingslag (–)
Rödöns tingslag (–)
Redigera Wikidata

Jämtlands norra domsaga var en domsaga i Jämtlands län. Den bildades den 1 januari 1879 (enligt beslut den 7 juni 1878) genom delningen av Norra Jämtlands domsaga.[1] Domsagan upplöstes den 1 januari 1971 i samband med tingsrättsreformen i Sverige. Domsagan överfördes då till Jämtbygdens tingsrätt.

Domsagan lydde först under Svea hovrätt, men överfördes till domkretsen för hovrätten för Nedre Norrland när denna bildades 1948.

Tingslag[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet löd tre tingslag under domsagan, men detta antal minskades i etapper. Den 1 september 1912 (enligt beslut den 31 juli 1908 och den 12 april 1912) slogs Lits tingslag och Rödöns tingslag ihop för att bilda Lits och Rödöns tingslag.[2] Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 10 juli 1947) slogs Lits och Rödöns tingslag ihop med Hammerdals tingslag för att bilda Jämtlands norra domsagas tingslag.[3] När domsagan upphörde 1971 löd således under den bara ett tingslag.

Från 1879[redigera | redigera wikitext]

Från 1912[redigera | redigera wikitext]

Från 1948[redigera | redigera wikitext]

Häradshövdingar[redigera | redigera wikitext]

Ämbetstid Namn Levnadstid
(fullmakt 30 december 1878) 1879-1889 Johan Julius Rosén 1824-1889
(fullmakt 18 april 1890) 1890-1904 Carl Thorsten Blix
(fullmakt 8 december 1904) 1904-1933 Erik Leijonhufvud 1863-1950
(fullmakt 20 oktober 1933) 1933-tidigast 1950 Birger Jacobsson

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 100. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 139. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 112. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite