Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.
Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[7]
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun 1970–2015
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 25 717, eller 36,37 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 701 den 31 december 2014).[8]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Järfälla kommun 70 701 personer. Av dessa var 18 437 personer (26,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]
Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet, som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli" eller "gerfelle". Namnet är sammansatt orden "gere" eller "ger", som betyder kilformigt jordstycke och "fielder" eller "fjäll" , som betyder ängsteg eller utmark och är härledda från fornsvenskan. Järfälla betyder således "den kilformade ängstegen" eller "den kilformade utmarken". Namnets betydelse är omdiskuterat av ortnamnsforskare. Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.
Människor har bebott Järfälla sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom Järfälla. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.
Kommunen hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har kommunen bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande kommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden. 1968 sattes pendeltågen i trafik och motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967. I början av 1990-talet öppnade IKEA ett varuhus i Barkarby vilket var inledningen på utbyggnaden av ett stort handelsområde och senare även bostäder på och intill det gamla flottiljområdet vid f.d. Barkarby flygplats. Se vidare Barkarbystaden.
Indelningar
Kommundelar
Kommunen är sedan 1 januari 2016 officiellt indelad i fyra kommundelar, vilka motsvarar de fyra församlingsdistrikten.[10][11]
Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätortenStockholm. Av kommunens befolkning på drygt 75 000 invånare bor endast ett hundratal utanför det tätbebyggda området.
I Järfälla kommun finns cirka 4 500 registrerade företag varav 60 procent är enmansföretag och 85 procent har färre än tio anställda. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden.
De största företagen efter antalet anställda (2009):[13]
Sverige
Finland
Irak
Europeiska unionen: Övriga länder
Iran
Syrien
Polen
Turkiet
Somalia
Thailand
Tyskland
Kina
Norge
/
Afghanistan
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Sovjetunionen
Island
Flygfoto över Viksjö
Flygfoto över Kallhäll
Flygfoto över Viksjö
Wikimedia Commons har media som rör Järfälla kommun.
