Järnek

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Järnek
Ilex-aquifolium (Europaeische Stechpalme)-2.jpg
Ilex aquifolium)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Järneksordningen
Aquifoliales
Familj Järneksväxter
Aquifoliaceae
Släkte Järnekssläktet
Ilex
Art Järnek
I. aquifolium
Vetenskapligt namn
§ Ilex aquifolium
Auktor L.
Järnek
Järnek
Hitta fler artiklar om växter med

Järnek I(lex aquifolium) är en art i familjen järneksväxter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Varigerad form
Blad från olika högt sittande grenar

Järneken är en städsegrön buske eller ett träd. Det kan ibland bli 10 – 15 meter högt [1] och ha en diameter på stammen på mellan 40 och 80 cm. Barken är grå, bladen är 5 till 8 cm långa och 2 till 4 cm breda. På unga träd och lågt sittande grenar har bladen mellan 3 och 5 vassa tornar på varje sida. På äldre träd och högre sittande grenar saknas oftast tornar.

Träet är tungt, hårt och vitt. Det är homogent och saknar synliga årsringar.

Järneken är tvåbyggare, dess blommor vita. Frukten är en liten stenfrukt 6 – 10 mm i diameter som innehåller fyra kärnor och inte frön, och är strängt taget inte det som botaniskt räknas som bär, även om man i dagligt tal kallar dem bär. Frukterna mognar under senhösten, men eftersom de är mycket bittra så äter inte fåglar dem förrän senare på vintern, när frosten gjort bären mildare.

Kärnorna gror mycket långsamt. Det kan ta både två och tre år, innan de spirar.[2] Vegetativ förökning kan ske genom att grenar som berör marken kan slå rot. Även utlöpare kan förekomma, och så till den grad att det kan bildas riktiga buskgrottor kring moderträdet.[3]

Förväxlingsart[redigera | redigera wikitext]

Järnek förväxlas ibland med Mahonia, Mahonia aquifolium (Pursh) Nutt.

Medicinskt[redigera | redigera wikitext]

För människor är bären, och övriga delar av växten utom barken, giftiga.[4] Bär verkar efter förtäring irriterande. Ett eller annat bär är inte ödesdigert, men om 10 eller fler bär förtärts rekommenderar Giftinformationscentralen att man vid lätta besvär ska ringa 010-456 6700 (öppet dygnet runt); vid allvarligt problem 112 och begära giftinformation.

Folkmedicin och folktro [5] [3][redigera | redigera wikitext]

Extrakt från barken har använts mot leveråkommor.

Järneklad kan kokas och vattnet drickas som bot för "dålig mage", kolik, malaria och smittkoppor.

Järnek tros besitta magiska krafter:

  • En järnek i trädgården ger huset skydd mot blixtnedslag och häxor och troll.
  • Antalet bär förutspår hur sträng den kommande vintern blir. (Jämför samma tro om rönnbär.)
  • Man kommer att dtabbas av en stor olycka om man fäller en järnek (Storbritannien).
  • Att ge järnek som vinterfoder till kreatur gör dem väl. Hur djuren uppfattar bladens nålvassa kanter omtalas inte.
  • Att använda en piska av järnek vid hästkörning ger hästen extra styrka.
  • Järnek skyddar huset mot vådeld.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Järnek kommer ursprungligen från västra och södra Europa, nordvästra Afrika och sydvästra Asien. Den förekom på 1820-talet vild i Bohuslän, men numera finns endast som odlad i södra Sverige.[6]

Järnek klarar klimatet även längre norrut i Sverige, men blir där aldrig stora träd, bara små buskar.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

  • Norden [1]
  • Norra halvklotet [2]
    Särmarkering för Ilex aquifolium ssp. aquifolium, Ilex aquifolium ssp. caspica samt några lokaler med fossil av järnek.
  • Globalt [3] Siffrorna anger antalet individer enligt data från Global Biodiversity Information Facility.[7] Om siffra saknas, betyder det att endast en individ hittats.

Biotop[redigera | redigera wikitext]


Användning[redigera | redigera wikitext]

Järnek var en helig växt för druiderna. I de områden där trädet växer vilt är det även ett mycket populärt prydnadsträd. Det finns många framodlade varieteter, bland annat med brokiga, gula, tornfria eller mycket torniga blad.

Skott med bär används i många länder som juldekoration.

Tråets egenskaper gör det lämligt för snideri. Det har exv använts för tillverkning av de vita schackpjäserna. (Till de svarta används ebenholts).

För avancerat modellbygge, t.ex. extremt små fartygsmodeller, är det tillsammans med buxbom ett av de mest eftertraktade träslagen, på grund av att det möjliggör så små och detaljerade detaljer.[8]

Innerbarken kan beredas till fågellim.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Aquifolum härleds från latin acus ≈ nål och folium = blad med syftning på de nålvassa tornarna på bladkanten.

Alternativt namn[redigera | redigera wikitext]

Växten kallas även kristtorn, liksom många andra taggiga växter, som enligt sägen har bundits samman till Kristi törnekrona. De röda frukterna symboliserar därvid Kristi blod.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "järnek". NE.se. Läst 2 december 2012.
  2. ^ Fine Gardening
  3. ^ [a b] Encyklopedia of Life
  4. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 55. ISBN 91-20-04445-3 
  5. ^ Christine Grey-Wilson & Jill Coombs: Herbs for Coocking and Health (Svensk översättning Ulla Svedberg & Ulf Svedberg: Kryddväxter och läkeörter, Norsteds Förlag AB, Stockholm 1997 ISBN 91–1–970571–9
  6. ^ Fitter, Richard Sidney Richmond, Fitter, Alastair & Blamey, Marjorie (1997[1983]). Bonniers flora i färg: mer än 1000 nordeuropeiska blommor i text och bild : en fälthandbok. 5., omarb. uppl. Stockholm: Bonnier Alba
  7. ^ Global Biodiversity Information Facility
  8. ^ McNarry, Donald: Shipbuilding in Miniature, London 1982 (nytryck av bok från 1955), samt McCaffery, Lloyd, Ships in Miniature, London 1988

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]