Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås
Mönsterås station.JPG
Mönsterås järnvägsstation.
Allmänt
SträckaBlomstermålaMönsterås
Anslutande järnvägslinjerStångådalsbanan
Organisation
Invigd1902 (smalspår)
1973 (normalspår)
ÄgareSvenska staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörGreen Cargo
Tekniska fakta
Längd11 kilometer
Spårvidd1 435 millimeter (normalspår)
Största lutning16,6 
ATCNej
FjärrblockeringNej, System M
Hastighet70 km/h
ElektrifieradNej
Källa: Trafikverket
Linjekarta
Track end start
19 Södra Cell Mönsterås, industrispår [1][2]
Straight track
Sidospår
Small non-passenger station on track
11 Mönsterås
Unknown BSicon "ABZg+r"
0 f.d. Sandbäckshult Stångådalsbanan mot Berga
Station on track
Blomstermåla
Straight track
Stångådalsbanan mot Kalmar
Note: Inga mötesstationer

Järnvägslinjen Blomstermåla–Mönsterås används för godstransporter till och från pappersmassabruket Södra Cell Mönsterås en mil nordost om Mönsterås. Trafikverket inkluderar bandelen i Stångådalsbanan.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första delen av järnvägen Mönsterås–Åseda som blev byggd var Mönsterås–Sandbäckshult[4] och den öppnades för trafik 1902. Brist på pengar gjorde att byggandet gick långsamt och Mönsterås–Åseda Järnvägsaktiebolag gick i konkurs 1905. Banan drevs av konkursförvaltaren fram till att Kalmar läns Östra järnvägsaktiebolag köpte konkursboet 1909. Järnvägen drevs därefter genom dotterbolaget Mönsterås Nya Järnvägsaktiebolag (MÅJ). Efter riksdagsbeslutet 1939 att förstatliga järnvägsnätet köpte staten MÅJ 1940 och Statens Järnvägar tog över. Nedläggningar av smalspårsnätet tog fart under 1960-talet men delen Mönsterås–Sandbäckshult hade några intressanta år även om persontrafiken till Mönsterås upphörde 1962.

Mönsterås bruk som togs i drift i slutet på 1950-talet behövde en järnvägsanslutning. I början gick transporterna med järnvägsvagnar på väg med en vagnbjörn mellan bruket och Stubbemåla där det byggdes en omlastningsplats till järnvägen. I slutet på 1960-talet när det bestämdes att Mönsterås–Sandbäckshult och Kalmar–Berga Järnväg (KBJ) skulle byggas om till normalspår skedde att antal saker. Med hjälp av Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) byggde Statens Järnvägar en ny normalspårig järnväg (industrispår) från Mönsterås station till bruket.[5] Samtidigt byggdes omlastningsplatsen om i Stubbemåla för att normalspåriga vagnar skulle kunna transporteras på smalspåret med överföringsvagnar till Kalmar. Trafiken startade 1972 och pågick till 1973 då ombyggnaden till normalspår av KBJ (också med hjälp av Ams medel)[6] och Mönsterås–Sandbäckshult var klar. Samtidigt byggdes järnvägen om i Sandbäckshult och fick den nuvarande anslutningen med riktning mot Blomstermåla och Kalmar.

Under 2011 fanns fyra dubbelturer till Mönsterås bruk tidtabellslagda.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Trafiken till bruket fortsätter. Utöver det finns inga fastställda planer till förändringar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Järnvägsnätsbeskrivning Södra Cell Mönsterås[död länk]
  2. ^ Säkerhetsplan Mönsterås (Mss)[död länk]
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110513230911/http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sveriges-jarnvagsnat/StangdalsbananTjustbanan/. Läst 19 maj 2011. 
  4. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar historiskt.nu
  5. ^ STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET 1971/72 Sveriges riksdag
  6. ^ STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV 1973/74 Sveriges riksdag