Järvsö socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Järvsö socken
Socken
Jarvso-kyrka-1910.jpg
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunLjusdals kommun
Bildadmedeltiden
Area741 kvadratkilometer
Upphov tillJärvsö landskommun
Järvsö församling
TingslagVästra Hälsinglands domsagas tingslag (–)
Arbrå och Järvsö tingslag ()
Järvsö tingslag (–)
Karta
Järvsö sockens läge i Gävleborgs län.
Red pog.svg
Järvsö sockens läge
i Gävleborgs län.
Koordinater61°42′33″N 16°10′52″E / 61.70916667°N 16.18111111°Ö / 61.70916667; 16.18111111
Koder, länkar
Sockenkod2420
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127331 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Järvsö socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Ljusdals kommun och motsvarar från 2016 Järvsö distrikt.

Socknens areal är 740,57 kvadratkilometer, varav 695,68 land.[1] År 2000 fanns här 4 604 invånare[2]. Tätorten och kyrkbyn Järvsö med sockenkyrkan Järvsö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Järvsö socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Järvsö församling och för de borgerliga frågorna bildades Järvsö landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Ljusdals kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Järvsö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Jerfsö kompani.[3]

Folkdräkter Järvsö socken

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Järvsö socken ligger kring Ljusnan. Socknen har odlingsbygd vid älven omgiven av starkt kuperad sjörik skogsbygd som i Gluggberget når 517 meter över havet.[4][5][1]

Geografisk avgränsning[redigera | redigera wikitext]

Järvsö socken delas av Ljusnan i en västlig och en östlig del. Ljusnan har cirka 20 kilometer av sitt lopp inom socknen, från Edängesforsen i norr till Karsjö i söder. På denna sträcka ligger (från norr) Edeforsens kraftstation och därefter orterna Skästra, Järvsö med Järvsö kyrka (kyrkan, Sveriges största landsortskyrka) belägen på Kyrkön), Lörstrand samt Karsjö. Samtliga orter ligger på älvens västra sida, som är den mest tätbebyggda. Riksväg 83 samt Norra stambanan går båda parallellt längs älvens västsida. Mellan Lörstrand och Karsjö utvidgas Ljusnan i Tevsjön.

Västra sockendelen[redigera | redigera wikitext]

Den västra delen av Järvsö socken, väster om Ljusnan, är den såväl till ytan som till folkmängden största delen av socknen. Den sträcker sig cirka 30 kilometer västerut från centralorten Järvsö och avgränsas i väster av Färila socken, i sydväst av Alfta socken i Ovanåkers kommun, i norr av Ljusdals socken och i söder avgränsas församlingen av Undersviks socken i Bollnäs kommun.

Socknens västligaste punkt ligger vid Övre Bursjön där "tresockenmötet" Järvsö-Färila-Alfta ligger. I denna västligaste sockendel, som domineras av vidsträckt vildmark, återfinns bland annat sjöarna Rossen (275 m ö.h.), Storsjön, Sidskogssjön (273 m ö.h.), Bursjön (266 m ö.h.) samt Harsasjön (392 m ö.h.).

Bebyggelse finns (västerifrån) bland annat i Vantjärn, Råssjö, Nilsvallen samt i Stavsätra. I sydväst ligger vidare Sidskogen, Bursjö, Hästberg samt Harsa, den senare byn är känd för bland annat skidsport och friluftsliv i allmänhet.

I den västra sockendelens norra del ligger (västerifrån) bland annat byarna Stråsjö, Åsbo, Rödmyra samt Grönås. Längst i norr ligger Bodasjön med bebyggelse i Skästra, Skriksvik, Sjövästa, Boda samt Ede (vid riksväg 83).

Större berg i den västra sockendelen är bland annat Klimparna längst i väster, Stora Göarvsberget, Samlaberget, Sidskogsberget (444 m ö.h.), Stora Ljusvallshatten (475 m ö.h.), Storöratjärnsberget (417 m ö.h.), Gluggberget (516 m ö.h.) (nordväst om Harsa), Hybbelberget (466 m ö.h.) samt Södervallåsen (490 m ö.h.). Närmast Järvsö ligger Öjeberget (370 m ö.h.), känt främst på grund av skidsportanläggningen Järvsöbacken. Cirka 3 kilometer sydväst om Öjeberget ligger Gruvberget med rester från gruvbrytning förr i tiden.

Längst i söder ligger Järvsö sockens sydligaste punkt vid Nyslåttmyran. I Röbäckens inflöde i Andån ligger "fyrsockenmötet" Järvsö-Alfta-Arbrå-Undersvik. Alfta socken når fram till "fyrsockenmötet" men gränsar i övrigt inte mot den västra sockendelen, som från denna punkt fram till Ljusnan har Undersviks socken i söder.

Östra sockendelen[redigera | redigera wikitext]

Öster om Ljusnan har Järvsö socken ett landområde som i norr avgränsas av Ljusdals socken och i nordost av Delsbo socken i Hudiksvalls kommun. Längst i sydost, mellan Stensjön och Storberget, gränsar Järvsö mot Arbrå socken. I övrigt avgränsas församlingen i söder även här av Undersviks socken, båda sistnämnda socknar i Bollnäs kommun.

Järvsö sockens östra del (öster om Ljusnan) sträcker sig cirka 25 kilometer från Järvsö mot sydost, där församlingen bildar en kil fram till "fyrsockenmötet" Järvsö-Arbrå-Njutånger-Delsbo. Järvsö gränsar inte i övrigt mot Njutångers socken. I nordost ligger här Delsbo socken. Gränsen mot Arbrå socken är cirka 6 kilometer lång och löper mellan "fyrsockenmötet" och Storberget där ett "tresockenmöte" Järvsö-Arbrå-Undersvik ligger. Undersviks socken avgränsar ner till Ljusnan.

Den rikligaste bebyggelsen ligger på Ljusnans östra sida och finns bland annat i byarna Nor, Förnebo, Änga, Kåsjö och Säljesta längst i norr på gränsen till Ljusdals socken.

Norr om Nor ligger Kalvsjön, vid vilken man finner byarna Kalv och Nordsjö.

Järvsö sockens nordligaste punkt ligger vid Landfastudden i sjön Gryttjen (136 m ö.h.). Här ligger också "tresockenmötet" Järvsö-Ljusdal-Delsbo. Sockengränsen till Ljusdals socken följer Hyboån från Gryttjen och uppströms.

Förutom Järvsöklacken (390 m ö.h.) återfinns i östra sockendelen bland annat följande berg: Västeråsen (369 m ö.h.), Svartviksberget och den lilla Hattkull i norr. Längre mot sydost når Hälberget 431 meter över havet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

"Typiskt Järfsö-härbrä". Teckning av Ferdinand Boberg, 1924.

Järvsöbygden präglas av sitt geografiska läge med Ljusnan som slingrar sig fram i botten av dalgången, jordbruksmarken och de stora hälsingegårdarna på sluttningarna och de milsvida skogarna där ovanför.

Bebyggelsen vid bondgårdarna är ofta storslagen och med både 2 och 2,5 våningar är inte ovanliga, inte heller 12-14 fönster på en långsida. De äldre byggnaderna, inte sällan med bevarade väggmålningar och schablonmålerier speglar en burgen bondbygd från tidigt 1800-tal. Folkmusik är och har varit en självklar del av den hälsingska kulturen. Spelmansstämmor, de många körerna och musikevenemangen vittnar om detta. Föreningslivet är i Järvsöbygden synnerligen väl utvecklat. I föreningsregistret finns mer än 30 föreningar representerade. Järvsö Hembygdsförening har cirka 1000 medlemmar. Idrottsföreningar i socknen är Järvsö IF, Nors AIK och Järvsö BK.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns fem boplatser och från järnåldern gravhögar. En runsten är noterad vid prästgården.[4][5][6][7] På den står att läsa: "Unnulv och fjolvar reste denna sten efter Djure, sin fader, Redulvs son och efter Haurlög, sin moder, dotter till Fjolvar på Vitgudsstad."

Samer[redigera | redigera wikitext]

Samernas historia i Järvsö kan delas in i tre epoker: Åren 1650-1730 (cirka) var en fri och öppen tid med olika mer eller mindre nomadiserande näringsbaser, exempelvis skogssamer, fjällsamiska vårmarknader samt tiggande samer som inte ägde renar och var utslagna från den växande helnomadiska renskötseln. Perioden cirka 1730-1850 var endast bofast sockenlapsk näring tillåten. Åren 1850-1920 var återigen friare, och då förekom fjällsamiska vinterläger.[8]

Bostället Lappatäkta i byn Stene i Järvsö socken beboddes kring sekelskiftet 1800 av sockenlappar. På platsen genomfördes sommaren 2017 den första arkeologiska utgrävningen i Sverige av en sockenlapsk bostad. På gården hade det funnits en stuga, ett härbre, en jordkällare, en källarbod, ett vedlider samt ett hemlighus. Ett metallhänge av liknande typ som sitter på sametrummor återfanns i husgrunden, vilken familjen i så fall i hemlighet hade undanhållit myndigheterna. I husgrunden återfanns också flinta som har tillhört en flintlåsbössa, många kritpipor (tillverkade i Gävle och Stockholm kring år 1750), ett metalltrådsknyte som sannolikt hade använts för tenntrådsbroderier samt mycket små fingerborgar. Benfynd av häst, får och svin i husgrunden ger stöd för att sockenlappar försörjde sig på slaktuppdrag från socknens bönder, och benfynd av björn påvisar rovdjursjakt.[9]

Historia från 1870-talet till modern tid[redigera | redigera wikitext]

1879 invigdes järnvägen till Järvsö som längre norrut ansluts till sträckningen Sundsvall-Trondheim. 1887 när buslivet i Järvsö nya höjder då man tvingas anställa två stycken extra poliser till ett arvode på 50 kronor per dag. Insatsen görs enbart för att stävja Karsjöligan som satt skräck i bygden. 1918 kommer den elektriska strömmen till bygden. Det är epidemisjukstugan, barnmorskebostaden, komministergården och skolorna som får företräde.

Flottning av timmar har haft ett stort inflytande på den industriella utvecklingen av Järvsö. Skästra sågverk i byn Skästra var det sista sågverket i bygden. Det lades ner 2007. Flottningen av timmar hade dock upphört 39 år tidigare, 1968. Den 27 december 1931, mitt under den stora depressionen, kräver 85 stycken kommunmedlemmar att under rådande tider biografen jämte andra offentliga nöjestillställningar inom socknen skall förbjudas - inga pengar ska hamna i nöjesarrangörernas fickor. Beslutet blir att instruktioner skall inhämtas hos länsstyrelse och en kraftig vädjan utgå till "föräldrar, målsmän och arbetsgivare att söka hindra de unga från att under nuvarande depressionstider slösa pängar på nöjen."

År 1929 hade Järvsö socken 4889 hektar åker och 51748 skogs- och hagmark.[10]

I Järvsö socken anges (1929) Hälsingegårdens hushållsskola vara belägen. Vidare fanns här Sveriges sista sjukhus för spetälska. Det var Medicinalstyrelsen som inrättade detta s.k. leprosorium i Järvsö år 1867. Det stängdes 1943. Om detta sjukhus har Arne Sundelin och Anne Sörman skrivit boken Skammens hud - om spetälska i Sverige. Oscar II besökte sjukhuset i samband med sin eriksgata år 1873.

Vapen[redigera | redigera wikitext]

Järvsö sockenvapen föreställer I fält av guld en upprest svart järv med röd beväpning.[11]. Det återfanns i ett gammalt sigill och användes av Järvsö landskommun från 1863 till 1971.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1314 Yärpsö) innehåller i förleden mansnamnet Iärp och efterleden ö syftande på kyrkön i Ljusnan.[12][5]

Namnet skrevs före 1902 Jerfsö socken och får före 1930 sin nuvarande moderna stavning

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Järvsö socken 1750–2010[13][14]
År Folkmängd
1750
  
1982
1760
  
2336
1770
  
2479
1780
  
2693
1790
  
2927
1795
  
3296
1810
  
3490
1820
  
3788
1830
  
4142
1840
  
4328
1850
  
4793
1860
  
5303
1870
  
5387
1880
  
6066
1890
  
6641
1900
  
7121
1910
  
7503
1920
  
7830
1930
  
8000
1940
  
7431
1950
  
6936
1960
  
5660
1970
  
4433
1980
  
4502
1990
  
4602
2000
  
4604
2016
  
4327

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Järvsö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Järvsö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Järvsö socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Järvsö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  8. ^ Peter Ericson, "Samernas Järvsö", Saepmie Times 2017:2, december 2017
  9. ^ Eskil Olsson, "Sametrumma i Järvsö?", Saepmie Times 2017:2, december 2017
  10. ^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 11, 1929
  11. ^ [1] Svenska Heraldiska Föreningens databas.
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  13. ^ Folkmängdsdatabasen
  14. ^ Tabellverket 1749-1859[död länk]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björklund, Börje (1927-); Järvsö gamla prästgård - historisk översikt samt vägledning, Järvsö församling, Järvsö, 2004, ISBN 91-631-5483-8
  • Engelke, Wilhelm; Jerfsö socken - skildringar från Helsingland, Stockholm, i "Land och folk 1873".
  • Hanzén, Jonas J:son (1874-); Järvsö prästgård - dess hus och herrar under århundraden, Ericssons bokhandel, Ljusdal, 1941, LIBRIS-id 1399512
  • Schissler, Pehr (1688-1755); Beskrifning öfwer Jerfsö socken och dess kyrka, C.A. Österlunds förlag, Söderhamn, 1876, LIBRIS-id 424488
  • Schissler, Pehr (1724-1794); Jervsö sokns i Helsingeland beskrifning - Description of the parish of Järvsö in Helsingland, Rediviva förlag, Stockholm, 1972, ISBN 91-7120-017-7 (serie: Suecia rediviva - 30), LIBRIS-id 7605811
  • Sundelin, Arne (1951-) & Sörman, Anne (1959-); Skammens hud - om spetälska i Sverige, DN:s bokförlag, Stockholm, 2004,ISBN 91-7588-519-0 (inb.), LIBRIS-id 9472166

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]