Pälsvingad brunfladdermus

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jättefladdermus)
Hoppa till: navigering, sök
Pälsvingad brunfladdermus
Status i världen: Nära hotad[1]
GreaterNoctule.JPG
Nyctalus lasiopterus, märk tandbeväpningen!
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Läderlappar
Vespertilionidae
Släkte Nyctalus
Art Pälsvingad brunfladdermus
N. lasiopterus
Vetenskapligt namn
§ Nyctalus lasiopterus
Auktor Schreber, 1780
Hitta fler artiklar om djur med

Pälsvingad brunfladdermus[2], tidigare även jättefladdermus (Nyctalus lasiopterus), fladdermusart i familjen Vespertilionidae (läderlappar).

Den är Europas största fladdermus (förutom halsbandsflyghunden) med en kroppslängd mellan 8 och 10 cm, en spännvidd på 41–46 cm och vikt upp till 76 g.[3] Pälsen är enfärgat rödbrun likt stor fladdermus, men öronen är rundare och bredare än hos denna[4].

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Den söker näring i löv- och blandskog samt, speciellt under flyttning, i skogklädda floddalar. Den är starkt beroende av gammal, uppväxt skog, eftersom den har sitt dagviste främst i ihåliga träd, och i mindre grad i byggnader. Vinterdvalan tillbringar den på samma ställen, men kan även bruka klippskrevor. Den kan gå upp i bergen, i Schweiz upp till 1 900 m. Litet är känt om dess vanor i övrigt, men i nordöstra delen av sitt utbredningsområde skall den företa flyttningar.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Pälsvingad brunfladdermus lever främst på insekter, men har även rapporterats fånga flyttande småfåglar (små tättingar). Den är en av mycket få fladdermöss som har rapporterats äta fåglar. I samband med flyttfågelsträcken utgör dessa majoriteten av dess diet.[5] [1][6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Pälsvingad brunfladdermus har en spridd men mycket gles utbredning som sträcker sig från Iberiska halvön till Balkan och sparsamt i Nordafrika med 2 fynd i nordvästra Marocko, 5 fynd i Libyen och ett troligt, gammalt fynd i Algeriet. Österut går den via Mindre Asien, Kaukasus och norra Iran till Kazakhstan och Uralbergen.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Nyctalus lasiopterusIUCN:s rödlista, auktor: Hutson, A. M. et. al. (2008), besökt 2009-06-11.
  2. ^ De Jong et al.. ”Nya svenska namn på Europas fladdermöss”. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pub.epsilon.slu.se/12670/1/de_jong_et_al_151006.pdf. Läst 20 juni 2017. 
  3. ^ Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 57. ISBN 91-46-16576-2 
  4. ^ Curry-Lindahl, Kai (1982) [1975]. Däggdjur i färg. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 152. ISBN 91-20-06724-0 
  5. ^ Carlos Ibáñez, Javier Juste, Juan L. García-Mudarra, och Pablo T. Agirre-Mendi (7 augusti 2001). ”Bat predation on nocturnally migrating birds” (på en). PNAS 98:9700-9702. PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). http://www.pnas.org/content/98/17/9700.full. Läst 11 juni 2009. 
  6. ^ Popa-Lisseanu, Ana G.; Delgado-Huertas, Antonio; Forero, Manuela G.. ”Bats' Conquest of a Formidable Foraging Niche: The Myriads of Nocturnally Migrating Songbirds”. PLoS ONE 2 (2): sid. e205. doi:10.1371/journal.pone.0000205. http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0000205. Läst 31 mars 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]