Jättehemlock

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jättehemlock
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Western hemlock branch.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteHemlocksläktet
Tsuga
ArtJättehemlock
Tsuga heterophylla
Vetenskapligt namn
§ Tsuga heterophylla
Auktor(Raf.) Sarg.
Synonymer
Tsuga albertiana (A. Murray bis) Sénécl.
Pinus pattoniana W.R. McNab
Pinus canadensis Bong.
Abies microphylla Raf.
Abies heterophylla Raf.
Abies bridgesii Kellogg
Abies albertiana A. Murray bis
Hitta fler artiklar om växter med


Jättehemlock (Tsuga heterophylla)[2] är en tallväxtart som först beskrevs av Constantine Samuel Rafinesque, och fick sitt nu gällande namn av Charles Sprague Sargent. Jättehemlock ingår i Hemlocksläktet som ingår i familjen tallväxter.[3][4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Jättehemlock eller Västamerikansk hemlock härstammar från västra Nordamerika. Den förekommer inplanterad[6] i Sverige, men reproducerar sig inte.[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Trädet har grenar i oregelbundna kransar, korta platta barr utgående från kuddformade utskott och små ovala kottar.[7]



Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] 1998 Tsuga heterophylla Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Sarg., 1899 In: Silva N. Amer. 12: 73, t. 605.
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (14 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376693. Läst 26 maj 2014. 
  4. ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11
  5. ^ [a b] Dyntaxa Tsuga heterophylla
  6. ^ Bonniers flora i färg, 5:e upplagan, s. 24.
  7. ^ Bonniers flora i färg, 5:e upplagan, s. 24.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]