Jättenötväcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jättenötväcka
Status i världen: Sårbar[1]
Giant Nuthatch - Chiang Mai - Thailand S4E0503 (19607332115).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Nötväckor
Sittidae
Släkte Sitta
Art Jättenötväcka
S. magna
Vetenskapligt namn
§ Sitta magna
Auktor Ramsay, 1876
Hitta fler artiklar om fåglar med

Jättenötväcka[2] (Sitta magna) är en fågel i familjen nötväckor inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

SittaMagnaSmit.jpg

Jättenötväckan är som namnet antyder en mycket stor nötväcka, 19,5 cm lång. 19.5 cm. Näbben är relativt lång, strecket genom ögat brett och fortsätter till nacksidorna. Mitt på hjässan är den ljust grå, kontrasterande mot den mörkare ryggfärgen. Undergumpen är kastanjefärgad med vita teckningar. Honan är beige undertill och svagare tecknad.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i gammal barrskog eller öppen blandskog. Den finns nästan enbart i områden 1.000-2.500 meter över havet med stora, gamla tallar av arten Pinus kesiya finns, ofta med inslag av ek. Jättenötväckan påträffas oftast i par, födosökande högt upp i tallar, även om bon även har påträffats i ekar.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Giant nuthatch distribution.png

Jättenötväcka delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • S. m. ligea – sydvästra Kina (längst ner i södra Sichuan, nordvästra Yunnan och sydvästra Guizhou)
  • S. m. magna – södra Kina (väster Yunnan) till sydöstra Burma och nordvästra Thailand

Nyligen utförda genetiska studier visar att jättenötväckans närmaste släkting troligen är den nordamerikanska arten vitbröstad nötväcka (S. carolinensis).[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av fynd är idag från Yunnan i Kina. I Burma är den endast känd från två lokaler varifrån den har försvunnit de senaste 20 åren. I Thailand minskar den på de nio lokaler den förekommer. Sentida undersökningar i Yunnan visar att den förekommer i de flesta områden med gammal tallskog, dock ovanligt och uppskattningsvis enbart mellan 800 och 1.200 individer.[1]

Jättenötväckans levnadsmiljö förstörs eller försämras. I Yunnan har massavverkning av tallskogen förbjudits i många områden, men där dör många träd på grund av utvinning av tallkoda. Små tallskogar ersätts också av eukalyptusplantage. Yunnan har också drabbats av en fyra år lång torka som man tror har påverkat jättenötväckans överlevnad. Reformer i skogsägarskap i Kina förväntas försämra situationen i framtiden. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten därför numera om starkt hotad.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2013 Sitta magna Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-02-10
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]