Jönköpings stadspark
| Jönköpings stadspark | |
 | |
| Plats | |
|---|---|
| Typ | Stadspark |
| Plats | Jönköping |
| Land | Sverige |
| Administration | |
| Ägare | Jönköpings kommun |
| Yta | 430 000 kvadratmeter[1] |
| Grundad | 13 september 1896 |
| Övrigt | |
.JPG)
Jönköpings stadspark är en park i Jönköping. Här ligger bland annat ett friluftsmuseum och fotbollsanläggningen Stadsparksvallen.
Stadsparken ligger på Dunkehallaplatån, 30–50 meter över stadskärnans nivå och anläggandet av parken började 1896, då parken invigdes den 13 september samma år.[2] I dag har parken en areal av omkring 37 hektar. Stadsparken är mer än 100 år gammal och är en av kommunens främsta tillgångar. Hit kommer många för att uppleva alla parkens aktiviteter och anläggningar och för att njuta av vacker natur eller ta del av de olika aktiviteter som finns i parken.[3]
Friluftsmuseet[redigera | redigera wikitext]
I Jönköpings stadspark finns också ett friluftsmuseum som ägs och förvaltas av Jönköpings läns museum. Friluftsmuseet omfattar i dag drygt tio byggnader och anläggningar.[4]
Starten för friluftsmuseet kan sägas skett 1902 när Bäckaby gamla kyrka räddades och flyttades hit. Initiativtagare till flytten var ingenjören Algot Friberg och projektet ledde också till att Norra Smålands fornminnesförening startade. Förebilden till friluftsmuseet hämtades från Skansen i Stockholm och Kulturen i Lund.
Bäckaby gamla kyrka[redigera | redigera wikitext]
Den gamla timmerkyrkan i Bäckaby socken sydost om Vetlanda skulle ersättas av en ny på 1890-talet. Genom ett kraftfullt agerande från hembygdsvårdaren Algot Fribergs sida inköptes Bäckaby gamla kyrka och transporterades till Jönköping. Återuppförandet skedde 1902 och kyrkan kom att bli en flitigt använd bröllopskyrka.
Kyrkans äldsta delar daterades till medeltiden, men i mitten av 1700-talet byggdes kyrkorummet till med en korsarm mot norr. Mycket av den inredning och bemålning som kyrkorummet kom att smyckas med tillkom under 1700-talet.
Bäckaby gamla kyrka stacks i brand 2000 och totalförstördes. I dag är en minnesplats ordnad på den gamla kyrkoplatsen.
Norra Solberga klockstapel[redigera | redigera wikitext]
I den norra delen av stadsparken står en klockstapel från Norra Solberga socken nordost om Nässjö. Klockstapeln skall enligt uppgift vara från 1661, men när det uppfördes en ny kyrka med torn i Norra Solberga vid sekelskiftet 1900 behövdes inte klockstapeln längre. Den flyttades därför till stadsparken 1903.
Ryggåsstugan[redigera | redigera wikitext]
När man skulle utveckla friluftsmuseet var det viktigt att även kunna visa upp jordbruksmiljöer. En särskilt ålderdomlig byggnadstyp i Småland vad den så kallade ryggåsstugan, med ett stort rum där taket nådde ända upp till yttertaket. Ett lämpligt exempel på en ryggåsstuga fann Algot Friberg i byn Sjöared. Byggnaden var ålderdomlig och ägaren intresserad av att sälja den. En hake var emellertid att den stod helt nära Smålandsgränsen, men inne i Halland.
Ryggåsstugan köptes in för 1050 kronor och flyttades till stadsparken 1905 och för att göra den mer småländsk fick mittpartiet ett torvtak, i stället för det ursprungliga halmtaket. Ryggåsstugan har en karakteristisk siluett och bland annat har konstnären John Bauer inspirerats av den när han illustrerat sagor.[5]
Invid ryggåsstugan finns två bodar. Loftboden, med en utkragad loftgång, kan vara från 1600-talet och flyttades från Stora Tofta i Flisby socken 1904. Stolpboden på ett uppbyggt underrede sägs vara från 1700-talet och flyttades från Kulebo i Järsnäs socken till friluftsmuseet 1928.
Soldattorpet[redigera | redigera wikitext]
I friluftsmuseet ingår även en soldattorpsmiljö. Soldattorpets bostadshus är en enklastuga av timmer med ett boningsrum, ett kök och en förstuga. Huset är troligen från 1800-talets första hälft och stod fram till omkring 1915 i byn Råssmäte i Linderås socken, väster om Tranås. Stugan flyttades först till infanteriregementet I 12 vid Ryhov i Jönköping, men ställdes upp i stadsparken 1929.
Till bostadshuset hör även en mindre bod och en ladugård, också från Råssmäte.
Det pedagogiska gravfältet[redigera | redigera wikitext]
I tanken på ett friluftsmuseum ingick också att kunna visa hur ett förhistoriskt gravfält kunde se ut. Därför anlade man ett sådant i en första etapp 1905–06. Då skapades en skeppssättning, en sexudd och en triangulär stensättning. En skeppssättning brukar dateras till yngre järnålder och triangulära stensättningar förekommer under hela järnåldern (500 f.Kr. – 1050 e.Kr.).
År 2012 kompletterades det pedagogiska gravfältet med ytterligare gravtyper från järnåldern: kvadratisk stensättning, fyrsidig stenkrets och domarring.
Tråddrageriet[redigera | redigera wikitext]
Ståltråd var en produkt som tillverkades i trakterna kring Gnosjö i äldre tid. Tråden gavs lämplig tjocklek genom att man drog den genom särskilda formar som gör tråden tunnare och tunnare. Dragningen drivs av ett vattenhjul.
Tråddrageriet i stadsparken hämtades omkring 1903 från Målskogs by i Gnosjö socken.
Övriga anläggningar[redigera | redigera wikitext]
I friluftsmuseet finns ytterligare exempel på regional bebyggelse. Helt nära kyrkoplatsen står en marknadsbod som kommer från marknadsplats vid Linneryd i Tingsryds kommun. Nära soldattorpet finns ett sockenmagasin från Ingatorps kyrkby öster om Eksjö och en trossbod som använts av Mo härads kompani.
I parken står även resta en runsten från Slättåkra i Alseda socken nära Vetlanda, och två milstenar. En av milstenarna är från 1675 och en är från 1779.
Övrig bebyggelse[redigera | redigera wikitext]
Vidare märks där prov på berg- och malmarter inom Småland, samt en minnessten över bemärkta Smålandssöner.
1902 öppnades i Stadsparken 'Jönköpings Turisthotell' som senare kommer att bli mer känt som 'Restaurang Alphyddan'. Alphyddan revs efter en brand 1965.
Fågelmuseet finns i en tegelbyggnad uppförd 1914–1915.
Smålandsstenen[redigera | redigera wikitext]
År 1907 avtäcktes stenen "Söner av Småland" i Stadsparken. På stenen finns 65 namn på kända män som är födda i Småland.
Jönköpings stadsparks kvinnostigar[redigera | redigera wikitext]
För att hedra tio kända Småländska kvinnor invigdes tio kvinnostigar den 12 maj 1996 i Jönköpings stadspark. Kvinnostigarna dedikerades till:
- Vera Nilsson, konstnär
- Adéle Wetterlind – föddes 1854 i Sörmland. Efter sin utbildning till folkskolelärarinna i Stockholm fick hon anställning vid Jönköpings folkskolor där hon kom att tjänstgöra hela sitt vuxna liv. Adéle visade ett aktivt intresse för sitt yrke och var en av initiativtagarna till grundandet av Sveriges Folkskollärarförbund. Hon väckte tanken på skolbad och skoltandvård. Adéle tog även aktiv del i samhällsutvecklingen och arbetade speciellt för jämställdhet mellan könen och för kvinnlig politisk rösträtt. På 1890-talet blev Adéle känd som Jönköpings första kvinnliga cyklist då hon cyklade genom södra Sverige propagerande för kvinnlig rösträtt. Adéle Wetterlind dog 1938 i Jönköping.
- Hanna Ouchterlony, Frälsningsarmén
- Ulla Stenberg, textilkonstnär
- Ellen Key, författare
- Emilia Broomé, politiker
- Moster Persson – är ihågkommen som en originell personlighet i Dunkehalla kring sekelskiftet 1900. Det berättas att hon var en driftig och mycket respekterad kvinna som i sin stuga i stadsparkens utkant serverade öl till förbipasserande. Ibland fick moster Persson avlagda kläder som betalning för varor av bättre bemedlade familjer i Jönköping. Kläderna sålde hon sedan till arbetarkvinnorna i kåkbebyggelsen i Dunkehalla. Moster Perssons stuga revs i slutet av 1950-talet i samband med att Dunkehallavägen byggdes.
- Kristina Nilsson, operasångerska
- Kata Dalström, agitator
- Elin Wägner, författare
- Astrid Lindgren, författare
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Förråds- och utrustningsbod för Mo härads kompani ur Jönköpings regemente -
Soldattorp från Rossmäte, Linderås socken -
Soldattorpets fähus och bod -
Loftbod från Kulebo, Järstorps socken, troligen från 1700-talet -
Sockenmagasin från Ingatorps socken, troligen från 1757 -
Spårvagn på Gröna linjen på väg mot Ryhov nedför backen med dubbelspår i stadsparken
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Välkomna till Stadsparken i Jönköping”. Jänköpings kommun. Arkiverad från originalet den 21 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150221143240/http://www.jonkoping.net/stadsparken/start.asp. Läst 21 februari 2015.
- ^ Tommy Maltell. ”Kronologi över Jönköpings historia”. Kronologi över Jönköpings historia. Arkiverad från originalet den 14 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210214084031/https://kronologi.maltell.se/jonkopingskronologi-med-databassokning. Läst 6 mars 2018.
- ^ ”Jönköpings stadspark”. jkpg.com. https://jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/jonkopings-stadspark/. Läst 20 oktober 2017.
- ^ Åsgrim Berlin, A. & Widell, M. (1996). Vid tall och timrad knut. Jönköpings stadspark under 100 år. Larsson, H. (2000). Friluftsmuseet i Jönköpings stadspark. Antikvarisk utredning. Jönköpings läns museum, byggnadsvårdsrapport 2000:8.
- ^ Franzén, A. (1996). "Bäckaby kyrka - en medeltida timmerkyrka" I Gudmundsgillets årsbok 1996.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
Claesson, A.-M. (1979). En berättelse om Jönköpings stadspark.
Franzén, A. (2015). Ryggåsstugans värld. Kulturhistorisk utredning kring Ryggåsstugan och dess invånare före flytten till Jönköpings stadspark. Jönköpings läns museum, byggnadsvårdsrapport 2015:20.
Larsson, H. (2000). Friluftsmuseet i Jönköpings stadspark. Antikvarisk utredning. Jönköpings läns museum, byggnadsvårdsrapport 2000:8.
Åsgrim Berlin, A. & Widell, M. (1996). Vid tall och timrad knut. Jönköpings stadspark under 100 år.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jönköpings stadspark.- Jönköpings stadspark (svenska)
