Jöran Nordberg
| Jöran Nordberg | |
 | |
| Född | 3 september 1677[1][2] Klara församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 mars 1744[1][2] (66 år) Klara församling[1], Sverige |
| Begravd | Adolf Fredriks kyrkogård[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2]  |
| Sysselsättning | Präst[2], historiker |
| Befattning | |
| Predikant (1703–)[2] Notarie, Hovkonsistoriet (1704–)[2] Hovpredikant (1707–1708)[2] Kyrkoherde, Klara församling (1717–1744)[2] Assessor, Stockholms konsistorium (1717–1731)[2] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1719 (1719–1719)[2] Ledamot, Sekreta utskottet (1723–1723)[2] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1723 (1723–1723)[2] Ledamot, Sekreta utskottet (1731–1731)[2] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1731 (1731–1731)[2] | |
| Maka | Regina Rehn[3] |
| Barn | Elisabet Regina Nordberg (f. 1721)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Jöran Nordberg, född 3 september 1677 i Stockholm, död 23 mars 1744, var en svensk präst, känd som författare av Karl XII:s historia.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Nordberg, som var son till en hökare, blev student i Uppsala 1691, filosofie magister och präst 1703 och anställdes som predikant vid artilleriet. Från denna tid följde han den svenska hären på alla dess fälttåg ända till Poltava, där han föll i rysk fångenskap. Karl XII utnämnde honom till förste predikant vid livdrabantkåren och ordinarie hovpredikant och under fångenskapen höll han predikningar för de svenska generaler, som också hölls fångna.
Efter flera förflyttningar i Ryssland utväxlades han 1715, och fick återvända till Sverige. Han begav sig samma år till kungen, vilken då var i Stralsund, och utnämndes till hans biktfader samt preses i fältkonsistorium. Därifrån följde han honom till Skåne och under första fälttåget till Norge, men blev 1717 pastor i Klara och Olai församlingar i Stockholm, vilka då var förenade. Han innehade ämbetet fram till sin död 1744. Han var riksdagsman vid riksdagarna 1719, 1723 och 1731, och var bankofullmäktig och ledamot av kommissionen över rikets försvarsmerk samt Ecklesiastikdeputationen.[4] År 1732 promoverades Nordberg till teologie doktor.
År 1731 fick Nordberg i uppdrag att skriva Konung Carl den XII:s historia, och erhöll därmed tjänstledighet från sina politiska befattningar. Den utkom 1740 i två band och översattes på flera språk. Trots avsevärda brister blev detta arbete en huvudkälla till kunskapen om kungens liv. Vissa uteslutna partier, som länge oriktigt troddes vara censurerade av Ulrika Eleonora utgavs 1754 under titeln Anecdoter.[4]
Nordberg var en god talare och hade högt anseende både vid hovet och i världen. Han författade även Anmärkning öfver Lewenhaupts öfversättning af Evangelii sedolära, Företal till Nya Testamentet, samt S:ta Claræ Closter 1727 och flera likpredikningar, för vilka han ofta anlitades. Han ligger begravd i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm.
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Ett bref från Jöran Nordberg till grefve Carl Piper. Lund. 1918. Libris 2937563 - Utgiven av Per Sörensson.
- Hwad en christelig soldat är, när Gud honom utrustar, styrcker och hielper: i anledning af konung Davids ord psalm. 18. v. 33-36. förestäldt, närwarande hans kongl. majestet wår allernådigste konung, och en öfrig hög, förnäm och anseenlig [Elektronisk resurs : församling, uti S. Nicolai eller Stockholms stads stora kyrko, år 1722 den 15 martii, då hans hög-grefl. excell:ce kongl. maj:ts och Swerjes rikes högtbetrodde man, råd och fält marschalk ... nu i herranom salige Carl Gustaf Rehnschöld : der sammastädes begrofs: af Jöran A. Nordberg ...]. Stockholm, tryckt hos And. Biörkman, kongl. acad. boktr. i Åbo.. 1723. Libris 13927139. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2401518
- Konung Carl XII:s historia. Stockholm. 1740. Libris 8226473
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Jöran A Nordberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift : Biografisk matrikel, 1951, s. 318-319, läst: 22 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- Svensk Konversationslexikon, tryckt av P.G. Berg 1848
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Sandstedt, Erik (2000). ”Jöran Nordberg och pietismen: till konventikelplakatets förhistoria”. Karolinska förbundets årsbok (Stockholm : Karolinska förbundet, 1911-) 1998,: sid. [171]-186. ISSN 0348-9833. ISSN 0348-9833 ISSN 0348-9833. Libris 3213022
- Sandstedt, Erik (1990). ”Jöran Nordbergs verksamhet som främste svenske präst i Moskva.”. Karolinska förbundets årsbok (Stockholm : Karolinska förbundet, 1911-) 1989,: sid. [146]-175. ISSN 0348-9833. ISSN 0348-9833 ISSN 0348-9833. Libris 2118830
- Sandstedt, Erik (1972). Studier rörande Jöran Nordbergs Konung Carl XII:s historia. Lund: Studentlitt. Libris 23843
- Sandstedt, Erik (1997). ”Till frågan om förhållandet mellan Carl Piper och Jöran Nordberg.”. Karolinska förbundets årsbok (Stockholm : Karolinska förbundet, 1911-) 1995,: sid. [75]-84. ISSN 0348-9833. ISSN 0348-9833 ISSN 0348-9833. Libris 2369585