Jacques Offenbach

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jacques Offenbach

Jacques Offenbach, född Jakob Levy Eberst den 20 juni 1819 i Köln, död den 5 oktober 1880 i Paris, var en tyskfödd kompositör av judisk börd [1] verksam i Paris.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Offenbach var son till en kantor i Kölns synagoga. Han spelade tidigt cello i familjetrion, som uppträdde på caféer. 1833 tog fadern honom till Paris, där han började studier på Musikkonservatoriet som pågick fram till 1837. Då fick han anställning som cellist vid Opéra-Comique och efter några år som fri musiker blev han kapellmästare vid Théàtre Français 1849-1855.

Han startade 1855 en egen teater, Bouffes-Parisiens, som han ledde fram till 1866. Därefter var han huvudsakligen verksam som komponist. Efter att ha skrivit ett antal enaktare, kom genombrottet med Orfeus i underjorden (1858). Han var därmed etablerad som Paris kvickaste musiker och hans premiärer var stora begivenheter, speciellt eftersom han behandlade sin samtid i satirens form.

Orfeus i underjorden blev inledningen till en serie stora "offenbachiader", bland dem Sköna Helena (1864) och Riddar Blåskägg (1866), i själva verket de första operetterna i nutida mening. Kuplett, körrefräng och dans är viktiga inslag. Parodi och satir spelar också en stor roll. [1]

Offenbach samarbetade med bl. a. textförfattarna Meilhac och Halévy, vilka skrev utmärkta texter även till operetter som Storhertiginnan av Gérolstein (1867) och Frihetsbröderna (1869). Sammanlagt skrev Offenbach mer än hundra verk för scenen. Under sina sista år arbetade han på en opera vars libretto bygger på berättelser av E. T. A. Hoffmann. Den förelåg vid hans död i ett mycket oordnat skick. Fullbordad och arrangerad på olika sätt av andra är den ett mästerverk som fortfarande håller sig vid liv på all världens operascener: Contes d'Hoffmann (egentligen Hoffmanns berättelser, genom felöversättning via danskan i Sverige kallad Hoffmanns äventyr). [1]

Scenverk (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Pascal et Chambord. Paris 1839. Vådevill i en akt (text: Burgeois och Brisebarre).
  • Les deux Aveugles. Paris 1855. Musikaliskt buffoneri i en akt (text: Moinaux).
  • Entrez, Messieurs, Mesdames. Paris 1855. Prolog vid öppnandet av Bouffes (text: Halévy).
  • Le Violoneux. Paris 1855. Efter en legend från Bretagne i en akt (text: Mestépès och Chevalet).
  • Ba-ta-clan. Paris 1855. Musikaliskt kineseri i en akt (text: Halévy).
  • La Rose de Saint-flour. Paris 1856. Operett i en akt (text: Carré).
  • Croquefer ou le dernier des paladins. Paris 1857. Opera buffa i en akt (text: Jaime och Tréfeu).
  • Le Mariage aux lanternes. Paris 1857. (Förlovning vid lyktsken. Stockholm 1860.) Operett i en akt (text: Carré och Battu).
  • Mesdames de la Halle. Paris 1858. Operett i en akt (text: Lapointe).
  • Orphée aux enfers. Paris 1858. (Orfeus i underjorden. Stockholm 1860.) Opera buffa i två akter, 4 bilder (text: Crémieux).
  • Geneviève de Brabant. Paris 1859. Opera buffa i två akter, 7 bilder (text: Jaime och Tréfeu).
  • Le Carnaval des Revues. Paris 1860. Revy i en akt (text: Grangé, Gille och Halévy)
  • Le Papillon. Paris 1860. Balett i två akter, 4 bilder (text: Taglioni och St. Georges).
  • Barkouf. Paris 1860. Komisk opera i tre akter (text: Scribe och Boisseau).
  • La Chanson de Fortunio. Paris 1861. (Fortunios visa. Stockholm 1862.) Operett i en akt (text: Crémieux och Halévy).
  • Lieschen und Fritzchen. Bad Ems 1863. Musikalisk dialog i en akt (text: Boisselot).
  • Die Rheinnixen. Wien 1864. Stor romantisk opera i tre akter (text: von Wolzogen efter Nuitters franska original).
  • La Belle Hélène. Paris 1864. (Sköna Helena. Stockholm 1865). Opera buffa i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
  • Barbe-bleu. Paris 1866. (Riddar Blåskägg. Stockholm 1867) Opera buffa i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
  • La Vie parisienne. Paris 1866. (Pariserliv. Stockholm 1868.) Stycke i fem akter med sång (text: Meilhac och Halévy).
  • La Grande-Duchesse de Gerolstein. Paris 1867. (Storhertiginnan av Gerolstein Stockholm 1867). Opera buffa i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
  • Robinson Crusoe. Paris 1867. Opéra comique i tre akter (text: Cormon och Crémieux).
  • L'île de Tulipatan. Paris 1868. Buffa i en akt (text: Chivot och Duru).
  • La Périchole. Paris 1868. (Kungen och gatusångerskan. Stockholm 1869). Opera buffa i två, senare tre, akter (text: Meilhac och Halévy).
  • Vert-Vert. Paris 1869. Opéra comique i tre akter (text: Meilhac och Nuitter).
  • La Princesse de Trébizonde. Baden-Baden 1869. (Prinsessan av Trapezunt. Stockholm 1871). Opera buffa i två, senare tre, akter (text: Nuitter och Tréfeu).
  • Les Brigands. Paris 1869. (Frihetsbröderna. Stockholm 1870). Opera buffa i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
  • Le Roi Carotte. Paris 1872. Operabuffa-féeri i fyra akter, 18 bilder (text: Sardou).
  • Les Braconniers. Paris 1873. (Tjufskyttarne. Stockholm 1873). Opera buffa i tre akter (text: Chivot och Duru).
  • La Jolie Parfumeuse. Paris 1873. Opéra comique i tre akter (text: Blum och Crémieux).
  • Wittington et son chat. London 1875. Féeri i fyra akter (text: von Nuitter och Tréfeu till engelska av Farmie).
  • La Boulangère a des écus. Paris 1875. (Rika bagerskan. Stockholm 1879). Opera buffa i tre akter (text: Meilhac och Halévy).
  • Le Voyage dans la lune. Paris 1875. Opera féeri i fyra akter (text från Jules Verne av Vanlo, Leterrier och Mortier).
  • Maître Peronilla. Paris 1878. (Advokaten Peronilla. Stockholm 1905) Opera buffa i tre akter (librettist obekant).
  • Madame Favart. Paris 1878. (Stockholm 1879). Opéra comique i tre akter (text: Chivot och Duru).
  • La Fille du Tambour-Major. Paris 1879. (Tamburmajorens dotter. Stockholm 1879) Opéra comique i tre akter, 4 bilder (text: Chivot och Duru).
  • Belle Lurette. Paris 1880. (Vackra tvätterskan. Stockholm 1881). Opera buffa i tre akter (text: Ferrier och Halévy).
  • Les Contes d'Hoffmann. Paris 1881. (Hoffmanns äventyr. Stockholm 1881) Opéra fantastique i fyra akter (text: Barbier och Carré).

Filmer med Offenbachmusik[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. sid. 9-29. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1313-1314 (Del 3). Libris 8198860 
  1. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1978

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Jacob, P. Walter (1983). Jacques Offenbach. Borås: Norma. Libris 7752783. ISBN 91-85846-41-4 
  • Johansson, Stefan (2003). ”Offenbachs äventyr”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2002/03:15,: sid. 12-23.  Libris 9704598
  • Kracauer, Siegfried (1938). Offenbach och hans glada Paris. Stockholm: Fahlcrantz. Libris 333186 
  • Lundgren, Pia (1990). ”Champs Elysées Mozart”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern, [19--]-) 1990/91:7,: sid. 16-23  : ill..  Libris 2236812
  • Pergament, Moses (1944). Kljesmersonen från Offenbach. Stockholm. Libris 1926522 
  • Petersén, Gunilla (1990). ”Som en resa bortom tid och rum”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern) 1990/91:7,: sid. 8-15 : ill..  Libris 2242336

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]