Jaktkort

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jaktlicens från USA, 1922.

Jaktkort är ett bevis på ett förvaltningsrättsligt tillstånd för rätten att utöva jaktvilt.

Jaktkort i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Statligt jaktkort , vanligen benämnt jaktkort.

För att få jaga i Sverige måste en avgift, kallad viltvårdsavgift, betalas och beviset på det är ett jaktkort. Jägare måste ha detta med sig, samt bevis på att det är betalt, under jakt och kunna uppvisa det för till exempel polisen. Betalningsmottagare är Kammarkollegiet Viltvårdsfonden.

Även medhjälpare som deltar i jakt, till exempel obeväpnade drevkarlar, som deltar i avsikt att få del av fällt villebråd, måste betala denna avgift. Viss skyddsjakt, jakt i vetenskapligt syfte och ringmärkning är dock befriad från avgiften.

Avgiften år 2009 är 300 kronor, vilket för landets cirka 300 000 jägare kostar cirka 90 miljoner kronor i årliga avgifter. Avgiften måste förnyas varje år. Pengarna går till en viltvårdsfond och används till bland annat viltforskning och administration.

Vid förlorat jaktkort går det att beställa nytt bevis från Naturvårdsverkets jaktregister.

Till skillnad från fiskekort där rätt att fiska vanligtvis ingår så ingår inte någon jakträtt i avgiften för Statligt jaktkort. I jaktkortet ingår inte några försäkringar.

Mera information och information om hur betalning går till finns på Naturvårdsverkets webbplats. Se även Länsstyrelsens webbplats.

Tidigare administrerades avgifterna av föreningen Svenska Jägareförbundet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]