James Watson

Från Wikipedia
(Omdirigerad från James Dewey Watson)
För andra betydelser, se James Watson (olika betydelser).
James Dewey Watson Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1962
FöddJames Dewey Watson[1]
6 april 1928[2][3][4] (96 år)
Chicago[1], USA
Medborgare iUSA[1][5]
Utbildad vidIndiana University Bloomington, filosofie doktor, [1]
University of Chicago, bachelor of science, [1]
South Shore High School
SysselsättningBiolog[1], universitetslärare[1], kemist[1], fysiker[1], författare[1], akademiker[1], biokemist[1], molekylärbiolog[1], genetiker[1], zoolog[6][1], biofysiker
ArbetsgivareHarvard University[1]
Universitetet i Cambridge[1]
National Institutes of Health[1]
Cold Spring Harbor-laboratoriet (1968–2007)[7][8]
FöräldrarJames Dewey Watson[9]
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1962
Se lista
Namnteckning
Redigera Wikidata

James Dewey Watson, född 6 april 1928 i Chicago, Illinois, är en amerikansk medicinsk forskare, en av upptäckarna av DNA-molekylens struktur. Han var chef för Cold Spring Harbor Laboratory i delstaten New York, men lämnade den posten den 25 oktober 2007 efter stark kritik av uttalanden han gjort vilka kritikerna menade var rasistiska [10].

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Watson tog en kandidatexamen (B.Sc.) i zoologi vid University of Chicago 1947 och en doktorsexamen (Ph.D.) vid Indiana University i Bloomington år 1950, varefter han begav sig till Köpenhamn för vidare studier.

År 1952 började Watson vid Cavendish Laboratory vid universitetet i Cambridge, där han mötte Francis Crick. Med hjälp av bland annat Rosalind Franklins resultat från röntgendiffraktionsexperiment föreslog de en dubbelhelix-struktur för DNA, som de publicerade i tidskriften Nature år 1953. Tillsammans med Maurice Wilkins belönades de 1962 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter. År 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award och 1993 Copleymedaljen.

År 1988 utsågs Watson till ledare för Human Genome Project vid USA:s National Institutes of Health, en befattning som han behöll till 1992.

Watson har ofta uppmärksammats för sina ställningstaganden i olika politiska och religiösa frågor. I framförallt USA har hans åsikter ofta betraktats som kontroversiella. Han är en uttalad ateist liksom förespråkare av genmodifierade grödor, vars fördelar han anser vida överstiga eventuella miljörisker. Han har bland annat sagt att de flesta argument mot genmodifiering är ovetenskapliga och irrationella.

James Watson promoverades till medicine hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[11]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] P.A.M.Dirac Biography (på engelska), biografi, läs online, läst: 22 juli 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Internet Movie Database, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, James Watson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Speculative Fiction Database, James D. Watson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ James Watson Biographical, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ P.A.M.Dirac Biography (på engelska), Biography.com, läs online, läst: 22 juli 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Watson Loses Cold Spring Harbor Post (på engelska), Science, 19 oktober 2007, läs online, läst: 15 januari 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  10. ^ CNN 25 oktober 2007: Controversial Nobel winner resigns
  11. ^ Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne Arkiverad 12 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2007-02-13
  12. ^ 1960 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1962, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b] james-d-watson.[källa från Wikidata]
  16. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 372, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  18. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ P.A.M.Dirac Biography, Biography: Historical & Celebrity Profiles (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.muni.cz .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, genetics.org.uk .[källa från Wikidata]
  22. ^ Watson a Knight, But Not a 'Sir' (på engelska), vol. 295, 5553, Science, 11 januari 2002, s. 267, 10.1126/SCIENCE.295.5553.267B.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.sciencehistory.org .[källa från Wikidata]
  24. ^ James D. Watson (på engelska), Universitat Autònoma de Barcelona, läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Watson, James D.; Valentin Jack (1968). Den dubbla spiralen. Stockholm: Norstedt. Libris 723078 , (översättning från The Double Helix av Jack Valentin).
  • Watson, James. Dubbelspiralen, Stockholm: Fri Tanke, 2023. Översättning Pär Svensson, ISBN 9789189139220.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier om läkemedel: om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit. Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 230–251. Libris 7756522. ISBN 9186274600 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=James_Watson&oldid=52300419”