James Hunt
| James Hunt efter vinsten i Nederländernas Grand Prix 1976. | |
| Formel 1 | |
|---|---|
| Aktiv | 1973–1979 |
| Mästartitlar | 1976 |
| Senaste stall | Wolf |
| Debut | Monaco 1973 |
| Sista lopp | Monaco 1979 |
| Antal lopp | 93 |
| Antal starter | 92 |
| Antal brutna lopp | 44 |
| Segrar | 10 |
| Andraplatser | 6 |
| Tredjeplatser | 7 |
| Pole position | 14 |
| Snabbaste varv | 8 |
| Diskvalificerad | 2 |
| Poäng totalt | 179 |
James Simon Wallis Hunt, född 29 augusti 1947 i Belmont i Sutton i London, död 15 juni 1993 (i en hjärtinfarkt) i Wimbledon i London, var en brittisk racerförare.
James Hunt blev världsmästare i formel 1 1976. Efter karriären blev Hunt TV-kommentator. Hunt var den som drog Ronnie Peterson ur hans brinnande bil efter kraschen vid starten av Italiens Grand Prix 1978. Hunt lämnade formel 1 efter Monacos Grand Prix 1979.
Hunt, som även var känd för sin utsvävande och okonventionella livsstil, bodde i Marbella under sina aktiva år.[1] Han var gift två gånger; hans första hustru, Suzy Miller, gifte om sig med skådespelaren Richard Burton. Andra gången var han gift med Sarah Lomax 1983–1989.
F1-karriär
[redigera | redigera wikitext]Död och begravning
[redigera | redigera wikitext]Hunt dog tidigt på morgonen den 15 juni 1993 av en hjärtattack i sitt hem i Wimbledon, efter att ha känt sig dålig med smärtor i överkroppen kvällen innan. Han var 45 år gammal.
Vid hans begravningsgudstjänst bars hans kista av hans far Wallis, hans bröder Tim, Peter och David, och hans vän Anthony 'Bubbles' Horsley. De bar kistan ut ur kyrkan och in i likbilen, som körde tre kilometer till Putney Vale-krematoriet, där han kremerades. Efter gudstjänsten åkte de flesta av de sörjande till Peter Hunts hem för att öppna en claret från 1922, året för Wallis Hunts födelse. Clareten hade han fått av James på sin 60-årsdag 1982. Tal av Stirling Moss och Alexander Hesketh återspeglade komplexiteten och styrkan i Hunts karaktär.
| Säsong | Stall/Tillverkare | Placering | Lopp | Poäng | Etta | Tvåa | Trea | Pole | Varv |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1973 | Hesketh (March-Ford) | 8 | 8 | 14 | 1 | 1 | 2 | ||
| 1974 | Hesketh (March-Ford) Hesketh-Ford |
8 |
2 13 |
15 |
3 |
||||
| 1975 | Hesketh-Ford | 4 | 14 | 33 | 1 | 3 | 1 | ||
| 1976 | McLaren-Ford | 1 | 16 | 69 | 6 | 1 | 1 | 8 | 2 |
| 1977 | McLaren-Ford | 5 | 17 | 40 | 3 | 1 | 1 | 6 | 3 |
| 1978 | McLaren-Ford | 13 | 16 | 8 | 1 | ||||
| 1979 | Wolf-Ford | - | 7 | ||||||
| Sammanlagt 7 säsonger | 93 | 179 | 10 | 6 | 7 | 14 | 8 | ||
Vunna F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Tvåa i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Trea i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Pole position i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Snabbaste varv i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Diskvalificerad i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
I populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]Hunt porträtteras av Chris Hemsworth i filmen Rush från 2013, som speglar rivaliteten mellan Hunt och Niki Lauda under formel-1 säsongen 1976.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]
| |||||
