Jamtamot
|
|---|
| Jämtlands landskapsvapen Den här artikeln ingår i serien om |
| Jämtlands historia |
|
Artiklar |
|
Förhistoria (-1000) |
|
Slag och fälttåg |
|
Slaget på Storsjöns is (1178) |
|
Ting/domsaga |
Jamtamot var det självständiga Jämtlands allting för rättskipning och förvaltning, dokumenterad under tidig medeltid men säkert betydligt äldre.[1] Den åtföljande marknaden inleddes måndagen efter Gregoriusdagen.[2]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Jamtamot eller Jämtamot, ursprungligen stavat bland annat Iampta mooth, [3] Jamptamoth[4] och Jempta mote,[5] förekommer ett tjugotal gånger i bevarade historiska källor varav det äldsta belägget härrör från 1380. Från 1600-talet blev Jämtmarknaden den vanliga benämningen, men under övergångsperioden när båda benämningar förekom användes de synonymt.[6][7]
Förleden Jamta- eller Jämta- är genitiv plural och betyder jämtarnas. Efterleden är ordet mot som på fornvästnordiska och fornsvenska hade betydelsen "möte, sammanträffande" men har i den här sammansättningen den specialiserade betydelsen "marknad, sammankomst för att idka handel".[8][9]
Plats
[redigera | redigera wikitext]
Jamtamot hölls på Bynäset på Frösön. Platsen är i äldre skrift skriven som ”firir Berghi”.[10] År 1362 benämns platsen däremot ”Forbergh”.[11] Firir Berghi kan bokstavligt direktöversättas till nysvenska som ’framför berget’.
Men benämningen har en annan betydelse som återfinns i det senare namnet för samma plats, Forbergh, vilket är ’förberg’. Förberg betyder inte ’framför berget’ utan udde och näs (jämför med tyskans vorgebirge, franskans promontoire och engelskans promontory). På Frösön finns enbart ett sådant förberg, näs, det redan nämnda Bynäset.[12]
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Jamtamot var en årlig marknad som genom Jämtlands position mellan centralområdena Tröndelagen, Mellannorrlands kustbygder och Mälardalen utgjorde ett viktigt tillfälle för handel mellan dessa, men också för jämtarna att sälja sin överskottsproduktion.[13]
Under medeltiden omgärdades marknaden av två ting, motstinget och lyktartinget. Dessa sammanföll med marknadens öppnande och stängande. Liknande förhållanden rådde under marknaderna Distingen i Uppsala, Samtingen i Strängnäs och antagligen Fastingen i Tingvalla (notera ting i plural). Syftet med dessa ting var troligen att samla marknadsbesökarna för att pålysa och sedan avlysa lagar om köpfred.[14]
Enligt historikern Olof Holm (2000) finns inget i de medeltida källorna som visar att Jamtamot var namnet på något möte för tingsförhandlingar.[15]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Jamtamot i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Holm, Olof (2000). Vad var Jamtamot?. sid. 66
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..oppa Iampta mooth..
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..Scriffwit oppa Jamptamoth samma aar som før ær sakt etc.
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI)..ungørande at tha som lidhit fran byrdh wars herra Jesu Christi mccclxxx aar vm midwiku daghin a Jempta mote ha kom fore a stæmpno fore Bærghe..
- ^ Holm, Olof (2000). Vad var Jamtamot?. sid. 65, 69
- ^ Holm, Olof (2011). Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645. sid. 219
- ^ Holm, Olof (2000). Vad var Jamtamot?. sid. 70f.
- ^ Holm, Olof (2011). Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645. sid. 219f.
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) j sezstofvnni firir Berghi j Frœysœy.
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) Actum Forbergh anno domini mo. ccco. lxo. iij. die beati Jeronimi episcopi et conffessoris.
- ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 113
- ^ Holm, Olof (2011). Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645. sid. 213f.
- ^ Holm, Olof (2000). Vad var Jamtamot?. sid. 77f., 86
- ^ Holm, Olof (2000). Vad var Jamtamot?. sid. 70
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Oscarsson, Bo (3 augusti 1993). ”Alltinget Jamtamot”. Östersunds-Posten. http://www.jamtamot.org/hederspriset/1990/1990-ostersunds-posten_19930803_alltinget-jamtamot.html. Läst 18 oktober 2007.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bull, Edvard (1927). Jemtland og Norge (1). Oslo: Gyldendal
- Ekerwald, Carl-Göran (2004). Jämtarnas historia intill 1319 (1). Östersund: Jengel förlag. ISBN 91-88672-12-3
- Frösö marknad och ting (Jamtamot) i Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993
- Holm, Olof. (2000). "Vad var Jamtamot?". i Tuuli Forsgren. Oknytt, 1-2, 2000 s. 64-96.
- Holm, Olof (2011). "Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645". i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645, 2011, s. 206-241.
- Oscarsson, Bo (1986). ”1000 år av frihet”. i Margareta Persson. Dä glöm fell int jamska (8). Offerdal: M. Persson. ISBN 91-7810-650-8
- Rentzhog, Sten (red.); Håkan Larsson m.fl. (1999). Jämten 2000. Östersund: Jämtlands läns museum