Jan-Öjvind Swahn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jan-Öjvind Swahn
Jan-Öjvind Swahn vid jubeldoktorspromovering i Lundagård 2006.
Jan-Öjvind Swahn vid jubeldoktorspromovering i Lundagård 2006.
Född 15 maj 1925
Karlskrona, Sverige
Död 21 mars 2016 (90 år)
Brösarp, Sverige
Yrke Författare
Språk Svenska
Make/maka Inger Juel
(1968-1979)

Jan-Öjvind Swahn, född 15 maj 1925 i Karlskrona, död 21 mars 2016 i Brösarp,[1] var en svensk folklorist och docent i etnologi vid Lunds universitet sedan 1955 och i folkloristik vid Åbo Akademi 1977–1992, professors namn i Finland 1982. Han var bror till Sven Christer Swahn och var chefredaktör för Bra Böckers Lexikon (BBL) 1984–1996.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Swahn tv-debuterade 1958 i ett program om Lundakarnevalen. I radio debuterade han som 15-åring 1940.

Han var en av deltagarna i underhållningsprogrammet Skäggen 1963 och var senare programledare i tv-programmet Fråga Lund samt för andra program i både svensk och finsk tv.[2] I Finland i Professorsrundan.[3] År 1989 var han programledare för Kvitt eller Dubbelt i Sveriges Television.

Swahn deltog i Lunds universitets materialinsamling och forskningsprojekt om kammufolket i Sydostasien, och gav tillsammans med Kristina Lindell och Damrong Tayanin ut flera böcker om kammuernas folksagor.[4]

Hösten 2008 var han presentatör i historieserien 123 saker i SVT 2. Hösten-vintern 2009 var han tillsammans med Edward Blom en av de två frontfigurerna i Edward Bloms Gästabud i TV8.[5] Swahn medverkade även i många radioprogram: allt från att småprata i melodiradion till program om mat och folklivsforskning i P1.

I det akademiska Lund innehade Swahn ett stort antal förtroendeuppdrag, bland vilka kan nämnas att han varit universitetets övermarskalk, "karnevalsamiral" Lundakarnevalen 1958, bibliotekarie vid Akademiska Föreningen, inspektor för Blekingska nationen och stormästare i Sällskapet CC.

Swahn skrev åtskilliga böcker i ämnet folklore och uppskattades för sin förmåga att göra sin vetenskap underhållande. Hans intresse för mat och dess tillagning förde honom även till matboksgenren och gav honom en plats i den Gastronomiska akademien. Han satt även i Det Danske Gastronomiske Akademi Köpenhamn[6] och Skåneländska Gastronomiska Akademien.[7]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Fullständig förteckning, återfinns i Bibliografi. Jan-Öjvind Swahns av trycket utgivna skrifter 1936-2016, Lund 2016, 144 sid.

  • The Tale of Cupid and Psyche (1955)
  • Bildbok om Blekinge (1965)
  • Aktuell berättartradition bland skolbarn (1973)
  • Ålagillen, smörgåsbord och stenborgare, en liten skrift om gammalt och nytt på svenska krogar (1982)
  • Trollen, deras liv, land och legender (1984)
  • Andligt och adligt i svensk osttradition (1988)
  • Bevare mig väl (1989)
  • Boken om kryddor, historien om kryddornas ursprung, bruk & egenskaper (1991)
  • Mathistorisk uppslagsbok (1999), 3:e upplagan har titeln Stora matlexikonet (2009)
  • Bintje och Kalasjnikov, personerna bakom orden: en uppslagsbok (2002)
  • Svenska mord: Märkliga mordfall ur den svenska kriminalhistorien (2003) (vilken han också på CD själv uppläser)
  • Änglar (2006)
  • Klassiska symboler. En uppslagsbok (2006)
  • Svenska traditioner (2007)
  • Blommor, blommor, blommor (2007)
  • Jul med Jenny Nyström (2008)
  • Älskade katter (2008)
  • Vampyrer och varulvar (2010)
  • Potatisboken (2011)
  • Mordängel i prästkappa: 23 klassiska svenska mord (2016)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Jan-Öjvind Swahn har avlidit - P1 Kultur/Kulturnytt”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6395163. Läst 22 mars 2016. 
  2. ^ [1]
  3. ^ http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/S/Jan-Ojvind-Swahn/ Norstedts författarpresentation
  4. ^ Libris
  5. ^ http://www.tv8play.se/play/223977/?autostart=true
  6. ^ http://www.gastronomisk-akademi.dk/medlemmer.htm
  7. ^ http://www.skga.nu/index.php/publikationer/ledamoeternas-publikationer

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Sven Carlström
Inspektor för Blekingska nationen
1982-2001
Efterträdare:
Pehr Henrik Enckell