Jane Austen
| Jane Austen | |
.jpg) Jane Austen, porträtt från 1873 baserat på en teckning av hennes syster (se nedan). | |
| Född | 16 december 1775 Steventon, Hampshire, England, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 18 juli 1817 (41 år) Winchester, Hampshire, England |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Brittisk |
| Språk | Engelska |
| Verksam | 1811–1817 |
| Genrer | Romaner |
| Noterbara verk | Förnuft och känsla Stolthet och fördom |
| Namnteckning | |
 | |
| Sida på Wikisource | Författare:Jane Austen |
Jane Austen, född 16 december 1775 i Steventon, Hampshire, död 18 juli 1817 i Winchester, Hampshire, var en engelsk författare. I sitt författarskap anses Austen ha format den moderna romanen, inte minst genom sin gestaltning av vanliga människor i sitt vardagsliv.[1] Med sina kärleksromaner har Austen blivit en av den engelskspråkiga litteraturens klassiska författare. Under sitt liv hann hon publicera fyra romaner: Förnuft och känsla (1811), Stolthet och fördom (1813), Mansfield Park (1814) och Emma (1815). Efter hennes död publicerades även Övertalning och Northanger Abbey tillsammans 1817.[1]
I sina romaner skildrar Austen det engelska medelklasslivet under tidigt 1800-tal och de kan ses som definitionen av klassisk sedeskildring. Jane Austen och hennes litterära verk har uppnått status som tidlösa klassiker och har fortsatt vara populära både i breda läsekretsar och hos kritiker under mer än 200 år efter hennes död.[1]
Samtliga Jane Austens romaner har filmatiserats flera gånger.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jane Austen föddes i Steventon i Hampshire den 16 december 1775. Jane föddes som den andra dottern och sjunde barnet i familjen kom att bestå av sex söner och två döttrar.[1] Janes far, George Austen (1731–1805)[2], var kyrkoherde i församlingen i Steventon och en lärd man som uppmuntrade sina barn till att studera och lära sig nya saker. Modern Cassandra (född Leigh, 1739-1827) var en vältalig och kvicktänkt kvinna som var känd för sina improviserade dikter och berättelser.[1] Redan vid 6 års ålder skrev Cassandra egna dikter.[2] Under Janes uppväxt roade familjen sig ofta med att spela teater för varandra.[1]
Familjen Austens inkomst var blygsam och de bodde de första åren i prästgården i Deane tills den i Steventon, ett förfallet 1500-talshus, genomgått nödvändiga renoveringar. Tre av familjens barn föddes där: James 1765, George 1766 och Edward 1767. År 1768 kunde familjen äntligen bosätta sig i Steventon. Här föddes ytterligare fem barn: Henry 1771, Cassandra 1773, Francis 1774, Jane 1775 och Charles 1779. Jane Austen var därmed det sjunde av totalt åtta barn.[3] År 1801 flyttade familjen Austen till Bath och efter faderns död 1805 till Southampton, innan Jane Austen slutligen bosatte sig i Chawton, Hampshire, tillsammans med modern och systern Cassandra. Bröderna lämnade tidigt hemmet och två av dem blev amiraler.
_restored_%26_remastered_by_Amano1.jpg)
Jane Austen började skriva redan i unga år – romanen Kärlek och vänskap (Love and Freindship [avsiktligt felstavat av Austen]) skrev hon så tidigt som 1790. Åren 1795–1798 skrev hon de första versionerna av tre av sina romaner. Austen publicerade dock sin första roman först 1811: Förnuft och känsla (Sense and Sensibility). Den kom att följas av ytterligare tre romaner under hennes livstid: Stolthet och fördom (Pride and Prejudice, 1813), Mansfield Park (1814) och Emma (1816). Hon nådde viss uppskattning som författare under sin livstid, men hennes verk blev betydligt mer berömda efter hennes död.
Northanger Abbey skrevs redan 1803 och såldes till en bokhandlare för omedelbar publicering, men av okänd anledning gavs den aldrig ut vid den tiden. När den väl blev aktuell för publicering skrev Jane Austen själv ett förord till boken angående detta (1816).[4] Övertalning publicerades av hennes syster Cassandra och bror Henry efter hennes död i vad som troligen var Addisons sjukdom. Hon avled vid 41 års ålder den 18 juli 1817 i Winchester i Hampshire.
Austens romaner utspelar sig i lantliga miljöer inom den engelska överklassen, där hon med förfinad ironi skildrar vardagslivets personer och situationer. I hennes berättelser finns ofta en underton av kritik mot aristokratins sociala konventioner och ritualer, som hämmar romanfigurerna (framförallt kvinnorna) i deras försök att finna kärlek och lycka.
Sjukdomstid
[redigera | redigera wikitext]
Austen kände sig sjuk i början av 1816, men ignorerade varningssignalerna. I mitten av 1816 hade dock sjukdomstecknen blivit mycket påtagliga.[5] Austen fortsatte arbeta trots sin sjukdom. Hon var missnöjd med hur The Elliots (senare Övertalning) slutade och skrev om de två avslutande kapitlen, vilket blev klart den 6 augusti 1816. Austen skrev sina sista författarord den 18 mars 1817.[6] Hon avled fyra månader senare. Flertalet biografier anger dödsorsaken som Addisons sjukdom, fastän symtomen beskrivits som orsakade av Hodgkins lymfom.[5]
Jane Austen är begravd i katedralen i Winchester där en minnessten över henne återfinns i dess mittskepp.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Jane Austens hem under den senare delen av livet, Chawton Cottage i Chawton, är sedan 1947 ett författarmuseum. Huset och trädgården är öppna för allmänheten. I närheten ligger även Chawton House, den herrgård där Austens bror Edward Austen Knight bodde, som inrymmer ett omfattande bibliotek och ett forskningscentrum över tidiga kvinnliga författare.
Nedslagskratern Austen på planeten Venus och asteroiden 39415 Janeausten är uppkallade efter henne.[7][8]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Romaner utgivna under Austens livstid och strax efter hennes död
[redigera | redigera wikitext]- 1811 – Sense and sensibility
- Förnuft och känsla (översättning Marie-Louise Elliott) (Natur och kultur, 1959)
- 1813 – Pride and prejudice
- Stolthet och fördom (översättning C. A. Ringenson) (Bonnier, 1920)
- Stolthet och fördom (reviderad översättning av Gösta Olzon) (Forum, 1946)
- Stolthet och fördom (översättning Gun-Britt Sundström) (Bonnier, 2011)
- 1814 – Mansfield Park
- Mansfield Park (översättning: Maria Ekman) (Norstedt, 1997)
- 1816 – Emma
- Emma: eller talangen att uppgöra partier för sina vänner (anonym översättning) (1857)
- Emma (översättning Sonja Bergvall) (Forum, 1956)
- Emma (översättning Rose-Marie Nielsen) (Bonnier, 2010)
- 1818 – Northanger Abbey
- Northanger Abbey (översättning Rose-Marie Nielsen) (Studentlitteratur, 1993)
- 1818 – Persuasion
- Familjen Elliot: skildringar af engelska karakterer (anonym översättning) (1836)
- Övertalning (översättning Jane Lundblad) (Tiden, 1954)
- Övertalning (översättning Eva Wennbom) (Harlequin, 2008) [Förkortad utgåva]
- Övertalning (översättning och noter: Maria Ekman) (Bonnier, 2013)
Övriga verk
[redigera | redigera wikitext]- Lady Susan (novella i brevform, skriven 1795, utgiven postumt)
- Lady Susan (översättning Eva Liljegren) (Fischer, 1993)
- Sanditon (ofullbordad 1817, utgiven med fortsättning av Anne Telscombe)
- Sanditon (översättning Sonja Bergvall) (Rabén & Sjögren, 1977)
- The Watsons (ofullbordad, utgiven i mitten av 1800-talet med en fortsättning av Austens brorsdotter Catherine Hubback under titeln The younger sister)
- Love and Freindship [avsiktligt felstavat av Austen]
- Kärlek och vänskap och andra tidigare verk (översättning Lars Axelsson [m.fl.]) (Pontes, 2004)
- Henry and Eliza
- The Three Sisters
- The History of England
- Catharine, or the Bower
- Jane Austen’s little instruction book (redigerad av Sophia Bedford-Pierce)
- Visdomsord från en klok kvinna (översättning: Birgitta Rydberg) (Lindhs presentböcker, 1996)
- My dear Cassandra (redigerad av Penelope Hughes-Hallett)
- Jane Austens liv i brev och bilder (översättning Lena Torndahl) (Forum, 1994)
Filmatiseringar i urval
[redigera | redigera wikitext]- Förnuft och känsla (1971), miniserie med Joanna David och Ciaran Madden som systrarna Elinor och Marianne Dashwood (BBC)
- Förnuft och känsla (1981), TV-serie i regi av Rodney Bennett med Irene Richard som Elinor Dashwood och Bosco Hogan som Edward Ferrars (BBC)
- Förnuft och känsla (1995), film i regi av Ang Lee med Emma Thompson som Elinor Dashwood, Kate Winslet som Marianne Dashwood och Hugh Grant som Edward Ferrars (Sony Pictures)
- Förnuft och känsla (2008), TV-serie i regi av John Alexander med Hattie Morahan som Elinor Dashwood och Charity Wakefield som Marianne Dashwood (BBC)
- En man för Elizabeth (1940), film i regi av Robert Z. Leonard med Greer Garson som Elisabeth Bennet och Laurence Olivier som Mr Darcy (MGM)
- Stolthet och fördom (1980), miniserie med Elizabeth Garvie som Elisabeth Bennet och David Rintoul som Mr Darcy (BBC klassiker)
- Stolthet och fördom (1995), TV-serie i regi av Simon Langton med Jennifer Ehle som Elisabeth Bennet och Colin Firth som Mr Darcy (BBC klassiker)
- Stolthet och fördom (2005), film i regi av Joe Wright med Keira Knightley som Elisabeth Bennet och Matthew Macfadyen som Mr Darcy
- Mansfield Park (1983), TV-serie i regi av David Giles med Sylvestra Le Touzel som Fanny Price och Nicholas Farrell som Edmund Bertram (BBC)
- Mansfield Park (1999), film i regi av Patricia Rozema med Frances O'Connor som Fanny Price och Jonny Lee Miller som Edmund Bertram (BBC)
- Emma (1972), miniserie i regi av John Glenister med Doran Godwin som Emma Woodhouse och John Carson som Mr Knightley (BBC)
- Emma (1996), film i regi av Douglas McGrath med Gwyneth Paltrow som Emma Woodhouse och Jeremy Northam som Mr Knightley (Miramax Films)
- Emma (1996), miniserie i regi av Sue Birtwistle med Kate Beckinsale som Emma Woodhouse och Mark Strong som Mr Knightley (Atlantic film)
- Emma (2009), miniserie i regi av Jim O'Hanlon med Romola Garai som Emma Woodhouse och Jonny Lee Miller som Mr Knightley (BBC)
- Emma (2020), film i regi av Autumn de Wilde med Anya Taylor-Joy som Emma Woodhouse och Johnny Flynn som Mr Knightley (Working Title Films)
- Northanger Abbey (1986), TV-film i regi av Giles Foster med Katharine Schlesinger som Katrine Morland och Peter Firth som Henry Tilney (A&E Network och BBC)
- Northanger Abbey (2007), TV-film i regi av Jon Jones med Felicity Jones som Katrine Morland och JJ Feild som Henry Tilney (Granada)
- Övertalning (1971), TV-serie i regi av Howard Baker, med Ann Firbank som Anne Elliot och Bryan Marshall som Kapten Wentworth (Granada Television)
- Övertalning (1995), film i regi av Roger Michell med Amanda Root som Anne Elliot och Ciarán Hinds som Kapten Wentworth (BBC)
- Övertalning (2007), TV-film i regi av Murray Ferguson med Sally Hawkins som Anne Elliot och Rupert Penry-Jones som Kapten Wentworth (BBC)
- Love & Friendship (2016), film i regi av Whit Stillman med Kate Beckinsale som Lady Susan Vernon. Filmen är baserad på Jane Austens roman Lady Susan, men har lånat sitt namn från en annan av Austens tidiga verk Love and Freindship.
- Sanditon (2019), TV-serie med manus av Andrew Davies, med Rose Williams som Charlotte Heywood och Theo James som Sidney Parker (ITV)
Jane Austen i kulturen
[redigera | redigera wikitext]Litteratur om Austen
[redigera | redigera wikitext]- Jane Austens liv i brev och bilder, urval och kommentar av Penelope Hughes-Hallett, 1994 (My Dear Cassandra)
- Valerie Grosvenor Myers: Det envisa hjärtat (Obstinate heart), 1997
- Carol Shields: Jane Austen, 2002
- Fay Weldon: Brev till Alice: inför läsningen av Jane Austen, 1985
Filmer om Austen eller hennes verks avtryck
[redigera | redigera wikitext]- The Real Jane Austen, 2002, en dramadokumentär baserad på Jane Austens brev.
- En ung Jane Austen, 2007, film med Anne Hathaway och James McAvoy i huvudrollerna.
- The Jane Austen Book Club, 2007. Sex personer som i en bokcirkel läser Jane Austens sex romaner.
- Jane Austens ånger, 2008. Film baserad på Austens brev och dagböcker, om de sista åren av hennes liv.
- Austenland, 2013. Spelfilm om Jane Austens troligen största beundrare som besöker upplevelsecentret Austenland för att få leva sin dröm.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1989. sid. 120. ISBN 91-7024-621-1
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”Jane Austen | Born, Books, Died, Movies, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 19 augusti 2025. https://www.britannica.com/biography/Jane-Austen. Läst 26 augusti 2025.
- ^ [a b] ”Jane Austen's Family” (på brittisk engelska). Jane Austen's House. https://janeaustens.house/jane-austen/family/. Läst 26 augusti 2025.
- ^ Grosvenor Myer, Valerie, Det envisa hjärtat, Jane Austen, En biografi, Rabén Prisma, 1997.
- ^ Wordsworth Editions:"The Complete Novels of Jane Austen
- ^ [a b] Honan, Park (1987) (på engelska). Jane Austen: A Life. New York: St. Martin's Press. sid. 378–379, 385–395, 391–392. ISBN 0-312-01451-1
- ^ Todd, Janet (2015) (på engelska). The Cambridge Introduction to Jane Austen. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 13. ISBN 978-1-107-49470-1
- ^ ”Austen on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/483. Läst 29 februari 2024.
- ^ ”Minor Planet Center 39415 Janeausten” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=39415. Läst 29 februari 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikisource har originalverk som rör Jane Austen. 
Wikimedia Commons har media som rör Jane Austen.- Jane Austen (1775-1817) hos Litteraturbanken
- Jane Austen i Libris
- Jane Austen på British Library
- Jane Austen's House Museum i Chawton
- The Jane Austen Centre i Bath
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|