Jane Horney

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jane Horney
Jane Horney under beredskapen 1940.
Född8 juli 1918
Stockholm, Sverige
Död20 januari 1945 (26 år)
Öresund, Sverige
MakeHerje Granberg
(1938-1943)

Jane Horney, egentligen Ebba Charlotte Horney, gift Granberg, född 8 juli 1918 i Stockholm,[1] död omkring 20 januari 1945 i Öresund, var en svensk kvinna som misstänktes spela en underrättelseroll i det tyskockuperade Danmark under andra världskriget. Det är dock oklart och omdebatterat exakt vilken roll detta skulle vara. Sverige och Tyskland förnekar uppgifterna om att hon skulle ha bedrivit underrättelseverksamhet. De danska uppgifterna om Jane Horney var hemligstämplade fram till 2015.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

1938 gifte sig Jane Horney med Herje Granberg, som hon flyttade med till Berlin 1941.[1] Äktenskapet sprack 1943 och hon rekryterades till den svenska militära underrättelsetjänsten C-byrån med kodnamnet "Eskimå". Hon fick bl.a. täckanställning hos Skandinavisk Telegrambureau i Köpenhamn.[1] Flera av hennes informantrapporter till C-byrån finns bevarade hos Riksarkivet i form av kopior som lagrats av Hemliga Statspolisen (Säpo).

Efter det misslyckade attentatet mot Hitler i juli 1944 - inledde de tyska spioncheferna Reinhard Gehlen och Walter Schellenberg ett samarbete med USA:s underrättelsetjänst OSS, via den svenska C-byrån. Kurirkontakter sköttes bl.a. via Danmark, och där blev Jane Horney den viktigaste kuriren.

Under sommaren 1944 hade det i den danska motståndsrörelsens illegala flygblad förekommit uppgifter om att Horney var tysk spion. Hösten 1944 greps Jane Horney av svensk säkerhetspolis efter påtryckningar från den danska motståndsrörelsen.[2] Hon anhölls i 14 dagar, men efter grundliga förhör och undersökningar rörande hennes tyska förbindelser släpptes hon.[2] Danske Bent Faurschou-Hviid, känd som Flammen[3], åkte samma höst till Stockholm med order från danska motståndsrörelsen att likvidera Jane Horney, men efter kontakt med brittiska SOE så avstyrdes ordern.[2] Den brittiska underrättelsetjänsten MI-6 och dess sektion V, "special counter intelligence operations", verkade dock i motsatt riktning. Deras chef var sedan hösten 1944 - Kim Philby. (Senare känd som "sovjetisk mullvad".) Den 18 januari 1945 försvann Horney och mördades troligen den 20 januari av englandsvänliga delen av den danska motståndsrörelsenfiskebåten Tärnan[4] utanför Höganäs.[1]

År 1985 sändes en TV-serie om Jane Horney, med Ewa Carlsson i titelrollen, ämnet var då fortfarande känsligt i Danmark. SVT:s faktaansvariga, chefsjuristen Ulf Peyron och TV-producenten Jan Bergman - mordhotades flera gånger, liksom flera andra i TV-teamet. Efter att frågan blivit ett regeringsärende - överenskoms att hela historien inte fick berättas, och att Horneys koppling till den svenska försvarsstaben skulle hemlighållas.

I boken Sekreterarklubben (2014) framför senare författaren Jan Bergman uppgiften att Jane Horney Granberg rekryterades av C-byråns vicechef Helmuth Ternberg för att agera informant och kurir åt den svenska militära underrättelsetjänsten C-byrån. I den rollen kom hon att utveckla kontakter med tyskarna - bl.a. i Köpenhamn. Som kurir var hon viktig för underrättelsesamarbetet mellan svenska C-byrån, amerikanska OSS, och tyska FHO (general Reinhard Gehlen), en utveckling som beskrivs i Bergmans bok Fotohandlaren i Bizonien (2018).

Den svenska säkerhetspolisen (Säpo) som under andra världskriget upprätthöll nära kontakter med tyska Gestapo och Sicherheitsdienst utnyttjade Jane Horney som en bricka i ett maktspel med C-byrån och tipsade den Englandsvänliga danska motståndsrörelsen om hennes tyska kontakter - utan att tala om bakgrunden till dessa - något som tillsammans med Englands växande missnöje med det amerikanska agerandet - ledde till att Horney slutligen likviderades av den danska motståndsrörelsen i januari 1945. C-byråns arkiv och dokument förstördes när verksamheten avvecklades 1945. Horneys kropp har aldrig återfunnits.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Frick, Lennart W.; Rosander, Lars (2004). Bakom hemligstämpeln. Historiska Media. sid. 117. ISBN 91-85057-11-8 
  2. ^ [a b c d] Frick, Lennart W.; Rosander, Lars (2004). Bakom hemligstämpeln. Historiska Media. sid. 118. ISBN 91-85057-11-8 
  3. ^ ”Flammen og Citronen” (på danska). Danmarks Nationalmuseum. http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/besaettelsestiden-1940-1945/flammen-og-citronen/. Läst 20 oktober 2015. 
  4. ^ Frick, Lennart W; Rosander, Lars (2004). Bakom hemligstämpeln. Historiska Media. sid. 120. ISBN 91-85057-11-8 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]