Janne Rydberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Janne Rydberg
Janne Rydberg. Foto av Per Bagge.
Janne Rydberg. Foto av Per Bagge.
Född Johannes Robert Rydberg
8 november 1854
Halmstad
Död 28 december 1919 (65 år)
Lund
Begravd Norra Kyrkogården, Lund
Forskningsområde Fysik
Institutioner Lunds Universitet
Känd för Rydbergs formel
Spektrallinjer
Johannes Rydbergs gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Janne Rydberg (egentligen Johannes Robert Rydberg), född 8 november 1854 i Halmstad, död 28 december 1919 i Lund, var en svensk fysiker som var mest känd för sin verksamhet inom spektroskopin, där han med sin formel för relationen mellan spektrallinjer kom att göra ett viktigt grundarbete för de senare teorierna om atomens uppbyggnad.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rydberg föddes den 8 november 1858 i Halmstad i södra Sverige, och han var enda barnet till handlaren Sven Rydberg och Maria Anderson Rydberg. När han var 4 år gammal dog hans pappa, vilket gjorde att Janne och mamman tvingades leva med små medel. Mellan 1864 och 1873 studerade han på Halmstads elementarläroverk, och i sin studentexamen fick han högsta betyg i matematik och fysik. 1873 började han studera vid Lunds universitet och 1875 tog han ut sin filosofie kandidatexamen. Fyra år senare, 1879, blev han filosofie licentiat genom avhandlingen "Konstruktioner af kägelsnitt i 3- och 4-punktskontakt". Under sin studietid fick han kost och logi på Göteborgs nation, och mellan 1876 till 1879 fick han stipendier motsvarande en årslön för en texilarbetare.[1]

Yrkeskarriär[redigera | redigera wikitext]

Rydberg började sin yrkeskarriär under sina studier 1876 med att bli amanuens (lärarassistent) i den fysiska institutionen. Han blev docent i matematik 1880 och började undervisa för universitetsstudenter på grundnivå, men han fortsatte att vara amanuens. 1882 utnämndes han till docent i fysik med sin avhandling "Studier öfver friktionselektriciteten" och kort tid senare blev han en forskningsassistent.[2]

Vid den här tiden började han arbeta med frågan varför atomvikterna i Mendelejevs periodiska system ökade slumpmässigt, men han hittade ingen matematisk funktion som kunde beskriva det. Hans nästa arbete handlade om att undersöka grundämnens spektra och förklaringar till varför dessa uppstod. 1885 presenterade Balmer en empirisk formel som beskrev våglängderna hos vätets observerade spektrallinjer, och 1887 offentliggjorde Rydberg sin formel som var den första som kunde användas för att beskriva spektrallinjerna inte bara för väte, utan även för andra grundämnen. Efter sin publicering 1890 om ämnet återgick Rydberg till sin forskning rörande periodiska systemet.[3]

När en professur i fysik blev tillgänglig 1897 blev Rydberg tillförordnad professor och sökte positionen som ordinarie professor, men trots varma rekommendationer av experter i ämnet tillsattes posten av Victor Bäcklund. Rydberg tilldelades dock posterna extraordinarie professor samt institutionsföreståndare år 1901, och 1 januari 1909 blev Rydberg vid 54 års ålder ordinarie professor i fysik.[4][5] För att få ihop extra pengar arbetade han deltid som siffergranskare hos Sparbanken i Lund från 1891 och som en aktuarie i Malmö från 1905.[6]

Död[redigera | redigera wikitext]

1913 blev Rydberg svårt sjuk och tvingades sakta ned med forskandet, och 1915 beviljades han tjänstledighet på grund av sin sjukdom.[7] Han avled den 28 december 1919 i Lunds sjukhus av en hjärnblödning, och han efterträddes av sin student Manne Siegbahn.[8] Rydberg ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund och lämnade efter sig sin fru Lydia Carlsson (1856–1925), son Helge Rydberg (1887–1968) och dotter Gerda Rydberg (1891–1983).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hamilton, Paul Charles (1992). Janne Rydberg: a physicist in 19th-century Sweden. [Cambridge, Mass.]. sid. 26-30 
  2. ^ Meijer Bernhard, Westrin Theodor, Berg Ruben G:son, Söderberg Verner, Fahlstedt Eugène, red (1926). Nordisk familjebok [Elektronisk resurs: konversationslexikon och realencyklopedi]. Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 94. Libris 10232365. http://runeberg.org/nfcr/0069.html 
  3. ^ Litzén, Ulf (2015). Fysik i Lund under 300 år. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap. sid. 71-75. Libris 19882717. ISBN 9789175453200 
  4. ^ Litzén (2015). Fysik i Lund under 300 år. sid. 78-79 
  5. ^ Leide, Arvid (1954). Janne Rydberg och hans kamp för professuren. http://lup.lub.lu.se/record/3562543. Läst 24 januari 2017. 
  6. ^ Hamilton (1992). Janne Rydberg: a physicist in 19th-century Sweden. sid. 46 
  7. ^ Litzén (2015). Fysik i Lund under 300 år. sid. 84 
  8. ^ Hamilton (1992). Janne Rydberg: a physicist in 19th-century Sweden. sid. 47-48 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]