Jean-Joseph Rabearivelo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jean-Joseph Rabearivelo.

Jean-Joseph Rabearivelo, född 4 mars 1901 i Antananarivo, Madagaskar, död där 22 juni 1937, var en madagaskisk poet tillhörande den aristokratiska Hova-klassen.

Hans verk är präglade av döden och förebådanden av den samt inflytande från franska poeter som Baudelaire. Hans tidiga poesi har likheter med fransk symbolism. Han beundrade den franska kulturen, men blev mycket besviken när han förvägrades plats som Madagaskars representant på världsutställningen i Paris 1937. Efter denna besvikelse vände han sig tillbaka mer mot madagaskiska och afrikanska litterära traditioner. Vändningen påbörjas redan i verket Presque-Songes från 1934 – med stort fokus på lokala företeelser: bland annat förekommer mangofrukter, kaktusar, bambuharpor och rävapor i poesin.

Därefter blir versen allt friare och kombinerar i högre grad afrikanska rytmer och asiatisk sirlighet. Detta tillsammans med inslag av surrealistiskt bildspråk med rötter i de madagaskiska litterära formerna kabary och hainteny. 1935 publicerades Traduit de la Nuit, där extas och ångest i högre grad präglar diktningen. Om han tidigare i sin poesi har porträtterat känslan av alienation i kolonialsamhället, är det här snarare en världslig alienation till världen.

Hans ekonomiska status var mycket dålig och han fängslades när han inte kunde betala sina skatter. Hans hälsa tog skada av astma och opiumrökning, och den 22 juni 1937 svalde han cyankalium och tog sitt liv. Han begravdes i Ambatofotsy. Han brukar ofta anses vara Afrikas första moderna poet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]