Jean René Gauguin
| Jean René Gauguin | |
| Född | 12 april 1881[1][2][3] Paris[4] |
|---|---|
| Död | 21 april 1961[1][2][5] (80 år) Köpenhamn |
| Begravd | Vestre Kirkegård[6] |
| Medborgare i | Konungariket Danmark och Frankrike |
| Sysselsättning | Skulptör[7], keramiker |
| Maka | Sys Gauguin |
| Barn | Lulu Gauguin (f. 1937) |
| Föräldrar | Paul Gauguin Mette Sophie Gad |
| Släktingar | Pola Gauguin (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Jean René Gauguin, född 12 april 1881 i Paris, död 21 april 1961 i Köpenhamn, var en fransk-dansk skulptör och grafiker och son till konstnären Paul Gauguin.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Familjen Gauguin flyttade till Köpenhamn 1884, där fadern gjorde ett misslyckats försök att försörja sig som försäljare av presenningar. Sex månader senare återvände han till Paris för att återuppta sin konstnärskarriär.
Jean René växte under små omständigheter upp i Köpenhamn med sin mor och sina morföräldrar. Han lämnade skolan 1895 för att genomföra en elva månaders sjömansutbildning.
Efter Paul Gauguins död 1904 ärvde Jean René tre av faders målningar, som han genast sålde. För pengarna reste han i Europa, besökte museer och lade grunden för sitt kommande konstnärskap. Trots sin reslust rotade han emellertid sitt liv och arbete i Köpenhamn. Han var en frispråkig socialist och framförde gärna sina politiska synpunkter.
Gauguin var en aktiv och produktiv keramiker och skulptör från 1910 till strax före sin död 1961. År 1921 reste han till Gmunden i Österrike och arbetade på Sleissfabriken där han skapade tennglaserade keramiska figurer. Hans tidigaste verk var träsniderier vilka snabbt utvecklades till gjutna bronsfigurer av idrottare, dansare, kentaurer och klassiskt inspirerade manliga och kvinnliga torson.
Hans första stora skulptur var en ”Boxare” som skapades 1922 för Olympiska spelen i Paris 1924.
Från 1923 var han knuten till porslinsfabriken Bing & Gröndahl. Produkterna han skapade där var små figurer utförda i polykromt glaserat stengods eller porslin. För verken i sin ateljé valde han ofta ett grovt oglaserat stengods som karakteriserade hans imponerande urnor med kinesiskt inspirerade tempelhundar som lockhandtag.
På 1950-talet inspirerades hans keramik av förkolumbianska Peru. Han skapade en fascinerande serie flaskformer innehållande skulpturala skildringar. Under det sista året av hans liv utvecklade han dessa till en mycket unik och oerhört kraftfull och surrealistisk serie keramikkärl.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Bra Böckers lexikon, 1975
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 24 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jean Gauguin, Kunstindeks Danmark (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jean René Gauguin, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Jean René Gauguin, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Gravsted.dk, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online , läst: 31 oktober 2023.[källa från Wikidata]