Jean Rey
| Jean Rey | |
.jpg) Jean Rey, 1966. | |
| Född | 15 juli 1902[1][2][3] Liège |
|---|---|
| Död | 19 maj 1983[1][2][3] (80 år) Liège |
| Begravd | Bryssels begravningsplats |
| Medborgare i | Belgien |
| Utbildad vid | Universitetet i Liège  |
| Sysselsättning | Politiker, advokat, jurist |
| Befattning | |
| Ledamot av Belgiens representantkammare Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1949–1950)[4] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1953)[4] Europeisk kommissionär för yttre förbindelser Kommissionen Hallstein och Kommissionen Hallstein II (1958–1967) Europeiska kommissionens ordförande (1967–1970) Europaparlamentariker första Europaparlamentet, Franskspråkiga valförsamlingen (1979–1980)[5] | |
| Politiskt parti | |
| Parti Réformateur Libéral Liberala partiet | |
| Utmärkelser | |
| Storkorset av Isabella den katolskas orden (1970)[6] Financial Times Person of the Year (1970) Kommendör av vallonsk förtjänst Storofficer av Leopold II:s orden | |
| Redigera Wikidata | |
Jean Rey, född 15 juli 1902 i Liège, död 19 maj 1983 i Liège, var en belgisk jurist och politiker (liberal).
Rey representerade det franskspråkiga liberala partiet Parti Réformateur Libéral och var återbyggnadsminister 1949-1950 och ekonomiminister 1954–1958. Han var därefter aktiv i Europeiska kommissionen, först som ledamot och ansvarig för yttre förbindelser i Kommissionen Hallstein I och II 1958–1967 och därefter som ordförande i den efterföljande Kommissionen Rey 1967–1970. Som ordförande genomdrev han upprättandet av en europeisk tullunion 1968 och drog upp riktlinjerna för Ekonomiska och monetära unionen samt den Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 1969. Han lyckades även övertyga Frankrike om att ge upp sitt motstånd mot brittiskt medlemskap i Europeiska gemenskapen. Rey valdes in i Europaparlamentet i samband med det första allmänna valet 1979.[7]
I Europaparlamentet var han vice ordförande för utskottet för politiska frågor och ledamot av delegationen till det blandade parlamentariska utskottet EEG-Grekland.[8]
Rey var utbildad jurist vid University of Liège. Han deltog i andra världskriget och satt i tyskt fångläger.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Jean Rey (politician), 19 juli 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6f352js, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] flera författare, Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Biographie nationale de Belgique, no value, Biographie nationale de Belgique-ID: jean-rey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dictionnaire des Wallons, Franska gemenskapen i Belgien och Institut Jules-Destrée, Dictionnaire des Wallons-ID: rey-jean, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] pace.coe.int, PACE medlems-ID: 147.[källa från Wikidata]
- ^ Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 712.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1970-42609.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] admin (8 september 2015). ”Jean Rey | Gold Mercury International Award” (på engelska). Arkiverad från originalet den 17 mars 2024. https://web.archive.org/web/20240317093026/https://goldmercuryaward.org/laureates/jean-rey/. Läst 17 mars 2024.
- ^ ”Jean Rey - 1:a valperioden”. europarl.europa.eu. https://www.europarl.europa.eu/meps/sv/712/JEAN_REY/history/1. Läst 17 mars 2024.