Jerevan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jerevan
Huvudstad
Jerevans centrala distrikt Kentron sett från strax öster om toppen av Kaskaden i sydsydostlig riktning, med Jerevans operahus i förgrunden och Ararat i Turkiet i bakgrunden
Jerevans centrala distrikt Kentron sett från strax öster om toppen av Kaskaden i sydsydostlig riktning, med Jerevans operahus i förgrunden och Ararat i Turkiet i bakgrunden
Yerevan flag.gif
Flagga
Yerevan coa.gif
Stadsvapen
Land Armenien Armenien
Läge 40°11′N 44°31′Ö / 40.183°N 44.517°Ö / 40.183; 44.517
 - höjdläge 989 m ö.h.
Yta 227 km²
Folkmängd 1 060 138 (2011)
Befolkningstäthet 4 670 invånare/km²
Borgmästare Gagik Beglaryan
GeoNames 616051
Jerevans läge i Armenien
Jerevans läge i Armenien

Jerevan (armeniska: Երեւան eller Երևան) också Eriwan är huvudstad i Armenien och utgör en egen administrativ enhet på samma nivå som landets provinser. Staden hade 1 060 138 invånare 2011.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Jerevans grundsten vid Erebunifästningen. Kilskriftsinskription av kung Argishti I på en stentavla av basalt om grundläggningen av staden år 782 före Kristus

Jerevan kan ha fått sitt namn efter den armeniske kungen Jerevand (Orontes) IV. Det är också möjligt att namnet kommer från Erebunifästningen, som grundlades av Argishti I år 782 före Kristus på samma plats som dagens Jerevan.[2] Med tiden utvecklades namnet till Jerevan (Erebuni = Erevani = Erevan = Jerevan).[2] Forskaren Margarit Israelyan redogör för dessa ljudskridningar när hon jämför inskriptioner i kilskrift på två stentavlor från Erebuni.[3]

Tidiga kristna, armeniska källor påstår att namnet Jerevan härstammar från ett utrop på armeniska av Noak. Efter att Noak ska ha strandat på berget Ararat tittade han mot platsen där Jerevan ligger och utbrast Jerevan, vilket på armeniska betyder "vision".[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Jerevans historia kan sägas börja 782 före Kristus med uppförandet av Erebunifästningen av den urartuiske kungen Argishti I och staden blev huvudstad i kungadömet Urartu. Platsen låg strategiskt vid den viktiga handelsvägen, sedermera benämnd sidenvägen mellan Europa och Asien. Jerevan anses vara en av de äldsta existerande städerna i världen. Dess ålder kan sägas överstiga Roms med 29 år (753 f.Kr.). Under dess långvariga historia och på grund av dess strategiska position, Armeniens uppdelning mellan stormakter och dessas erövringar, har Jerevan erövrats och kontrollerats av araber, perser och Osmanska riket, innan Ryssland 1828 annekterade staden, vilken sedermera blev huvudort i guvernementet Erivan. Efter Oktoberrevolutionen år 1917 var Jerevan huvudstad i den så kallade första självständiga Armeniska republiken som dock existerade enbart tre år (1918-1920). Efter Röda arméns intåg blev Jerevan huvudstad i Armeniska SSR och därmed en del av Sovjetunionen, vilket den var 1920–1991. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 har Jerevan varit huvudstad i det självständiga Armenien.

Erebuni[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Erebunifästningen
Erebunifästningen, grundad av kung Argishti I 782 före Kristus

Det gamla kungariket Urartu bildades under 800-talet före Kristus i Vansjöns bäcken på det armeniska höglandet och i detta ingick också området där dagens Jerevan ligger. Kung Arame grundade detta kungarike, vilket var ett av världens mest utvecklade länderna på sin tid.[4]

Arkeologiska fynd såsom en kilskriftsinskription [5] pekar mot att den urartiska militära fästningen i Erebuni grundades 782 före Kristus på order av kung Argishti I av Urartu på den plats där dagens Jerevan ligger. Den skulle tjäna som en befästning för att skydda Urartu mot attacker från den norra delen av Kaukasus.[2]

Kilskriftsinskriptionen på Erebunifästningen är följande:

Genom guden Khaldis storhet har Argishti, son av Menua, byggt denna mäktiga befästning och proklamerat den som Erebuni för Biainili [Urartu]s ära och för att ingjuta fruktan hos kungens fiender. Argishti säger: "Landet var en öken före de stora arbeten jag lät utföra på det. Genom Khaldis storhet är Argishti, son av Menua, en mäktig kung och härskare över Tushpa.

Under den period som Urartu hade sin höjdpunkt byggdes bevattningskanaler och vattenreservoarer i Erebuni och i området runtomkring.

Grunden till guvernörsresidenset i Teishebaini lades under mitten av 600-talet före Kristus

Vid mitten av 600-talet byggdes staden Teishebaini av Rusa II av Urartu omkring sju kilometer väster om Erebunifästningen.[6] Den var en befäst stad som låg på den kulle som nu är benämnd Karmir Blur och ligger i distriktet Shengavit i Jerevan. Den byggdes för att skydda Urartus östra gräns mot de barbariska kimmerierna och skyterna. Vid utgrävningar har återfunnits guvernörens residens som hade 120 rum över en yta på 40.000 kvadratmeter. Där fanns också en borg som var tillägnad den urartiska guden Tesheba. Anläggandet av staden Teishebaini, liksom av guvernörsresidenset och borgen, var färdigt mot slutet av 600-talet före Kristus under Rusa III:s regeringstid. Teishebaini förstördes dock av en allians mellan medierna och skyterna år 585 före Kristus.

Mediskt och akemenidiskt styre[redigera | redigera wikitext]

Akemenidisk rhyton från Erebuni

År 590 före Kristus, efter det att Kungariket Urartu fallit för medierna, blev Erebuni och det armeniska höglandet del av Riket Medien.

Medien besegrades dock redan 550 före Kristus av Cyrus den store, varefter Erebuni blev del i det akemenidiska imperiet. Mellan 522 före Kristus och 331 före Kristus var Erebuni ett av de viktigaster centra i Satrapiet Armenien, en region som kontrollerades av Orontiddynastin som en av satrapierna inom det akemenidiska imperiet. Satrapiet Armenien var indelat i två delar: den norra regionen och den södra regionen, med städerna Erebuni (Jerevan) och Tushpa (Van) som centrum i respektive del.

Mynt som präglats 478 före Kristus och många andra fynd från Erebunifästningen avslöjar Erebunis betydelse som ett viktigt handelscentrum under den akemenidiska eran.

Under två sekel under akemenidiskt styre omvandlades Erebuni gradvis till en stad med persiskt utseende och kultur.

Det gamla Kungariket Armenien[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Det gamla Kungariket Armenien

Under Alexander den stores segerrika tid, och efter det akemenidiska imperiets nedgång, åstadkom de Orontidiska härskarna över Satrapiet Armenien självständighet genom Slaget vid Gaugamela 331 före Kristus. De grundade Kungariket Armenien, varefter Erebunis betydelse gradvis minskade genom grundandet av nya städer som Armavir, Zarehavan, Bagaran och Jervandashat.

Med uppkomsten av Armeniens Artaxiadiska dynasti, som kom till makten 189 före Kristus, utökades Armenien kraftigt och kom att inkludera stora områden av Mindre Asien, Atropatene, Iberien, Phoenicia och den historiska regionen Syrien. Artaxiadkungarna Artaxias I, Artavasdes I och Tigran II hade uppfattningen att Erebuni och Tushpa var städer med persiskt arv, och de byggde i stället nya städer och handelscentra. Erebuni förlorade sin ställning som en central ort till Artaxias I och Tigranokarta.

Ruinerna av Heliga Guds moders kapell i Avan i den norra delen av nuvarande Jerevan

Under Arsaciddynastin 54–428 efter Kristus blomstrade många städer runt Erebuni, bland andra Vagharshapat och Dvin, men inte Erebuni, som tappade i betydelse.

Armenien blev en kristen nation under första delen av 300-talet, under Arsacidkungen Tiridates III:s regeringstid.

Den sasanidiska perioden[redigera | redigera wikitext]

Efter uppdelningen av Armenien av det Byzantinska imperiet och det Sasanidiska imperiet 387 och 428 efter Kristus kom Erebuni och hela det östra armeniska området under sasanidiskt styre. De armeniska områdena bildade provinsen Persiska Armenien inom det sasanidiska imperiet.

På grund av Erebunis minskade betydelse, och också i brist på historiska uppgifter, är mycket av stadens historia under sasaniderna ej känd.

Heliga Guds moders Katoghike kyrkan i Avan i nuvarande distriktet Avan i Jerevan, byggd mellan 595 och 602 efter Kristus under sasanidiskt styre, är den äldsta kyrkoruinen inom den nuvarande staden Jerevans gränser. Kyrkan skadades under Jordbävningen i Armenien 1679.

Provinsen Persiska Armenien varade till 656 efter Kristus, då den upplöstes efter Den muslimska erövringen av Persien.

Arabisk islamsk invasion[redigera | redigera wikitext]

600-talskyrkan Heliga Guds moders kyrka, riven 1936

År 658 efter Kristus, när de arabiska islamska invasionerna var som intensivast, erövrades Erebuni under erövringen av Persien. Staden ingick därefter i Emiratet Armenien under Umayyadkalifatet. Staden Dvin blev centrum för emiratet. Från denna period ökade de armeniska områdena i strategisk betydelse på grund av den handel som araberna utvecklade. De blev en korsningspunkt för arabiska karavanvägar som gick mellan Europa och Indien över den arabkontrollerade armenska Araratslätten. Sannolikt blev namnet Jerevan för Erebuni etablerat på 600-talet.

Bagratidernas Armenien[redigera | redigera wikitext]

Efter två sekler av arabiskt styre över Armenien ledde Bagratidprinsen Ashot I av Armenien en revolt mot Abbasidkalifatet. Ashot I befriade Jerevan 850 efter Kristus och erkändes som Prinsernas prins av Armenien av abbasidkalifen al-Musta'in 862. Ashot kröntes senare som kung av Armenien genom beviljning av kalifen al-Mu'tamid 885. Under den armeniska Bagratunidynastin mellan 885 och 1045, var Jerevan en tämligen säker del av det armeniska kungadömet tills detta föll Byzantinska imperiet.

Jerevan hade dock ingen strategisk betydelse under bagratiderna, vilka utvecklade många andra av den dåvarande provinsen Ayrarats städer, som Shirakavan, Dvin och Ani.

Seljukperioden, Zakaridiska Armenien och mongoliskt styre[redigera | redigera wikitext]

Ruinerna av Sankt Hovhannes kapell i Avan från 1100–1200-talen

Efter en kortvarig period av byzantinskt styre över Armenien mellan 1045 och 1064 erövrades landet av invaderande seljuker. Dessa leddes av Togrul Beg och senare av hans efterträdare Alp Arslan, och styrde över hela regionen, inklusive Jerevan. Under protektoratet Georgien etablerades 1201 Zakaridiska furstendömet Armenien, i vilket Jerevanområdet och Lorriprovinsen hade växt och fått ökad betydelse. Efter det att mongolerna erövrat Ani 1236, blev Armenien ett mongoliskt protektorat som en del av Ilkhanatet och zakariderna blev vasaller till de mongoliska härskarna. Efter det att Ilkhanatet fallit vid mitten av 1300-talet, styrde zakaridprinsar över Lorri, Shirak och Araratslätten fram till 1360, när de föll mot invaderande turkiska stammar.

Aq Qoyunlu- och Kara Koyunlustammarna[redigera | redigera wikitext]

Kara Koyunluemirernas mausoleum i Argavand, nära Jerevan

Under de sista decennierna under 1300-talet tog den sunnimuslimska oghuzturkmenska Aq Qoyunlustammen över Armenien, inklusive Jerevan. År 1400 invaderade Timur Lenk Armenien och Georgien och tog över 60.000 överlevande som slavar. Många distrikt, såsom Jerevan, avfolkades.[7]

År 1410 föll Armenien under kontroll av den shiamuslimska oghuzturkmenska Kara Koyunlustammen. Under de första åren var det ganska fridfullt och viss återuppbyggnad av städerna skedde. Kara Koyunlusturkmenerna gjorde Jerevan till centrum i det bildade administrativa området Chukhur Saad, namngivet efter den turkiska ledaren Emir Saad.

Den fridfulla perioden tog slut med Qara Iskanders uppgång mellan 1420 och 1436. Denne förödde landet. Iskanders krigståg och slutliga fall mot det timuridiska imperiet ledde till fortsatt förödelse i Armenien, då ännu fler armenier togs till fånga och såldes som slavar.

Armenska kungariket Ciliciaen föll 1375. Detta ledde till att den armeniska apostoliska kyrkans högkvarter 1441 flyttades från Sis tillbaka till Vagharshapat nära Jerevan. På så sätt kom Jerevan att bli Armeniens ekonomiska, kulturella och administrativa centrum.

Iranskt styre[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Khanatet Jerevan
Jerevan avbildad av Jean Chardin 1673

En snabb militärkampanj 1501–02 ledde till att större delen av östra Armneien, inklusive Jerevan, erövrades av den uppåtgående safavidiska dynastin i Iran under shahen Ismail I.[8] Jerevan blev då centrum för det administrativa provinsen Erivan Beglarbegi. Efter att ha haft omväxlande perser och turkar som herrar under flera decennier, stabiliserades Jerevan under persiskt styre under Safaviddynastin, slutligen överenskommet 1556 genom Freden i Amasya.

Åren 1582–1583 hade ottomanerna under Serdar Ferhad Pasha en kortvarig kontroll över Jerevan. Ferhad Pasha lät bygga Jerevanfästningen på ruinerna av en tusenårig gammal armenisk fästning vid floden Hrazdan.

Perserna återtog makten över Jerevan 1604 i Ottoman–safavidkriget 1603–1618.

Shah Abbas den store, som styrde mellan 1588 och 1629 beordrade att ett stort antal armenier, inklusive stadsbor från Jerevan, skulle deporteras till det egentliga Persien. Till följd av detta sjönk Jerevans armeniska befolkningsandel till 20 procent av hela stadsbefolkningen. Armenierna bodde framför allt i stadsdelen Kond och i byarna utanför staden.

Stadsdelen Kond byggdes upp under 1600-talet
Jerevan 1796 under Qajardynastin, av G. Sergeevich. En armenisk kyrka ses till vänster och en persisk moské till höger.

Under det andra Ottoman-safavidkriget, erövrade ottomanska trupper under befäl av sultanen Murad IV Jerevan 1635. Persiska trupper under befäl av Shah Safi återtog staden 1636.

Den 7 juni 1679 drabbades Jerevan av den förödande Jordbävningen i Armenien 1679, som hade sitt epicenter strax öster om staden.

År 1724 belägrades Jerevanfästningen av en ottomansk armé och föll efter någon tid. Efter en kort tid av ottomanskt styre över östra Armenien 1724–1736 blev Jerevan del av det nybildade Khanatet Jerevan under den iranska Afshariddynastin. Afshariderna kontrollerade östra Armenien fram till 1790-talet. Efter denna dynastis fall övertog den iranska Qajardynastin makten fram till 1828, då regionen erövrades av det ryska imperiet i Rysk-persiska kriget 1826–1828.[9]

Det ryska imperiet[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Dzoragyugh, 1800-talet
Huvudartiklar: Oblast Armenien och Guvernementet Jerevan

Armenien var mellan 1828 och 1918 inlemmat i Ryska imperiet efter det att ryssarna vunnit Rysk-persiska kriget 1826–1828. Jerevan, med Jerevans fästning, erövrades i oktober 1827[2] Efter tre århundraden av persiskt styre ingick Jerevan och övriga östra Armenien i Oblast Armenien. Ryssarna understödde bosättningen av återvändande armenier från Persien och Turkiet. Därmed ökade armeniernas andel av Jerevans befolkning till 54 procent under deras styre. År 1829, repatrierades armenier från Persien och bosatte sig i Jerevan, där nya bostadsområden uppfördes.

Jerevan var huvudort i Oblast Armenien 1828–1840. Därefter bildades det större "Guvernemnetet Georgien-Armenien" och 1850 bildades Guvernementet Jerevan, som omfattade 28.000 km² och hade Jerevan som huvudort.

Sankt Gregorius Upplysarens kyrka i Jerevan, invigd 1900

Jerevan var vid denna tid en liten stad med smala gator och gränder, även i de centrala stadsdelarna Shahar och Ghantar, det senare affärscentrum. Bostadsområden var Kond, Dzoragyugh, Nork och Shentagh. Under 1840- och 1850-talen grundades många skolor i staden. Jerevans första stadsplan antogs 1856. Engelska parken anlades enligt denna plan och 1863 öppnades det ombyggda huvudstråket Astafyangatan, senare omdöpt till Abovjangatan. Jerevans första teater öppnade 1879. Den monumentala Sankt Gregorius Upplysarens kyrka invigdes 1900. Elektricitet infördes 1907 och telefonsystem 1913.

Vid början av 1900-talet hade Jerevan omkring 29.000 invånare.[10]

Armeniska socialistiska sovjetrepubliken[redigera | redigera wikitext]

Firande av ettårsdagen av Armenians första republik 1919
Huvudartikel: Armeniska SSR

Mellan 1918. efter den Ryska revolutionen, och 1920 var Armenien kortvarigt självständigt. Jerevan var då fortfarande en liten stad med omkring 30.000 invånare. Efter oktoberrevolutionen 1917 i Ryssland bildade Armenien och Georgien "Transcaukasiska democratiska federative republiken" och proklamerade landet självständigt. Turkiska trupper erövrade först Alexandropol och rörde sig därefter den 21 maj mot Jerevan via Sardarabad.

Karta över Jerevan 1920, före stadsplanen 1924

I slutet av 1918 lyckades armenierna besegra turkarna 1918 i slagen vid Sardarabad, Abaran och Karakilisa. Därefter utropade den 28 maj 1918 Aram Manukian Armeniens sjävständighet, varefter Jerevan blev huvudstad i Republiken Armenien. Vid denna tidpunkt tog Jerevan emot över 75.000 flyktingar från västra Armenien, som flydde från ottomanska massakrar under Armeniska folkmordet.

Efter en kort period av självständighet föll Jerevan till bolsjevikerna och inkorporerades i Sovjetunionen den 2 december 1920. Efter en tillfällig nationalistisk seger i februari 1921, återtog sovjetiska trupper makten den 2 april 1921.

Inom Sovjetunionen[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1920 och 1991 var Armenien en sovjetrepublik inom Sovjetunionen under namnet Armjanskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika.

Under slutet av 1980-talet började en väpnad konflikt med Azerbajdzjanska SSR över området Nagorno Karabach.[11]

Det nutida Armenien[redigera | redigera wikitext]

Efter en folkomröstning den 21 september 1991 där 99,51 % av rösterna var för självständighet,[12] utropades den självständiga nationen Republiken Armenien.[13]

Administrativa distrikt[redigera | redigera wikitext]

Karta över Jerevans tolv distrikt

Jerevan är indelat i tolv administrativa distrikt.

Distrikt Armeniska Invånarantal
(Folkräkningen 2011
Invånarantal
Beräkning 2016
Yta (km²)
Ajapnyak Աջափնյակ 108.282 109.100 25.82
Arabkir Արաբկիր 117.704 115.800 13.29
Avan Ավան 53.231 53.100 7.26
Davtashen Դավթաշեն 42.380 42.500 6.47
Erebuni Էրեբունի 123.092 126.500 47.49
Kanaker-Zeytun Քանաքեր-Զեյթուն 73.886 74.100 7.73
Kentron Կենտրոն 125.453 125.700 13.35
Malatia-Sebastia Մալաթիա-Սեբաստիա 132.900 135.900 25.16
Nork-Marash Նորք-Մարաշ 12.049 11.800 4.76
Nor Nork Նոր Նորք 126.065 130.300 14.11
Nubarashen Նուբարաշեն 9.561 9.800 17.24
Shengavit Շենգավիթ 135.535 139.100 40.6


Geografi och klimat[redigera | redigera wikitext]

Jerevan ligger på den östra kanten av Araratslätten på mellan 900 och 1.300 meters höjd vid floden Hrazdan, som i sin tur rinner ut i den större Arax, gränsflod till Turkiet. Jerevan har kontinentalt klimat med varma, torra somrar och relativt kortare, men kalla, vintrar.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Från sitt ursprung som en liten by har Jerevan utvecklats till huvudstad i Armenien och en storstad med mer än en miljon invånare. Vid ryssarnas erövring av staden 1837 hade staden sex offentliga parker, 851 butiker, sju karavanserajer, tio offentliga bad och drygt 1.700 bostadshus för omkring 12.500 invånare. År 1989 hade staden 1,2 miljoner invånare, det vill säga en tredjedel av hela landets befolkning.

Fram till självständigheten från Sovjetunionen 1991 hade Armenien många minoriteter: ryssar, kurder, azarer och iranier. Den azeriska minoritetsbefolkningen lämnde i sin helhet landet i samband med kriget om Nagorno-Karabach 1988–1994. Den ekonomiska krisen 1990 fick en stor del av den ryska minoritetsgruppen att emigrera. Numera är Jerevan mer dominerat av armenier än tidigare.

Liksom i många andra tidigare republiker i Sovjetunionen har många emigrerat efter 1991. Jerevans befolkning var som störst, 1,25 miljoner invånare 1989.

Befolkningsutveckling i Jerevan mellan 1827 och 2007[redigera | redigera wikitext]

Mall:Démographie Källor: Municipalité d'Erevan, ArmStat, pop-stat.mashke.org

Vägnät[redigera | redigera wikitext]

Jerevans huvudvägnät

Jerevan är planerat med delvis breda gator. Ett tjugotal breda gator i Kentron är genomfartsgator med god kapacitet. Några av dessa artärer är Mesrop Mashtotsavenyn, Marskalk Baghramianavenyn, Sayat-Novaavenyn, Abovjangatan, Tigran Metzgatan och Nordavenyn.

För att korsa floden Hrazdan djupa ravin finns tre huvudbroar: Davtashenbron, Stora bron över Hrazdan och Segerbron.

Utanför de stora genomfartsgatorna i innerstan finns ett vägnät av expressvägar:

Religion[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lista över kyrkobyggnader i Jerevan

Armeniska apostoliska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Armeniska apostoliska kyrkan är den dominerande religiösa institutionen i Armenien. Kyrkan Apostlarna Paulus och Petrus kyrka från 400-talet i Erebuni, som revs i november 1930 under sovjeteran, var bland de tidigaste kyrkobyggnaderna över huvud taget. Flera av de antika och medeltidskyrkorna i staden revs under 1930-talet, då kyrkan förföljdes.

Det styrande organet inom den armeniska kyrkan i Jerevan är Ararats påvestift, med Sankt Sarkiskatedralen som säte. Det är den armeniska kyrkans största stift och ett av de äldsta kristna stiften i världen. Det omfattar staden Jerevan och provinsen Ararat.

Jerevan har världens största armeniska kyrkobyggnad, Sankt Gregorios Upplysarens katedral, som invigdes 2001. År 2017 fanns staden fanns 17 armeniska kyrkor i bruk och fyra kapell i stadem

Ryska ortodoxa kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Efter Jerevans erövring 1827 under Rysk-persiska kriget 1826–1828 byggdes flera rysk-ortodoxa kyrkor. Sankt Nikolajkatedralen invigdes under andra hälften av 1800-talet och var den största rysk-ortodoxa kyrkan i staden. Heliga Guds moders beskydds kyrka i Kanaker invigdes 1916 i nuvarande distriktet Kanaker-Zeytun.

Flertalet rysk-ortodoxa kyrkor antingen stängdes eller revs under 1930-talet. Sankt Nikolajkatedralen revs 1931, medan Heliga Guds moders beskydds kyrka i Kanakerhe stängdes och först omvandlades till en lagerlokal och senare till militärklubb. Religiösa ceremonier återupptogs i kyrkan 1991 och 2004 tillbyggdes den med en kupol och ett klocktorn.[14] År 2010 påbörjades bygget av en ny Heliga korsets rysk-ortodoxa kyrka. Den invigdes 2017.

Andra religioner[redigera | redigera wikitext]

Under mitten av 1800-talet fanns åtta moskéer i Jerevan. Den är idag den enda moskén i Armenien och betjänar i första hand iranska shiabesökare.

I Jerevan finns också små församlingar av yazidier, molokaner, armeniska nyhedendomsanhängare, Bahaianhängare och judar. Det finns också olika antitrinitaristiska församlingar, vilka betraktas som farliga sekter av den statsstödda Armeniska apostoliska kyrkan.[15]

Offentliga parker[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lista över parker i Jerevan

Jerevan är en tättbebyggd stad, men har samtidigt ett flertal offentliga medelstora parker. Den äldsta parken är Lyonparken i distriktet Erebuni kring en stor damm är den äldsta parken. Den har en yta på 17 hektar och har traditioner ända tillbaka till kung Argishti I av Urartu under 700-talet före Kristus. Den renoverades 2011 och döptes därefter till Lyonparken efter Jerevans franska systerstad.

De förälskades park vid Marskalk Baghramianavenyn och Engelska parken i stadens centrum anlades på 1700-talet respektive 1800-talet. Jerevans botaniska trädgård, som öppnade 1935, Segerparken, som anlades på 1950-talet, och Ringparken tillhör de större parkerna i staden.

Jerevansjön är en vattenreservoir med en yta på 0,65 km² som invigdes 1967 i floden Hrazdans flöde söder om stadens centrum.

Se också[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Armstat.am”. http://www.armstat.am/file/doc/99475033.pdf. Läst 16 februari 2017. 
  2. ^ [a b c d e] Mall:Hy icon Baghdasaryan A., Simonyan A, et al. "Երևան" (Yerevan). Soviet Armenian Encyclopedia Volume 3. Yerevan, Armenian SSR: Armenian Academy of Sciences, 1977, pp. 548–564.
  3. ^ Mall:Hy icon Israelyan, Margarit A. Էրեբունի: Բերդ-Քաղաքի Պատմություն (Erebuni: The History of a Fortress-City). Yerevan, Armenian SSR: Hayastan Publishing Press, 1971, p. 137.
  4. ^ ”Yerevan Municipality:Old Yerevan”. Yerevan Municipality:Old Yerevan. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111002075814/http://www.yerevan.am/main.php?page_id=278&lang=3. 
  5. ^ Brady Kiesling, Rediscovering Armenia. Rediscovering Armenia. 2000. Arkiverad från originalet den 26 september 2007. https://web.archive.org/web/20070926164336/http://yerevan.usembassy.gov/armenia.pdf. Läst 13 juli 2018. 
  6. ^ Ian Lindsay and Adam T. Smith, A History of Archaeology in the Republic of Armenia, Journal of Field Archaeology, Vol. 31, No. 2, Summer, 2006:173.
  7. ^ ”The Turco-Mongol Invasions”. The Turco-Mongol Invasions. Rbedrosian.com. http://rbedrosian.com/atmi4.htm. Läst 22 maj 2012. 
  8. ^ Steven R. Ward. Immortal, Updated Edition: A Military History of Iran and Its Armed Forces pp 43. Georgetown University Press, 8 January 2014 ISBN 1626160325
  9. ^ Timothy C. Dowling Russia at War: From the Mongol Conquest to Afghanistan, Chechnya, and Beyond pp 728–729 ABC-CLIO, 2 December 2014 ISBN 1598849484
  10. ^ (ryska) Erivan in the Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary, St. Petersburg, Russia, 1890–1907.
  11. ^ Mountainous Karabakh: Nagorno-Karabakh: History, Background and Facts På engelska, läst 14 juli 2018
  12. ^ Database and Search Engine for Direct Democracy: Armenien, 21. September 1991: Unabhängigkeit På tyska, läst den 14 juli 2018
  13. ^ Government of Armenia: About Armenia - General Information På engelska, läst den 14 juli 2018
  14. ^ ”Russian Orthodox Church, External Church Relations Official Website:Patriarch Kirill visits a Russian church in Yerevan”. Russian Orthodox Church, External Church Relations Official Website:Patriarch Kirill visits a Russian church in Yerevan. Mospat.ru. 17 March 2010. http://www.mospat.ru/en/2010/03/17/news14638/. Läst 15 juli 2018. 
  15. ^ Word of Life is most dangerous sect operating in Armenia – Armenian Apostolic Church den 27 maj 2011 på news.am

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]