Jesper Crusebjörn

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jesper Ingewald Crusebjörn)
Ej att förväxla med Jesper Crusebjörn (död 1663).
Jesper Crusebjörn
Född12 juli 1843[1][2]
Grödinge församling[1][2]
Död24 juni 1904[1][2] (60 år)
Umeå stadsförsamling[1][2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2][1][3]
SysselsättningPolitiker[2][1][3], militär[2][1][3]
Befattning
Chef för Jämtlands fältjägarregemente (1888–1891)[2]
Landshövding i Västerbottens län (1891–1904)[2][1]
Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1894–1896)[2][1][3]
Andrakammarledamot, Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets (1897–1902)[2][1][3]
Sveriges lantförsvarsminister
Regeringen Boström I, Regeringen von Otter och Regeringen Boström II (1899–1903)[2][1]
Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1904–1904)[2]
Politiskt parti
politisk vilde (–)[2]
MakaAugusta Georgina Bahrman
(g. 1873–)[1][2]
FöräldrarFrans Adolf Crusebjörn[1][2]
Utmärkelser
Kommendör av Svärdsorden
Kommendör av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata
Jesper Crusebjörn.

Jesper Ingevald Crusebjörn, född 12 juli 1843 på Åvinge i Grödinge, Stockholms län, död 24 juni 1904 i Umeå, var en svensk militär, ämbetsman och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Crusebjörn blev underlöjtnant vid Västmanlands infanteriregemente 1863, generalstabsofficer 1869, major 1883, överstelöjtnant vid andra livgrenadjärregementet 1888 och chef för Jämtlands fältjägarkår samma år, samt överste 1891. Han lämnade därefter armén då han utnämndes till landshövding i Västerbottens län, men återinträdde som generalmajor i armén 1899 och blev generallöjtnant 1901. År 1903 tog han avsked ur krigstjänsten. Crusebjörn var 1872–1882 lärare vid Krigshögskolan och 1880–1882 sekreterare i försvarskommittén.

Crusebjörn var även riksdagsledamot i första kammaren för Västerbottens läns valkrets 1884–1896, i andra kammaren för Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets 1897–1902 och åter i första kammaren för Västerbottens läns valkrets 1903–1904. Under sin tid i andra kammaren togs hans tid flitigt i anspråk för kommittéarbeten och han var bland annat ordförande i parlamentariska befästningskommittén 1897–1898. Han var krigsminister 1899–1903 och genomdrev under sin tid som sådan anläggandet av Bodens fästning och antagandet av 1901 års härordning. På grund av sjukdom avgick han 1903 från statsrådsämbetet och återtog befattningen som landshövding i Västerbotten.

Crusebjörn var ledamot av Krigsvetenskapliga akademien och Lantbruksakademien samt kommendör av Svärdsorden och Nordstjärneorden. Hans porträtt och sabel finns vid Södra skånska regementet.

Jesper Crusebjörn var son till hovjunkaren Frans Adolf Crusebjörn och Lovisa Magdalena Fougt. Han var dottersons son till Johan Sundblad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 411

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Jesper I Crusebjörn, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 346, Crusebjörn i Umeå senare Stockholm o åter Umeå, Jesper I, läst: 28 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 218, Jesper Ingevald Crusebjörn, läs online, läst: 24 oktober 2023.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Axel Wästfelt 		Landshövding i Västerbottens län
1891–1904 		Efterträdare:
Axel Asker
Företrädare:
Axel Rappe 		Sveriges krigsminister
1899–1903 		Efterträdare:
Otto Virgin


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jesper_Crusebjörn&oldid=53942608”