Joakim Berendes
| Joakim Berendes | |
| Död | 11 september 1623[1][2] Riga[2] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Maka | Gertrud von Ungern |
| Barn | Johan Berendes (f. 1603)[2] Fabian Berendes (f. 1610)[2] |
| Föräldrar | Johan Berendes d.ä. |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Joakim Berendes, död 1623, var en svensk ämbetsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Berendes var 1614–18 bosatt i Ingermanland, där han var ståthållare i Koporje län, och delaktig i gränsläggningen mellan Sverige och Ryssland 1617–18. Han blev 1618 kammarråd men utnämndes 1622 till underståthållare i Riga och deltog även i förhandlingarna med Polen. Berendes var en duglig och betrodd ämbetsman med utpräglat sinne för egen fördel och efterlämnade en stor förmögenhet.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Berendes gifte sig första gången med Anna von Rosen (död 1604), dotter till lantrådet Johan von Rosen och Gertrud Brakel af Walküll. De fick tillsammans riksrådet och överståthållaren Johan Berendes (1603–1652).[3]
Han gifte sig andra gången 8 januari 1609 med Gertrud von Ungern (död 1649), dotter till Fabian Jurgensson von Ungern och Gertrud Georgsdotter von dem Wolde. De fick tillsammans barnen friherren Fabian Berendes 171610–1670), Gustaf Adolf Berendes (1614–1619) och Christina Berendes (1616–1630).[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Joakim Berndes, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18091, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 312, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 312. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0334.html