Hoppa till innehållet

Joaquim Chissano

Från Wikipedia
Joaquim Chissano
Joaquim Chissano, 7 mars 2011.
Född22 oktober 1939[1] (85 år)
Gaza, Moçambique
Medborgare iMoçambique
Utbildad vidLissabons universitet
SysselsättningPolitiker
Befattning
Moçambiques premiärminister (1974–1975)
Moçambiques utrikesminister (1975–1987)
Moçambiques president (1986–2005)[2]
Afrikanska unionens ordförande (2003–2004)
ArbetsgivareFörenta nationerna
Politiskt parti
FRELIMO
Utmärkelser
Storkorset av Henrik Sjöfararens orden (1984)[3][4]
Första graden av Eduardo Mondlane-orden (1985)[5][6]
Storkedja av Henrik Sjöfararens orden (1990)[3][4]
Storkedja av Sankt Jakobs Svärdsorden (1997)[3][4]
Chatham House Prize (2006)
Mo Ibrahim-priset för afrikanskt ledarskap (2007)
Nord-Syd-priset (2015)
Godahoppsuddens orden
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
Portugals frihetsorden
Henrik Sjöfararens orden
Storkedja av Portugals frihetsorden[4]
Amílcar Cabral-orden
Sankt Jakobs Svärdsorden
Algeriets nationella förtjänstorden
Agostinho Neto-orden
José Martí-orden
Redigera Wikidata
Joaquim Chissano i möte med Brasiliens president Lula da Silva vid ett statsbesök i Brasilien 2004

Joaquim Alberto Chissano , född 22 oktober 1939 i Gaza-provinsen, är en moçambiquansk politiker.

Joaquim Chissano var president i Moçambique oktober 1986–februari 2005. Han är gift med Marcelina Rafael Chissano och har fyra barn.

Uppväxt och utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Joaquim Chissano föddes i byn Malehice i Chibuto-distriktet i Gaza-provinsen i det som då kallades Portugisiska Östafrika. Han var den förste svarta pojke som gick i kolonins enda gymnasium, Liceu Salazar i Lourenço Marques (nuvarande Maputo).

Därefter utbildade han sig i medicin vid Lissabons universitet i Portugal, men fick avbryta studierna på grund av sin politiska agitation och flydde till Tanzania.

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

I Tanzania blev Joaquim Chissano tidigt assistent till Eduardo Mondlane och ansvarig för utbildning. År 1964 fick han ansvar för den militära avdelningen och genomgick från samma år militär utbildning i Sovjetunionen. Efter sin återkomst återtog han ansvaret för utbildningsavdelningen och arbetade som lärare i Frelimos skolor i Tanzania. Efter militär vidareutbildning 1966, varefter han blev ansvarig för säkerhetsfrågor. År 1968 blev han invald i Frelimos centralkommitté och 1968 tillika Frelimos representant i Tanzania.

Joaquim Chissano spelade en central roll i förhandlingarna som ledde fram till 1974 års Lusaka-fördrag med Portugal om Moçambiques självständighet. Samma år i september blev han vid 35 års ålder premiärminister i övergångsregeringen, och efter självständigheten i juni 1975 utrikesminister.

Joaquim Chissano blev president 1986, efter det att president Samora Machels regeringsflygplan kraschat i bergsområdet mellan Moçambique, Sydafrika och Swaziland. Som statschef genomförde han viktiga socioekonomiska reformer, en mer demokratisk grundlag 1990 och öppnade landet för flerpartisystem och en marknadsekonomi.

Efter inbördeskriget i Moçambique 1977–1992, vilket ledde till att Renamo-rebellerna blev en etablerad politisk kraft, vann han presidentvalen 1994 och 1999. Vid det senare valtillfället vann han över den tidigare rebelledaren med 52,3 % mot 47,7%. Han valde att inte ställa upp som kandidat i 2004 års presidentval, vilket var tillåtet enligt landets grundlagar.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan utnämnde Joaquim Chissano till sitt speciella sändebud för norra Uganda och Sydsudan i december 2008 i ett försök att bilägga inbördeskriget mellan Uganda och Lord's Resistance Army (LRA).

År 2007 blev Joaquim Chissano den förste mottagaren av Mo Ibrahim-priset för afrikanskt ledarskap.[7]

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dj937v, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Felix S. Bethke, Database of Cabinet Politics in Sub-Sahara Africa, läst: 4 maj 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
  5. ^ Boletim da República, Imprensa Nacional de Moçambique.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, archive.gazettes.africa .[källa från Wikidata]
  7. ^ Claire Soares: Joaquim Chissano: -Democrat among the despots i The Independent 2007-10-23 Arkiverad 17 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-07-26

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]