Joe Biden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joe Biden

Biden februari 2020.

Ämbetsperiod
20 januari 200920 januari 2017
President Barack Obama
Företrädare Dick Cheney
Efterträdare Mike Pence

Ledamot av USA:s senat från Delaware
Ämbetsperiod
3 januari 197315 januari 2009
Företrädare Caleb Boggs
Efterträdare Ted Kaufman

Född Joseph Robinette Biden, Jr.
20 november 1942 (77 år)
USA Flag of Pennsylvania.svg Scranton, Pennsylvania, USA
Nationalitet Amerikansk
Politiskt parti Demokratiska partiet
Maka Neilia Hunter (1966–1972; hennes död)
Jill Biden (1977– )
Barn Joseph "Beau" Biden III (1969–2015)
Robert Hunter Biden (f. 1970)
Naomi Christina Biden (1971–1972)
Ashley Blazer Biden (f. 1981)
Residens Wilmington, Delaware (privat)
Alma mater University of Delaware (B.A.)
Syracuse University College of Law (J.D.)
Yrke Advokat, Politiker
Ministär Regeringen Obama
Religion Katolicism
Namnteckning Joe Bidens namnteckning

Joseph Robinette "Joe" Biden, Jr., född 20 november 1942 i Scranton, Pennsylvania, är en amerikansk jurist och politiker, som är demokraternas kandidat vid valet till USA:s president den 3 november 2020. Biden representerade Delaware i USA:s senat under åren 1973–2009 samt var USAs vicepresident under Barack Obamas presidentperiod 2009–2017. Han räknas som en mitten- eller högerorienterad demokrat (på engelska används begreppet "moderate Democrat"), till skillnad från mer vänsterorienterade eller "progressiva" demokrater som Bernie Sanders och Elizabeth Warren.[1]

Biden studerade i Delaware och tog ut sin juridikexamen vid Syracuse University 1969. 1970 blev han advokat och två år senare, 1972, blev han invald till Senaten för första gången. Totalt kom han att omväljas sex gånger till Senaten och kom därför med på listan över de senatorer i amerikansk historia som fullgjort flest år i Senaten. I Senaten var han bland annat ledamot i Foreign Relations Committee. Där motsatte han sig Irakkriget 1991. Men gällande Bosnienkriget så förespråkade han å andra sidan amerikansk intervention 1994 och 1995. Han var även ordförande i Senate Judiciary Committee. En kommitté med fokus på drogpolitik, brottsförebyggande och medborgerliga rättigheter men som under Bidens period också var inblandad i de kontroversiella nomineringarna av Robert Bork och Clarence Thomas till Högsta Domstolen.

Biden är engagerad i kampen mot global uppvärmning och menar att handel med utsläppsrättigheter är ett viktigt verktyg för detta ändamål. Han förespråkar en skärpning av vapenlagarna liksom även för hatbrott. Biden har även engagerat sig i välfärdsfrågor, brottsbekämpning, våld mot kvinnor och många andra politiska frågor.

2008 var Joe Biden running mate till Barack Obama och han blev efter presidentvalet Obamas vicepresident. Han blev också den förste romerskt katolske vicepresidenten i USA:s historia. Detta var en turbulent ekonomisk tid i USA, men också världen i stort, på grund av finanskrisen och den stora recession som följde i dess spår. Biden var som vicepresident med i processen att ta fram politik för att mildra denna recession. Däribland en omfattande lag om satsningar på infrastruktur. Han var även delaktig i att formulera USA:s Irakpolitik och tillbakadragandet av amerikanska trupper. Han förhandlade framgångsrikt med företrädare för det Republikanska partiet så att det politiska dödläget kring skatter, arbetslöshetsförsäkring och jobbskapande reformer till slut kunde brytas. Dessutom var Biden också delaktig i genomdrivandet av Affordable Care Act. Något som han dock fått mycket kritik för var deporteringen av tre miljoner flyktingar, som han var en av de ansvariga för under Obama-administrationen.

Den 25 april 2019 meddelade Biden sin kandidatur i presidentvalet 2020.[2] Under 2019 låg han därefter så gott som konstant etta i opinionsmätningarna över vilken presidentkandidat som de demokratiska väljarna föredrog. I nomineringsmötet (engelska: caucus) i Iowa gick det dock sämre och i primärvalet i New Hampshire den 11 februari 2020 kom han först på femte plats, men sen gick det bättre och han blev demokraternas presidentkandidat. Biden kommer att vara 77 år på valdagen och 78 år på invigningsdagen 2021.[3]

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden föddes den 20 november 1942 i Scranton, Pennsylvania,[4]. Föräldrarna var Catherine Eugenia Biden (née Finnegan)[5] och Joseph Robinette Biden Sr.[6]. Han var det första barnet i syskonskaran som så småningom skulle bli fyra till antalet. Hans mor hade irländska rötter[7][8]. Farmor var Mary Elizabeth (Robinette) och farfar Joseph H. Biden, vilka hade engelskt, franskt och irländskt påbrå[9].

Joe Biden växte därefter upp i nordvästra Delaware.

De första åren i Senaten[redigera | redigera wikitext]

Biden hälsar på Ronald Reagan 1984

Under sina första år i Senaten, från 1972 och framåt, fokuserade Biden på konsumentskydd och miljöfrågor. Han var också involverad i debatten kring bussning av elever för att motverka segregering, att färgade barn gick på vissa skolor och "vita" på andra skolor[10][11][12] Ett engagemang som utvecklades till kritik av bussning som metod för att minska segregationen mellan skolor, och en kritik som fick Demokratiska partiet att så småningom huvudsakligen avstå från att förorda den metoden[13].

Inom utrikespolitiken hade Biden fokus på nedrustning och vapenkontroll. Efter att Kongressen hade underlåtit att skriva på SALT II-avtalet som signerats av Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev och USA:s president Jimmy Carter tog Biden ett initiativ i frågan genom att möta Sovjetunionens utrikesminister Andrei Gromyko för att påtala de amerikanska intressena och bekymren. Han lyckades också säkra ett antal förändringar i skrivningarna utifrån invändningarna och kritiken från "Foreign Relations Committee".[14]

Presidentvalskampanjen 1988[redigera | redigera wikitext]

Biden 1987

Efter femton år i Senaten tog Biden 1987 steget till att kandidera till att bli det Demokratiska partiets presidentkandidat i 1988 års presidentval. Formellt meddelade han detta beslut på järnvägsstationen i Wilmington den 9 juni 1987[15].

U.S. Senate Committee on the Judiciary[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden var ledamot i Senaten-kommittén "U.S. Senate Committee on the Judiciary" under många år. Han var bland annat dess ordförande 1987 till 1995. Under tiden som ordförande hade kommittén två särskilt kontroversiella Högsta Domstolen-ärenden på sitt bord. Utnämningen av Robert Bork 1987 och utnämningen av Clarence Thomas 1991.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden medverkade till ett flertal omfattande nya lagar under 1990-talet, bland annat följande:

Lagen om våldsbrott och brottsbekämpning[redigera | redigera wikitext]

"Lagen om våldsbrott och brottsbekämpning från 1994", en lag om brott och brottsbekämpning, skrevs ursprungligen av Joe Biden och antogs som amerikansk lag 1994. Lagen var mycket omfattande och bestod av 356 sidor lagtext. Innebörden av lagen var att 100 000 nya poliser skulle finansieras, fängelserna skulle få 9,7 miljarder dollar och 6,1 miljarder dollar skulle gå till förebyggande program.[16]

Violence Against Women Act[redigera | redigera wikitext]

Violence Against Women Act of 1994 var en federal lag som undertecknades av Bill Clinton den 13 september 1994. Lagen medsponsrades av Joe Biden, Demokraterna, och Orrin Hatch, Republikanska partiet. Den fick också stöd från en bred koalition av grupper och organisationer. .[17]

Lagen tillhandahöll 1,6 miljarder dollar för utredning och lagföring av våldsbrott mot kvinnor. Dessutom medförde den också vissa juridiska förändringar, inklusive skrivningar om hårdare straff för våldsbrott mot kvinnor. Lagen fick majoritetsstöd av både Demokrater och Republikaner i Kongressen och passerade därefter både Representanthuset och Senaten med majoritet för lagen.[18]

Presidentvalet 2008: Först presidentkandidat för egen del och sedan vicepresident till Barack Obama[redigera | redigera wikitext]

Den 31 januari 2007 tillkännagav han sin kandidatur till att bli vald till demokratiska partiets presidentkandidat i presidentvalet 2008. I samband med tillkännagivandet kallade han president Bushs Irak-politik för "kanske den största utrikespolitiska katastrofen i vår tid".[19] Han var dock en av de starkaste förespråkarna bland demokraterna för en amerikansk invasion i mars 2003.

Barack Obama och Biden i Springfield, Illinois, 23 augusti 2008 strax efter att den förre tillkännagivit den senare som sin vicepresidentkandidat.

Bara en dag efter att han meddelat att han skulle ställa upp i presidentvalet fällde han en kommentar som kom att överskugga hans kampanj. I en kommentar om sin medkandidat Barack Obama sade han: "Han är den förste vardaglige afro-amerikanen som är vältalig och smart och ren och ser rätt bra ut."[20] Detta uttalande fick många i det afro-amerikanska samhället att rasa.

Barack Obama meddelade den 23 augusti 2008 att han valt Joe Biden till sin vicepresidentkandidat,[21] och på morgonen den 5 november 2008 stod det klart att han blev USA:s näste vicepresident efter att Barack Obama utropats till segrare i presidentvalet.

En av de största och viktigaste nya lagarna som Biden var engagerad och delaktig i under tiden som Obamas vicepresident var hälsovårdslagen Affordable Care Act.

Presidentkampanjen 2020[redigera | redigera wikitext]

Biden i Philadelphia, maj 2019

Joe Biden nämndes som en potentiell Demokratisk presidentkandidat från 2016 och framåt i ett flertal tidningar och medier. I samband med ett event i Bogotá, Colombia, den 17 juli 2017 nämnde han, som en respons på dessa spekulationer, att han avsåg att ha bestämt sig i den frågan i januari 2019.[22] Det dröjde dock till den 25 april innan han slutligen meddelade att han ställde upp. Ett tillkännagivande som publicerades i form av en video.[2]

Politiskt program[redigera | redigera wikitext]

Miljö och klimat[redigera | redigera wikitext]

Miljö- och klimatpolitiken är ett av Bidens fokusområden i sin presidentvalskampanj. Han förespråkar en massiv plan för att få USA att bli ett land med enbart ren energi. På kampanjhemsidan står det bland annat:

"Getting to a 100% clean energy economy is not only an obligation, it’s an opportunity. We should fully adopt a clean energy future, not just for all of us today, but for our children and grandchildren." (svenska: "Att uppnå en ekonomi med 100 procent ren energi är inte bara ett krav, utan en möjlighet. Vi måste komma till en framtid med ren energi, inte bara för vår egen skull utan också för våra barns och våra barnbarns skull.")[23]

Debatter och opinionsmätningar[redigera | redigera wikitext]

I de flesta opinionsmätningar bland presumtiva Demokratiska väljare under 2019 låg Joe Biden på första plats, med kandidater som Bernie Sanders, Elizabeth Warren och Pete Buttigieg en bit efter. Han betraktades därför allmänt som det Demokratiska partiets "frontrunner" under 2019. I caucusen i Iowa och i primärvalet i New Hampshire gick det dock sämre för Biden. I dessa val blev det istället Bernie Sanders och Pete Buttigieg som i stort delade på segern, men sedan gick det bättre och han stod till slut ensam kvar som segrare i premiärvalet, stöttad av både Sanders och Buttigieg (och Warren).

Hösten 2019[redigera | redigera wikitext]

Strax innan primärvalsdebatten i Westerville, Ohio, den 15 oktober 2019, hade dock Warren kommit före Biden i en opinionsmätning. I den debatten pressades Biden om sin son Hunter Bidens nära kontakter med ett ukrainskt naturgasföretag, vilket skedde samtidigt som Biden var vice- president under Barack Obamas administration. Biden svarade med att säga: “Look, my son did nothing wrong.” Biden framhöll att han är den av presidentkandidaterna som verkligen har kapacitet att få stora saker att hända, att han varit med och tagit beslut om stora och viktiga lagar. I slutet av debatten kastade dock Bernie Sanders in några hårda ord mot Biden, apropå att få saker att hända. Sanders sa då följande: "Joe, you talked about working with Republicans and getting things done. But you know what you also got done … you got the disastrous war in Iraq done. You got the bankruptcy bill which is hurting middle-class families all over this country. You got trade agreements like NAFTA and PNTR with China done which have cost us 4 million jobs."[24]

Caucusen i Iowa den 3 februari 2020[redigera | redigera wikitext]

Kandidat Första omgången (%) Andra omgången (%) Nationella delegater
Pete Buttigieg 21.3 25.0 14
Bernie Sanders 24.4 26.5 12
Elizabeth Warren 18.6 20.3 8
Joe Biden 14.9 13.7 6
Amy Klobuchar 12.7 12.2 1
Andrew Yang 5.0 1.0 0
Tom Steyer 1.7 0.2 0

Primärvalet i New Hampshire den 11 februari 2020[redigera | redigera wikitext]

Kandidat Röster (antal) Röster (%) Nationella delegater
Bernie Sanders 25.7 9
Pete Buttigieg 24.7 9
Amy Klobuchar 19.8 6
Elizabeth Warren 9.3 0
Joe Biden 8.4 0
Tom Steyer 3.6 0
Tulsi Gabbard 3.2 0
Andrew Yang 2.8 0

Debatten i Nevada 19 februari 2020[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden var en av sex presidentkandidater på scenen under primärvalsdebatten i Las Vegas, Nevada, den 19 februari 2020. Debatten präglades av hård kritik mot framförallt miljardären Michael Bloomberg, som på kort tid och med hjälp av en stor kampanjbudget och ändrade regler från DNC:s sida lyckats kvala in till primärvalsdebatten. Joe Biden deltog också i denna kritik mot Bloomberg, åtminstone i viss mån, genom att hävda att Bloomberg inte lyckats sköta New York så bra under den period han var stadens borgmästare. Däremot fick inte Biden så mycket kritik från de övriga i denna debatt. Till skillnad från under debatterna under 2019, då han som upplevd "frontrunner" fick ta emot mycket kritik från övriga presidentkandidater under debatterna.

När Biden höll sitt avslutningsanförande i debatten hördes en skara demonstranter som skrek ut sitt missnöje med Bidens migrationspolitik under den förre presidenten Barack Obamas administration. Demonstranterna, som menade att Biden var ansvarig för "deportation av tre miljoner människor", kom från "RAICES Action", ett nätverk som enligt hemsidan står upp för invandringsreform och ökade rättigheter för flyktingar.[25] Dagarna före debatten blev Biden intervjuad av spanskspråkiga amerikanska TV-nätverket Univisions nyhetsankare Jorge Ramos, bland annat om just dessa deporteringar. I intervjun sa Biden att deporteringarna, eller delar därav, var ett stort misstag och framhöll även att han har politik för ökad legal migration, förbättrad asylprocess och att byggnationen av en mur mellan USA och Mexiko stoppas.[26]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Den 12 januari 2017 tilldelades Biden den främsta utmärkelsen en civil kan få: Presidentens Frihetsmedalj, delvis för hans livslånga tjänst inom politiken, bland annat för sin kamp emot samhällsklyftor och inte minst sin kamp emot våld mot kvinnor.

Uppkallat efter Biden[redigera | redigera wikitext]

  • 2017 grundade Joe Biden ett institut vid Delawares Universitet. Institutet fick namnet Biden Institute.
  • 2017 grundade University of Pennsylvania centret Penn Biden Center for Diplomacy and Global Engagement i Washington, D.C..[27]
  • Biden Welcome Center, ett välkomstcenter i Christiana, Delaware, nära gränsen till Maryland, grundades 2018 efter ett beslut i delstatsbeslut.[28][29]
  • Ett poolområde i parken vid namn "Brown-Burton-Winchester Park" i Wilmington har omdöpts till Joseph R. Biden Jr. Aquatic Center. Joe Biden hade jobbat där som lifeguard 1962, därav att poolområdet fick detta namn.[30]
  • Järnvägsstationen Joseph R. Biden Jr. Railroad Station i Wilmington, Delaware, har detta namn sedan 2011.[28]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden var först gift med Neilia och paret fick tre barn. 1972, strax efter att han invalts till Senaten för första gången, omkom hustrun och deras gemensamma dotter Naomi i en trafikolycka. Biden gifte om sig 1977 med en lärare i engelska, Jill Tracy Jacobs. Paret fick en dotter, Ashley.[31]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kruzel, John (May 6, 2019). ”Biden says he was a staunchly liberal senator. He wasn't”. https://www.politifact.com/truth-o-meter/statements/2019/may/06/joe-biden/joe-biden-claims-he-was-staunch-liberal-senate-he-/. 
  2. ^ [a b] ”Joe Biden ställer upp som presidentkandidat i valet i USA”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/joe-bidden-staller-upp-i-presidentvalet/. Läst 25 april 2019. 
  3. ^ ”Joe Biden floats a presidential run in 2020”. nordic.businessinsider.com. https://nordic.businessinsider.com/joe-biden-presidential-run-2020-2016-12?r=US&IR=T. Läst 6 juli 2018. 
  4. ^ Witcover, Jules (2010). Joe Biden: A Life of Trial and Redemption. New York City: William Morrow. ISBN 978-0-06-179198-7. https://archive.org/details/isbn_9780061791987 
  5. ^ Chase, Randall (January 9, 2010). ”Vice President Biden's mother, Jean, dies at 92”. Associated Press. WITN-TV. https://www.witn.com/home/headlines/81062772.html. 
  6. ^ Joseph Biden Sr., 86, father of the senator”. The Baltimore Sun. September 3, 2002. https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-2002-09-03-0209030023-story.html. 
  7. ^ Smolenyak, Megan (July 2, 2012). ”Joe Biden's Irish Roots”. Huffington Post. https://www.huffpost.com/entry/joe-bidens-irish-roots_b_1641678. Läst 6 december 2012. 
  8. ^ Number two Biden has a history over Irish debate”. The Belfast Telegraph. November 9, 2008. https://www.belfasttelegraph.co.uk/sunday-life/number-two-biden-has-a-history-over-irish-debate-28454443.html. Läst 22 januari 2008. 
  9. ^ Smolenyak, Megan (April–May 2013). ”Joey From Scranton—Vice President Biden's Irish Roots”. Irish America. https://irishamerica.com/2013/03/joey-from-scranton-vice-president-bidens-irish-roots/. 
  10. ^ Sokol, Jason (April 25, 2019). ”How a Young Joe Biden Turned Liberals Against Integration”. POLITICO Magazine. https://www.politico.com/magazine/story/2015/08/04/joe-biden-integration-school-busing-120968. Läst 25 april 2019. 
  11. ^ Bartning, Delores de la Torre; and others (February 1979). "Desegregation of the Nation's Public Schools: A Status Report". (PDF) Commission on Civil Rights, Washington, D.C. Accessed August 28, 2019.
  12. ^ Zeleny, Jeff (June 28, 2019). ”Letters from Joe Biden reveal how he sought support of segregationists in fight against busing”. CNN. https://edition.cnn.com/2019/04/11/politics/joe-biden-busing-letters-2020/index.html. Läst 28 augusti 2019. 
  13. ^ Gadsden, Brett (May 5, 2019). ”Here's How Deep Biden's Busing Problem Runs”. POLITICO Magazine. https://www.politico.com/magazine/story/2019/05/05/joe-biden-busing-problem-226791. Läst 5 maj 2019. 
  14. ^ Salacuse, Jeswald W. (2005). Leading Leaders: How to Manage Smart, Talented, Rich and Powerful People. American Management Association. ISBN 0-8144-0855-9. https://archive.org/details/leadingleaders00jesw  p. 144.
  15. ^ Dionne Jr.; E. J. (June 10, 1987). ”Biden Joins Campaign for the Presidency”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1987/06/10/us/biden-joins-campaign-for-the-presidency.html. 
  16. ^ ”Violent Crime Control and Law Enforcement Act of 1994”. Violent Crime Control and Law Enforcement Act of 1994. National criminal justice reference service. http://www.ncjrs.gov/txtfiles/billfs.txt. 
  17. ^ ”Report: Violence against women...”. Report: Violence against women.... https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/2014_vawa_report.pdf. Läst 6 maj 2018. 
  18. ^ ”Report: 1 Is Too Many: Twenty Years Fighting Violence Against Women and Girls from The White House”. whitehouse.gov. https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/2014_vawa_report.pdf. Läst 6 maj 2018. 
  19. ^ SVT text-TV
  20. ^ Jason Horowitz (4 februari 2007). ”Biden Unbound: Lays Into Clinton, Obama, Edwards” (på engelska). The New York Observer. http://www.observer.com/node/36658. Läst 25 november 2008. 
  21. ^ BarackObama.com (2008). Barack Obama kampanjsida Arkiverad 27 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtat 23 augusti 2008.
  22. ^ Hayes, Christal (17 juli 2018). ”Joe Biden says he will decide whether he's running for president by January”. USA Today. https://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2018/07/17/joe-biden-president-january-decision/793771002/. Läst 18 juli 2018. 
  23. ^ Hemsidan
  24. ^ Grim, Ryan JOE BIDEN, IN STUMBLING DEBATE PERFORMANCE, CLAIMS CREDIT FOR ELIZABETH WARREN’S SIGNATURE ACHIEVEMENT The Intercept. Publicerat 16 oktober 2016 (läst 20 februari 2020)
  25. ^ Goldmacher, Shane 6 Takeaways From the Democratic Debate in Nevada New York Times. Publicerad 19 februari 2020 (läst 20 februari 2020)
  26. ^ Barrow, Bill https://abcnews.go.com/Politics/wireStory/time-biden-calls-obama-deportations-big-mistake-69010125 For first time, Biden calls Obama deportations 'big mistake' ABC News. Publicerad 16 februari 2020 (läst 20 februari 2020)
  27. ^ ”Vice President Joe Biden to lead the Penn Biden Center for Diplomacy and Global Engagement” (på engelska). Penn Today. 2017-02-01. https://penntoday.upenn.edu/spotlights/vice-president-joe-biden-lead-penn-biden-center-diplomacy-and-global-engagement. 
  28. ^ [a b] Larsen, Emily (2019-12-25). ”The Delaware sites named after 'Uncle Joe' Biden” (på engelska). The Washington Examiner. https://www.washingtonexaminer.com/news/the-delaware-sites-named-after-uncle-joe-biden. 
  29. ^ Peterson, Josephine (2018-09-17). ”I-95 Welcome center renamed after Bidens” (på engelska). Delaware Online. https://www.delawareonline.com/story/news/local/2018/09/17/95-welcome-center-renamed-after-bidens/1335379002/. 
  30. ^ Jedra, Christina (2017-06-26). ”Wilmington names pool after Joe Biden, former lifeguard” (på engelska). Delaware Online. https://www.delawareonline.com/story/news/local/2017/06/26/wilmington-names-pool-after-joe-biden-former-lifeguard/408917001/. 
  31. ^ Erik Ohlsson (23 augusti 2008). ”Troende katolik som är för abort”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/troende-katolik-som-ar-for-abort/. Läst 25 november 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Richard Bruce Cheney
USA:s vicepresident
2009–2017
Efterträdare:
Mike Pence