Joe Biden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsorden ”Biden” och ”Joseph Biden” leder hit. För hans son, se Beau Biden. För andra betydelser, se Biden (olika betydelser).
Joe Biden

Biden mars 2021.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
20 januari 2021
Vicepresident Kamala Harris
Företrädare Donald Trump

Ämbetsperiod
20 januari 2009–20 januari 2017
President Barack Obama
Företrädare Dick Cheney
Efterträdare Mike Pence

Ledamot av USA:s senat från Delaware
Ämbetsperiod
3 januari 1973–15 januari 2009
Företrädare Cale Boggs
Efterträdare Ted Kaufman

Född Joseph Robinette Biden Jr.
20 november 1942 (78 år)
Scranton, Pennsylvania, USA
Nationalitet USA Amerikan
Politiskt parti Demokratiska partiet
Alma mater University of Delaware (BA)
Syracuse University (JD)
Yrke Politiker, advokat, författare
Ministär Regeringen Obama Och Regeringen Biden
Religion Katolsk kristendom
Residens Wilmington, Delaware (privat) Vita Huset (officiellt)
Maka Neilia Biden (gift 1966; hennes död 1972)
Jill Biden (gift 1977)
Barn Beau, Hunter, Naomi, Ashley
Föräldrar Joseph Biden Sr (far)
Catherine Finnegan (mor)
Släktingar Släkten Biden
Namnteckning Joe Bidens namnteckning
Webbplats www.joebiden.com

Joseph Robinette Biden Junior ([ˈd͡ʒoʊsəf ɹɑbɪnɛt ˈbaɪdən ˈdʒunjɚ]), oftast kallad Joe Biden, född 20 november 1942 i Scranton i Pennsylvania, är en amerikansk jurist och demokratisk politiker samt USA:s 46:e och nuvarande president. Han tillträdde ämbetet som president den 20 januari 2021 efter att ha vunnit presidentvalet i USA 2020.

Biden representerade Delaware i USA:s senat under åren 1973–2009 och kom att omväljas sex gånger till senaten och kom därför med på listan över de senatorer i amerikansk historia som fullgjort flest år i senaten. Han var USA:s vicepresident under Barack Obamas presidentperiod 2009–2017.

Han räknas som en mitten- eller högerorienterad demokrat (på engelska används begreppet "moderate Democrat"), till skillnad från mer vänsterorienterade eller "progressiva" demokrater som Bernie Sanders och Elizabeth Warren.[1]

Uppväxt och tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden föddes den 20 november 1942 i Scranton, Pennsylvania,[2]. Hans föräldrar var bilförsäljaren Joseph Robinette Biden Sr.[3] och Catherine Eugenia Biden, född Finnegan[4]. Han var det första barnet i syskonskaran som så småningom skulle bli fyra till antalet. Hans mor hade irländska rötter[5][6]. Farföräldrarna Joseph H. Biden och Mary Elizabeth Robinette hade engelskt, franskt och irländskt påbrå[7].

Joe Biden växte från 11 års ålder upp i nordvästra Delaware, då hans familj flyttade dit.

Vid University of Delaware i Newark avlade Biden en Bachelor of Arts-examen år 1965 i historia och statsvetenskap[8] och avlade juristexamen vid Syracuse University 1968.[9] År 1970 blev han advokat och två år senare, 1972, blev han invald i senaten för första gången.

Den 27 augusti 1966 gifte sig Biden med Neilia Hunter som var student på Syracuse University. [10] Det var mot hennes föräldrars vilja att hon gifte sig med en katolik. Vigselakten skedde i en katolsk kyrka i Skaneateles, New York. De fick tre barn tillsammans: Joseph R. "Beau" Biden III (1969–2015), Robert Hunter Biden (född 1970) och Naomi Christina "Amy" Biden (1971–1972). [11]

Åren i senaten[redigera | redigera wikitext]

Biden hälsar på Ronald Reagan 1984

Under sina första år i senaten, från 1972 och framåt, fokuserade Biden på konsumentskydd och miljöfrågor. Han var också involverad i debatten kring bussning av elever för att motverka segregering, att färgade barn gick på vissa skolor och "vita" på andra skolor[12][13][14] Ett engagemang som utvecklades till kritik av bussning som metod för att minska segregationen mellan skolor, och en kritik som fick Demokratiska partiet att så småningom huvudsakligen avstå från att förorda den metoden[15].

Inom utrikespolitiken hade Biden fokus på nedrustning och vapenkontroll. Efter att Kongressen hade underlåtit att skriva på SALT II-avtalet som signerats av Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev och USA:s president Jimmy Carter tog Biden ett initiativ i frågan genom att möta Sovjetunionens utrikesminister Andrei Gromyko för att påtala de amerikanska intressena och bekymren. Han lyckades också säkra ett antal förändringar i skrivningarna utifrån invändningarna och kritiken från "Foreign Relations Committee".[16]

I senaten var han bland annat ledamot i Foreign Relations Committee, där han motsatte sig Irakkriget 1991. Gällande Bosnienkriget så förespråkade han å andra sidan amerikansk intervention 1994 och 1995.

Joe Biden var ledamot i Senaten-kommittén "U.S. Senate Committee on the Judiciary" under många år. Han var bland annat dess ordförande 1987 till 1995. Under tiden som ordförande hade kommittén två särskilt kontroversiella Högsta Domstolen-ärenden på sitt bord. Utnämningen av Robert Bork 1987 och utnämningen av Clarence Thomas 1991.

Joe Biden medverkade till ett flertal omfattande nya lagar under 1990-talet, bland annat följande:

  • "Lagen om våldsbrott och brottsbekämpning från 1994", en lag om brott och brottsbekämpning, skrevs ursprungligen av Joe Biden och antogs som amerikansk lag 1994. Lagen var mycket omfattande och bestod av 356 sidor lagtext. Innebörden av lagen var att 100 000 nya poliser skulle finansieras, fängelserna skulle få 9,7 miljarder dollar och 6,1 miljarder dollar skulle gå till förebyggande program.[17]
  • Violence Against Women Act of 1994 var en federal lag som undertecknades av Bill Clinton den 13 september 1994. Lagen medsponsrades av Joe Biden, Demokraterna, och Orrin Hatch, Republikanska partiet. Den fick också stöd från en bred koalition av grupper och organisationer. .[18] Lagen tillhandahöll 1,6 miljarder dollar för utredning och lagföring av våldsbrott mot kvinnor. Dessutom medförde den också vissa juridiska förändringar, inklusive skrivningar om hårdare straff för våldsbrott mot kvinnor. Lagen fick majoritetsstöd av både Demokrater och Republikaner i Kongressen och passerade därefter både Representanthuset och Senaten med majoritet för lagen.[19]

Presidentvalskampanjen 1988[redigera | redigera wikitext]

Biden 1987

Efter femton år i Senaten tog Biden 1987 steget till att kandidera till att bli det Demokratiska partiets presidentkandidat i 1988 års presidentval. Formellt meddelade han detta beslut på järnvägsstationen i Wilmington den 9 juni 1987[20].

Presidentvalet 2008: Först presidentkandidat för egen del och sedan vicepresident till Barack Obama[redigera | redigera wikitext]

Barack Obama och Biden i Springfield, Illinois, 23 augusti 2008 strax efter att den förre tillkännagivit den senare som sin vicepresidentkandidat.

Den 31 januari 2007 tillkännagav han sin kandidatur till att bli vald till demokratiska partiets presidentkandidat i presidentvalet 2008. I samband med tillkännagivandet kallade han president Bushs Irak-politik för "kanske den största utrikespolitiska katastrofen i vår tid".[21] Han var dock en av de starkaste förespråkarna bland demokraterna för en amerikansk invasion i mars 2003.

Bara en dag efter att han meddelat att han skulle ställa upp i presidentvalet fällde han en kommentar som kom att överskugga hans kampanj. I en kommentar om sin medkandidat Barack Obama sade han: "Han är den förste vardaglige afro-amerikanen som är vältalig och smart och ren och ser rätt bra ut."[22] Detta uttalande fick många i det afro-amerikanska samhället att rasa.

Barack Obama meddelade den 23 augusti 2008 att han valt Joe Biden till sin vicepresidentkandidat,[23] och på morgonen den 5 november 2008 stod det klart att han blev USA:s näste vicepresident efter att Barack Obama utropats till segrare i presidentvalet.

En av de största och viktigaste nya lagarna som Biden var engagerad och delaktig i under tiden som Obamas vicepresident var hälsovårdslagen Patient Protection and Affordable Care Act. Informellt känd som Obamacare.

Presidentkampanjen 2020[redigera | redigera wikitext]

Biden i Philadelphia, maj 2019

Joe Biden nämndes som en potentiell Demokratisk presidentkandidat från 2016 och framåt i ett flertal tidningar och medier. I samband med ett evenemang i Bogotá, Colombia, den 17 juli 2017 nämnde han, som en respons på dessa spekulationer, att han avsåg att ha bestämt sig i den frågan i januari 2019.[24]

Den 25 april 2019 meddelade Biden sin kandidatur i presidentvalet 2020.[25] Under 2019 låg han därefter så gott som konstant etta i opinionsmätningarna över vilken presidentkandidat som de demokratiska väljarna föredrog. I nomineringsmötet (engelska: caucus) i Iowa gick det dock sämre och i primärvalet i New Hampshire den 11 februari 2020 kom han först på femte plats, men senare gick det bättre och han blev demokraternas presidentkandidat. Den 11 augusti 2020 meddelade Biden att Kamala Harris blev hans vicepresidentkandidat.[26]

Politiskt program[redigera | redigera wikitext]

Miljö och klimat[redigera | redigera wikitext]

Miljö- och klimatpolitiken var ett av Bidens fokusområden i hans presidentvalskampanj. Han förespråkade en massiv plan för att få USA att bli ett land med enbart ren energi. På kampanjhemsidan står det bland annat:

"Getting to a 100% clean energy economy is not only an obligation, it’s an opportunity. We should fully adopt a clean energy future, not just for all of us today, but for our children and grandchildren." (svenska: "Att uppnå en ekonomi med 100 procent ren energi är inte bara ett krav, utan en möjlighet. Vi måste komma till en framtid med ren energi, inte bara för vår egen skull utan också för våra barns och våra barnbarns skull.")[27]

Debatter och opinionsmätningar[redigera | redigera wikitext]

I de flesta opinionsmätningar bland presumtiva Demokratiska väljare under 2019 låg Joe Biden på första plats, med kandidater som Bernie Sanders, Elizabeth Warren och Pete Buttigieg en bit efter. Han betraktades därför allmänt som det Demokratiska partiets "frontrunner" under 2019. I caucusen i Iowa och i primärvalet i New Hampshire gick det dock sämre för Biden. I dessa val blev det istället Bernie Sanders och Pete Buttigieg som i stort delade på segern, men sedan gick det bättre och han stod till slut ensam kvar som segrare i premiärvalet, stöttad av både Sanders och Buttigieg (och Warren).

Hösten 2019[redigera | redigera wikitext]

Strax innan primärvalsdebatten i Westerville, Ohio, den 15 oktober 2019, hade dock Warren kommit före Biden i en opinionsmätning. I den debatten pressades Biden om sin son Hunter Bidens nära kontakter med ett ukrainskt naturgasföretag, vilket skedde samtidigt som Biden var vicepresident under Barack Obamas administration. Biden svarade med att säga: “Look, my son did nothing wrong.” Biden framhöll att han är den av presidentkandidaterna som verkligen har kapacitet att få stora saker att hända, att han varit med och tagit beslut om stora och viktiga lagar. I slutet av debatten kastade dock Bernie Sanders in några hårda ord mot Biden, apropå att få saker att hända. Sanders sa då följande: "Joe, you talked about working with Republicans and getting things done. But you know what you also got done … you got the disastrous war in Iraq done. You got the bankruptcy bill which is hurting middle-class families all over this country. You got trade agreements like NAFTA and PNTR with China done which have cost us 4 million jobs."[28]

Det förberedande valmötet i Iowa den 3 februari 2020[redigera | redigera wikitext]

Kandidat Första omgången (%) Andra omgången (%) Nationella delegater
Pete Buttigieg 21,3 25,0 14
Bernie Sanders 24,4 26,5 12
Elizabeth Warren 18,6 20,3 8
Joe Biden 14,9 13,7 6
Amy Klobuchar 12,7 12,2 1
Andrew Yang 5,0 1,0 0
Tom Steyer 1,7 0,2 0

Primärvalet i New Hampshire den 11 februari 2020[redigera | redigera wikitext]

Kandidat Röster (antal) Röster (%) Nationella delegater
Bernie Sanders 25,7 9
Pete Buttigieg 24,7 9
Amy Klobuchar 19,8 6
Elizabeth Warren 9,3 0
Joe Biden 8,4 0
Tom Steyer 3,6 0
Tulsi Gabbard 3,2 0
Andrew Yang 2.8 0

Debatten i Nevada 19 februari 2020[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden var en av sex presidentkandidater på scenen under primärvalsdebatten i Las Vegas, Nevada, den 19 februari 2020. Debatten präglades av hård kritik mot framför allt miljardären Michael Bloomberg, som på kort tid och med hjälp av en stor kampanjbudget och ändrade regler från DNC:s sida lyckats kvala in till primärvalsdebatten. Joe Biden deltog också i denna kritik mot Bloomberg, åtminstone i viss mån, genom att hävda att Bloomberg inte lyckats sköta New York så bra under den period han var stadens borgmästare. Däremot fick inte Biden så mycket kritik från de övriga i denna debatt. Till skillnad från under debatterna under 2019, då han som upplevd "frontrunner" fick ta emot mycket kritik från övriga presidentkandidater under debatterna.

När Biden höll sitt avslutningsanförande i debatten hördes en skara demonstranter som skrek ut sitt missnöje med Bidens migrationspolitik under den förre presidenten Barack Obamas administration. Demonstranterna, som menade att Biden var ansvarig för "deportation av tre miljoner människor", kom från "RAICES Action", ett nätverk som enligt hemsidan står upp för invandringsreform och ökade rättigheter för flyktingar.[29] Dagarna före debatten blev Biden intervjuad av spanskspråkiga amerikanska TV-nätverket Univisions nyhetsankare Jorge Ramos, bland annat om just dessa deporteringar. I intervjun sa Biden att deporteringarna, eller delar därav, var ett stort misstag och framhöll även att han har politik för ökad legal migration, förbättrad asylprocess och att byggnationen av en mur mellan USA och Mexiko stoppas.[30]

USA:s president[redigera | redigera wikitext]

Biden blev vald som den 46:e presidenten i USA:s historia i november 2020. Han segrade över den sittande presidenten Donald Trump och blev därmed den första att besegra en sittande president sedan Bill Clinton vann mot Geroge H. W. Bush år 1992. Han är den äldsta presidenten någonsin, [31][32] samt den första presidenten från Delaware (han föddes dock i Pennsylvania). Joe Biden är den andra katolska presidenten efter John F. Kennedy.

Valet blev jämnare än vad som förutsades i opinionsundersökningar, men han bedömdes den 7 november 2020 av de ledande amerikanska mediekanalerna ha vunnit valet, även om sittande presidenten Donald Trump inte erkände sig besegrad och ifrågasatte rösträkningen i flera delstater.[33][34][35] Den 14 december 2020 röstade elektorskollegiet fram Joe Biden som tillträdande president. Rösterna bekräftades den 7 januari i senaten, där USA:s vicepresident Mike Pence verifierade rösterna och bekräftade att Biden, tillsammans med den vicepresidenten Kamala Harris kunde tillträda den 20 januari 2021.[36] Bland annat att Mike Pence verifierade rösterna ledde till protester som urartade i en stormning av Kapitolium.[37]

Tillträdande president[redigera | redigera wikitext]

Dagar efter valresultatet skapade Biden sin rådgivande nämnd (Covid-19 Advisory Board) för bekämpningen av Covid-19 pandemin, och ersätta Vita husets Coronavirus-arbetsgrupp som Trump-administrationen ledde. [38][39] Biden inför därmed ett större statligt ansvar för bekämpning av pandemin än vad som funnits tidigare, såsom ökade antalet tester, mer pålitlig tillgång till skyddsutrustning, arbetet med ett vaccin, medel för skolor och sjukhus. [40]

Den 11 november 2020 valde Biden Ron Klain som sin stabschef. Klain hjälpte Biden i senaten på 1980-talet, han var Bidens första stabschef som vice president och även stabschef för vice president Al Gore. [41]

Den 23 november 2020 gjorde Biden sina första nomineringar och utnämningar för nationell säkerhet; Antony Blinken som USA:s utrikesminister, Alejandro Mayorkas som USA:s inrikesminister, Avril Haines som direktör för nationell underrättelsetjänst, Jake Sullivan som nationell säkerhetsrådgivare, Linda Thomas-Greenfield som Förenta staternas ambassadör vid FN, Janet Yellen som USA:s finansminister [42]och tidigare utrikesminister John Kerry som särskild president för klimat. [43] Om det går igenom blir Haines den första kvinnan i rollen som direktör för nationell underrättelsetjänst.

Den 23 november erkände Emily W. Murphy (chef för General Services Administration) Biden som den slutgiltiga vinnaren av valet 2020 och godkände starten av övergångsprocessen till Biden-administrationen. [44]

I samband med det ceremoniella mottagandet och bekräftandet av delstaternas elektorsdelegationers röstresultat den 6 januari 2021 i en gemensam session för de båda kamrarna av USA:s kongress inträffade ett större upplopp, då anhängare till valets förlorare Donald Trump stormade Kapitolium med flera dödsfall som resultat bland Kapitoliums polisstyrka och upploppsdeltagarna. Kongressledamöterna, senatorerna och vicepresident Mike Pence tvingades evakueras från mötessalen då säkerhetshotet bedömdes som akut. Därigenom försenades det formella fastställandet av Bidens valseger i elektorskollegiet med flera timmar till sent på natten. Rösträkningen drog också ut på tiden då flera republikanska kongressledamöter formellt protesterade mot valresultatet i några vågmästarstater som Arizona och Pennsylvania, dock utan att påverka rösträkningens resultat. Då Trumps agitation och uppmaning till handling i strid mot det preliminära valresultatet sågs som den utlösande faktorn i upploppet, kom den demokratiska majoriteten i USA:s representanthus samt tio republikanska kongressledamöter att väcka åtal om riksrätt mot Trump. Biden kritiserade Trumps handlande och kallade upploppsmakarna "inhemska terrorister",[45] men i frågan om riksrättsåtalet valde han att hänvisa till kongressens egna beslutsrätt i frågan. En eventuell riksrättsrättegång mot Trump i USA:s senat väntades sammanfalla med de första dagarna av Bidens ämbetstid.

Första dagarna[redigera | redigera wikitext]

Biden svär presidentens ämbetsed 20 januari 2021.

Biden installerades traditionsenligt genom att tillsammans med vicepresident Harris svära ämbetseden kort före det formella överlämnadet av ämbetet klockan 12 lokal tid den 20 januari 2021. Ämbetseden förestavades som brukligt av chefsdomaren vid högsta domstolen John Roberts, med familjen Bidens familjebibel från 1893 som Biden använt vid alla sina tidigare ämbetseder i senaten och som vicepresident. Vid ceremonin, som på grund av pandemirestriktioner genomfördes med en begränsad publik, framträdde bland andra artisterna Lady Gaga, Garth Brooks och Jennifer Lopez. Poeten Amanda Gorman höll ett uppmärksammat framträdande där hon framförde den nyskrivna dikten The Hill We Climb om bland annat vikten för USA att offentligt bearbeta historiska sår som slaveriet.[46] Den avgående presidenten Donald Trump gjorde ett avsteg från traditionen genom att inte närvara, men den avgående vicepresidenten Mike Pence och de tidigare presidenterna Bill Clinton, George W. Bush och Barack Obama deltog. Biden uppmanade till nationell enighet och samarbete och inledde sin ämbetsperiod med en tyst bön för COVID-19-pandemins offer.[47][48]

På sin första dag i ämbetet 20 januari 2021 undertecknade Biden ett antal exekutiva beslut som bland annat införde krav om att bära ansiktsmask för skydd mot COVID-19 på federal mark, inledde processen för att återansluta USA till FN:s klimatavtal och till WHO, samt avslutade de särskilda krisbestämmelser som införts av Trumpadministrationen vid gränsen mellan USA och Mexiko.[49][50]

Biden utarbetade ett stort stimulanspaket under sina första hundra dagar som lagstiftades av kongressen den tionde mars 2021. Paketet innebar 1,9 biljoner us-dollar, däribland 1 400 dollar arbetslöshetsersättning till amerikanska medborgare.[51] På grund av stimulanspaketets storlek blev Bidens politik jämförd med Franklin D. Roosevelts New Deal.[52]

Politiska ståndpunkter[redigera | redigera wikitext]

Biden har karakteriserats som en moderat demokrat.[53] Han stödde stimulansåtgärden i The Recovery Act från 2009;[54] reproduktiva rättigheter;[55] samkönat äktenskap[56] och minskade militära utgifterna i Obama-administrationens budget för 2014.[57] Bidens åsikter om abort har förändrats under åren. Han motsatte sig ursprungligen federal finansiering för abort och sade år 1974 att Roe mot Wade "gick för långt" och "en kvinna [har inte] ensamrätten att säga vad som ska hända med hennes kropp." I en intervju från 2006 sa han: "Jag ser inte abort som ett val och en rättighet. Jag tror att det alltid är en tragedi[.]" År 2019 kallade han Roe mot Wade "landets lag",[58] och sa att han skulle arbeta för att kodifiera beslutet till federal lag.[59]

Miljö och klimatförändringar[redigera | redigera wikitext]

Han anser att åtgärder måste vidtas mot den globala uppvärmningen. I juni 2019 publicerade Bidens valkampanj en klimatpolitisk plan med investeringar om 1,7 biljoner dollar med målet att stoppa utsläppen helt år 2050.[60] Biden har dessutom lovat att återansluta sig till Parisavtalet (som Trump lämnade).[61]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Under Obamas regering hade Biden en ledande roll för förslaget att investera 53 miljarder dollar inom loppet av sex år för byggandet av en nationellt höghastighetsjärnväg. Det var en del av Obamaadministrationens mål att utöka tillgången till höghastighetståg till 80 procent av den amerikanska befolkningen under ett kvartssekel.[62][63] Förslaget skrotades efter att det blivit nedröstat i kongressen av den republikanska majoriteten.[64][65]

Under sin valkampanj 2020 presenterade Biden en investeringsplan på 1,3 biljoner dollar för att förbättra den nationella infrastrukturen, vilket skulle vara en uppföljning på Obamaregeringens prioriteringar.[66] I planen var det $50 miljoner som skulle gå till att reparera nuvarande vägar och broar, redan det första året. Planen innefattar även investeringar i höghastighetståg, kollektivtrafik och cykling, men även skolor, ersätta vattenledningar samt annan vatteninfrastruktur och utöka bredbandet på landsbygden.[67] I planen finns även ett konkret förslag om en ombyggnad av Hudson River Tunnel, en utbyggnad av Northeast Corridor, samt tåginvesteringar i Kalifornien, Mellanvästern och Västra USA.[68] Finansieringen planerades ske genom höjda skatter för höginkomsttagare och företag.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Balkan[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden (längst ned till höger) på väg till Bosnien med dåvarande presidenten Bill Clinton (mitten) på Air Force One, 1997.

Under 1990 talet var Biden involverad i att stoppa folkmord på bosnier av den bosnienserbiska armén.[69] Han stödde "lift and strike"-policyn som innebar militärt understöd genom Natos luftangrepp.[70][71] Biden själv har valt att kalla sin personliga roll som sitt "stoltaste ögonblock i det offentliga livet" relaterat till utrikespolitiken, med argumentet att han påverkade Balkanpolitiken i mitten av 1990-talet.[72]

NATO-allierade[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden har under sin valkampanj efterlyst ett bättre förhållande mellan USA och andra Natomedlemsländer, som fått utstå grova förolämpningar från hans föregångare Donald Trump.[73] Biden kritiserade Trumps beslut att dra tillbaka 9 500 amerikanska soldater från Tyskland.[74] Biden har kritiserat Trump för att ha behandlat Nato som "en beskyddarverksamhet" snarare än "den viktigaste militära alliansen i världens historia". Bidens utrikespolitiska experters analys är att Nato är en nyckelkomponent för att motverka Kinas växande inflytande.[75]

Polen[redigera | redigera wikitext]

Biden fördömde ''HBTQ-fria zoner'' i Polen, och sade ''de har ingen plats i den Europeiska Unionen eller någonstans i världen''.[76]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Barack Obama delar ut Presidentens frihetsmedalj till Joe Biden 12 januari 2017.

I samband med avslutningen av sin vicepresidentperiod tilldelades Biden den 12 januari 2017 Presidentens frihetsmedalj, som är USA:s främsta ickemilitära utmärkelse.

Uppkallat efter Biden[redigera | redigera wikitext]

  • 2017 grundade Joe Biden ett institut vid Delawares Universitet. Institutet fick namnet Biden Institute.
  • 2017 grundade University of Pennsylvania centret Penn Biden Center for Diplomacy and Global Engagement i Washington, D.C..[77]
  • Ett poolområde i parken vid namn "Brown-Burton-Winchester Park" i Wilmington har omdöpts till Joseph R. Biden Jr. Aquatic Center. Joe Biden hade jobbat där som badvakt 1962, varför poolområdet fick detta namn.[78]
  • Järnvägsstationen Joseph R. Biden Jr. Railroad Station i Wilmington, Delaware, har detta namn sedan 2011.[79]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Joe Biden var först gift med läraren Neilia Biden och paret fick tre barn: Beau Biden, Hunter Biden och Naomi Biden. 1972, strax efter att han invalts till senaten för första gången, omkom hustrun och dottern Naomi i en trafikolycka. 2015 dog hans äldre sonen Beau i cancer.[80] Biden gifte om sig 1977 med läraren Jill Jacobs. Paret har en dotter, Ashley.[81] Han har sex barnbarn: Naomi King Biden (*1993), Finnegan James (*1998), Roberta Mabel "Maisy" (*2001), Natalie Paige (*2004), Robert Hunter (*2006)[82] och Joseph Robinette "Beau" (*2020).[83]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kruzel, John (May 6, 2019). ”Biden says he was a staunchly liberal senator. He wasn't”. https://www.politifact.com/truth-o-meter/statements/2019/may/06/joe-biden/joe-biden-claims-he-was-staunch-liberal-senate-he-/. 
  2. ^ Witcover, Jules (2010). Joe Biden: A Life of Trial and Redemption. New York City: William Morrow. ISBN 978-0-06-179198-7. https://archive.org/details/isbn_9780061791987 
  3. ^ Joseph Biden Sr., 86, father of the senator”. The Baltimore Sun. September 3, 2002. https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-2002-09-03-0209030023-story.html.  Arkiverad 30 december 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Chase, Randall (January 9, 2010). ”Vice President Biden's mother, Jean, dies at 92”. Associated Press. WITN-TV. https://www.witn.com/home/headlines/81062772.html. 
  5. ^ Smolenyak, Megan (July 2, 2012). ”Joe Biden's Irish Roots”. Huffington Post. https://www.huffpost.com/entry/joe-bidens-irish-roots_b_1641678. Läst 6 december 2012. 
  6. ^ Number two Biden has a history over Irish debate”. The Belfast Telegraph. November 9, 2008. https://www.belfasttelegraph.co.uk/sunday-life/number-two-biden-has-a-history-over-irish-debate-28454443.html. Läst 22 januari 2008. 
  7. ^ Smolenyak, Megan (April–May 2013). ”Joey From Scranton—Vice President Biden's Irish Roots”. Irish America. https://irishamerica.com/2013/03/joey-from-scranton-vice-president-bidens-irish-roots/. 
  8. ^ Taylor, Paul (1990) (på engelska). See how They Run: Electing the President in an Age of Mediaocracy. Knopf. ISBN 978-0-394-57059-4. https://books.google.se/books?id=JMxWRDTR_sMC&redir_esc=y. Läst 8 november 2020 
  9. ^ Sloan, Karen. ”Biden Will Be First Lawyer-President Without a JD From the 'T-14' in a Century”. Law.com. https://www.law.com/2021/01/19/biden-would-be-first-lawyer-president-without-a-jd-from-the-t-14-in-a-century/?slreturn=20210423175247. Läst 23 maj 2021. 
  10. ^ ”Timeline of Biden's life and career”. web.archive.org. 25 september 2008. https://web.archive.org/web/20080925021142/http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/n/a/2008/08/22/politics/p222636D16.DTL. Läst 12 januari 2021. 
  11. ^ ”Timeline of Biden's life and career”. web.archive.org. 25 september 2008. https://web.archive.org/web/20080925021142/http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/n/a/2008/08/22/politics/p222636D16.DTL. Läst 12 januari 2021. 
  12. ^ Sokol, Jason (April 25, 2019). ”How a Young Joe Biden Turned Liberals Against Integration”. POLITICO Magazine. https://www.politico.com/magazine/story/2015/08/04/joe-biden-integration-school-busing-120968. Läst 25 april 2019. 
  13. ^ Bartning, Delores de la Torre; and others (February 1979). "Desegregation of the Nation's Public Schools: A Status Report". (PDF) Commission on Civil Rights, Washington, D.C. Accessed August 28, 2019.
  14. ^ Zeleny, Jeff (June 28, 2019). ”Letters from Joe Biden reveal how he sought support of segregationists in fight against busing”. CNN. https://edition.cnn.com/2019/04/11/politics/joe-biden-busing-letters-2020/index.html. Läst 28 augusti 2019. 
  15. ^ Gadsden, Brett (May 5, 2019). ”Here's How Deep Biden's Busing Problem Runs”. POLITICO Magazine. https://www.politico.com/magazine/story/2019/05/05/joe-biden-busing-problem-226791. Läst 5 maj 2019. 
  16. ^ Salacuse, Jeswald W. (2005). Leading Leaders: How to Manage Smart, Talented, Rich and Powerful People. American Management Association. ISBN 0-8144-0855-9. https://archive.org/details/leadingleaders00jesw  p. 144.
  17. ^ ”Violent Crime Control and Law Enforcement Act of 1994”. Violent Crime Control and Law Enforcement Act of 1994. National criminal justice reference service. http://www.ncjrs.gov/txtfiles/billfs.txt. 
  18. ^ ”Report: Violence against women...”. Report: Violence against women.... https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/2014_vawa_report.pdf. Läst 6 maj 2018. 
  19. ^ ”Report: 1 Is Too Many: Twenty Years Fighting Violence Against Women and Girls from The White House”. whitehouse.gov. https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/2014_vawa_report.pdf. Läst 6 maj 2018. 
  20. ^ Dionne Jr.; E. J. (June 10, 1987). ”Biden Joins Campaign for the Presidency”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1987/06/10/us/biden-joins-campaign-for-the-presidency.html. 
  21. ^ SVT text-TV
  22. ^ Jason Horowitz (4 februari 2007). ”Biden Unbound: Lays Into Clinton, Obama, Edwards” (på engelska). The New York Observer. https://observer.com/2007/02/biden-unbound-lays-into-clinton-obama-edwards/. Läst 25 november 2008. 
  23. ^ BarackObama.com (2008). Barack Obama kampanjsida Arkiverad 27 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtat 23 augusti 2008.
  24. ^ Hayes, Christal (17 juli 2018). ”Joe Biden says he will decide whether he's running for president by January”. USA Today. https://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2018/07/17/joe-biden-president-january-decision/793771002/. Läst 18 juli 2018. 
  25. ^ ”Joe Biden ställer upp som presidentkandidat i valet i USA”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/joe-bidden-staller-upp-i-presidentvalet/. Läst 25 april 2019. 
  26. ^ ”Kamala Harris blir Joe Bidens vicepresidentkandidat”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/senatorn-kamal-harris-blir-joe-bidens-vicepresidentkandidat/. Läst 11 augusti 2020. 
  27. ^ Hemsidan
  28. ^ Grim, Ryan JOE BIDEN, IN STUMBLING DEBATE PERFORMANCE, CLAIMS CREDIT FOR ELIZABETH WARREN’S SIGNATURE ACHIEVEMENT The Intercept. Publicerat 16 oktober 2016 (läst 20 februari 2020)
  29. ^ Goldmacher, Shane 6 Takeaways From the Democratic Debate in Nevada New York Times. Publicerad 19 februari 2020 (läst 20 februari 2020)
  30. ^ Barrow, Bill https://abcnews.go.com/Politics/wireStory/time-biden-calls-obama-deportations-big-mistake-69010125 For first time, Biden calls Obama deportations 'big mistake' ABC News. Publicerad 16 februari 2020 (läst 20 februari 2020)
  31. ^ Peter, Josh. ”Joe Biden will become the oldest president in American history, a title previously held by Ronald Reagan” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/2020/11/05/oldest-president-joe-biden/6181672002/. Läst 12 januari 2021. 
  32. ^ ”Birthday time: Biden turns 78, will be oldest U.S. president”. AP NEWS. 20 november 2020. https://apnews.com/article/joe-biden-donald-trump-health-ronald-reagan-coronavirus-pandemic-b43ea0d0049ae2cd72aead6e1816f6d5. Läst 12 januari 2021. 
  33. ^ ”Därför pekas Joe Biden ut som vinnare nu”. DN.SE. 7 november 2020. https://www.dn.se/varlden/darfor-pekas-joe-biden-ut-som-vinnare-nu/. Läst 8 november 2020. 
  34. ^ Steinhauser, Paul (7 november 2020). ”Biden wins presidency, Trump denied second term in White House, Fox News projects” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/politics/biden-wins-presidency-trump-fox-news-projects. Läst 7 november 2020. 
  35. ^ ”Election results live: Joe Biden wins presidency” (på engelska). CNN. 7 november 2020. https://www.cnn.com/politics/live-news/trump-biden-election-results-11-07-20/index.html. Läst 7 november 2020. 
  36. ^ ”Congress affirms Biden's Electoral College victory” (på engelska). CNN. 7 januari 2021. https://edition.cnn.com/politics/live-news/congress-electoral-college-vote-count-2021/index.html. Läst 7 januari 2021. 
  37. ^ ”Pro-Trump mob storms US Capitol in bid to overturn election”. AP NEWS. 6 januari 2021. https://apnews.com/article/78104aea082995bbd7412a6e6cd13818. Läst 18 januari 2021. 
  38. ^ Feuer, Will (7 november 2020). ”President-elect Joe Biden announces Covid task force” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2020/11/07/president-elect-joe-biden-to-announce-covid-task-force-on-monday.html. Läst 12 januari 2021. 
  39. ^ CNN, Dan Merica and Jeff Zeleny. ”Biden to announce coronavirus task force as part of presidential transition”. CNN. https://www.cnn.com/2020/11/07/politics/transition-biden-coronavirus-task-force/index.html. Läst 12 januari 2021. 
  40. ^ Goodnough, Abby; Stolberg, Sheryl Gay (14 oktober 2020). ”Biden’s Covid Response Plan Draws From F.D.R.’s New Deal” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/10/14/health/covid-biden-pandemic-plan.html. Läst 12 januari 2021. 
  41. ^ ”Biden announces Ron Klain will be White House chief of staff” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2020/11/11/biden-klain-chief-staff-436168. Läst 12 januari 2021. 
  42. ^ Staff, Intelligencer (11 januari 2021). ”All of President-elect Joe Biden’s Cabinet Nominees” (på amerikansk engelska). Intelligencer. https://nymag.com/intelligencer/article/joe-bidens-cabinet-begins-to-take-shape.html. Läst 12 januari 2021. 
  43. ^ ”Nominees and Appointees” (på amerikansk engelska). President-Elect Joe Biden. https://buildbackbetter.gov/nominees-and-appointees/. Läst 12 januari 2021. 
  44. ^ CNN, Kristen Holmes and Jeremy Herb. ”First on CNN: Key government agency acknowledges Biden's win and begins formal transition”. CNN. https://www.cnn.com/2020/11/23/politics/transition-biden-gsa-begin/index.html. Läst 12 januari 2021. 
  45. ^ Biden: De är terrorister – inte demonstranter”. Hufvudstadsbladet. 7 januari 2021. https://www.hbl.fi/artikel/biden-de-ar-terrorister/. Läst 18 januari 2021. 
  46. ^ Gelin, Martin (20 januari 2021). ”Unga poeten stal rampljuset under Bidens installation”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/martin-gelin-unga-poeten-stal-rampljuset-under-bidens-installation/. Läst 21 januari 2021. 
  47. ^ december 2020, Frida WallnorPublicerad: 19; 20:24 (19 december 2020). ”Huvudstaden gör sig redo för ett unikt maktskifte”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/huvudstaden-gor-sig-redo-for-ett-unikt-maktskifte/. Läst 12 januari 2021. 
  48. ^ Sundberg, Marit (20 januari 2021). ”Joe Biden installerad som ny president i USA”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/joe-biden-installerad-som-ny-president-i-usa/. Läst 21 januari 2021. 
  49. ^ ”Biden's first act: Orders on pandemic, climate, immigration”. AP NEWS. 2021-01-20. https://apnews.com/article/joe-biden-executive-orders-b5b409da08e42414b9a12e2c67ee2df6. 
  50. ^ ”Biden signs executive actions on COVID, climate change, immigration and more” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/news/biden-executive-orders-watch-live-stream-today-2021-01-20/. 
  51. ^ ”USA:s kongress klubbar Bidens historiska stimulanspaket”. di.se. 10 mars 2021. https://www.di.se/nyheter/usa-s-kongress-klubbar-bidens-historiska-stimulanspaket-1/. Läst 1 maj 2021. 
  52. ^ ”Joe Biden was a boring candidate. He now draws comparisons to FDR”. https://www.economist.com/united-states/2021/05/01/joe-biden-was-a-boring-candidate-he-now-draws-comparisons-to-fdr. Läst 1 maj 2021. 
  53. ^ Washington, District of Columbia 1100 Connecticut Ave NW Suite 1300B; Dc 20036. ”PolitiFact - Joe Biden claims he was a staunch liberal in the Senate. He wasn’t” (på amerikansk engelska). @politifact. https://www.politifact.com/factchecks/2019/may/06/joe-biden/joe-biden-claims-he-was-staunch-liberal-senate-he-/. Läst 13 augusti 2020. 
  54. ^ ”OP-ED by Vice President Joe Biden in Today's USA Today” (på engelska). whitehouse.gov. 17 februari 2010. https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/op-ed-vice-president-joe-biden-todays-usa-today. Läst 13 augusti 2020. 
  55. ^ ”Biden's Pro-Abortion Stance Will Cost Him Moderate Voters | RealClearPolitics”. www.realclearpolitics.com. https://www.realclearpolitics.com/articles/2020/03/19/bidens_pro-abortion_stance_will_cost_him_moderate_voters_142701.html. Läst 13 augusti 2020. 
  56. ^ ”May 6: Joe Biden, Kelly Ayotte, Diane Swonk, Tom Brokaw, Chuck Todd” (på engelska). msnbc.com. 6 maj 2012. http://www.nbcnews.com/id/47311900/ns/meet_the_press-transcripts/t/may-joe-biden-kelly-ayotte-diane-swonk-tom-brokaw-chuck-todd/. Läst 13 augusti 2020. 
  57. ^ ”Statement by Vice President Biden On the Bipartisan Debt Talks” (på engelska). whitehouse.gov. 23 juni 2011. https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/2011/06/23/statement-vice-president-biden-bipartisan-debt-talks. Läst 13 augusti 2020. 
  58. ^ Cummings, William. ”Catholic priest says he denied Joe Biden Holy Communion at Mass in South Carolina because of abortion views” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/2019/10/29/joe-biden-denied-communion/2494025001/. Läst 13 augusti 2020. 
  59. ^ Siders, David. ”Biden calls for enshrining Roe v. Wade in federal law” (på engelska). POLITICO. https://politi.co/31OInbx. Läst 13 augusti 2020. 
  60. ^ Carr, Bob (2 september 2020). ”Joe Biden's bold climate policies would leave Australia behind | Bob Carr” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/commentisfree/2020/sep/02/joe-bidens-bold-climate-policies-would-leave-australia-behind. Läst 8 oktober 2020. 
  61. ^ CNN, By Eric Bradner and Arlette Saenz (4 juni 2019). ”Joe Biden's climate plan targets net-zero emissions by 2050” (på engelska). CNN Digital. https://www.cnn.com/2019/06/04/politics/joe-biden-2020-climate-plan/index.html. Läst 19 januari 2021. 
  62. ^ ”Vice President Biden Announces Six Year Plan to Build National High-Speed Rail Network” (på engelska). whitehouse.gov. 8 februari 2011. https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/2011/02/08/vice-president-biden-announces-six-year-plan-build-national-high-speed-r. Läst 19 januari 2021. 
  63. ^ Mitchell, Jared A. Favole And Josh (8 februari 2011). ”Biden Announces $53 Billion Rail-Funding Plan” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/SB10001424052748704364004576132091951242426. Läst 19 januari 2021. 
  64. ^ GOP critic calls Joe Biden's $53 billion high-speed rail plan 'insanity'”. Christian Science Monitor. 8 februari 2011. ISSN 0882-7729. https://www.csmonitor.com/USA/Politics/2011/0208/GOP-critic-calls-Joe-Biden-s-53-billion-high-speed-rail-plan-insanity. Läst 19 januari 2021. 
  65. ^ Snyder, Tanya. ”Joe Biden's infrastructure deja vu” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2019/11/14/joe-biden-infrastructure-plan-070977. Läst 19 januari 2021. 
  66. ^ Snyder, Tanya. ”Biden releases $1.3 trillion infrastructure plan” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2019/11/14/biden-releases-13-trillion-infrastructure-plan-070848. Läst 19 januari 2021. 
  67. ^ Pramuk, Jacob (14 november 2019). ”Joe Biden proposes $1.3 trillion infrastructure overhaul — and swipes at Trump for inaction” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2019/11/14/joe-biden-releases-infrastructure-plan-and-criticizes-trump.html. Läst 19 januari 2021. 
  68. ^ Snyder, Tanya. ”Joe Biden's infrastructure deja vu” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2019/11/14/joe-biden-infrastructure-plan-070977. Läst 19 januari 2021. 
  69. ^ ”Joe Biden Woos America’s Bosnian, Albanian Voters Before Polls” (på amerikansk engelska). Balkan Insight. 20 oktober 2020. https://balkaninsight.com/2020/10/20/joe-biden-woos-americas-bosnian-albanian-voters-before-polls/. Läst 19 januari 2021. 
  70. ^ Gordon, Michael R. (24 augusti 2008). ”In Biden, Obama chooses a foreign policy adherent of diplomacy before force (Published 2008)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2008/08/24/world/americas/24iht-policy.4.15591832.html. Läst 19 januari 2021. 
  71. ^ Barone, Michael (2007-10) (på engelska). The Almanac of American Politics 2008. National Journal Group. ISBN 978-0-89234-117-7. https://books.google.com/books?id=Shp_PAAACAAJ. Läst 19 januari 2021 
  72. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (24 augusti 2008). ”On foreign policy, he's willing to go his own way” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2008-aug-24-na-foreignpol24-story.html. Läst 19 januari 2021. 
  73. ^ ”Biden eyes major foreign policy shifts if he wins”. AP NEWS. 1 augusti 2020. https://apnews.com/article/ap-top-news-iran-nuclear-middle-east-foreign-policy-politics-1d2a57631fee12c761f91053124606ab. Läst 19 januari 2021. 
  74. ^ Hunnicutt, Joseph Ax, Trevor (9 juli 2020). ”Exclusive: Biden to review Trump decision to cut troops in Germany if elected” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-biden-germany-exclusive-idUSKBN24A293. Läst 19 januari 2021. 
  75. ^ Hunnicutt, Joseph Ax, Trevor (9 juli 2020). ”Exclusive: Biden to review Trump decision to cut troops in Germany if elected” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-biden-germany-exclusive-idUSKBN24A293. Läst 19 januari 2021. 
  76. ^ ”Joe Biden condemns Poland's 'LGBT-free zones'” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/feature/nbc-out/joe-biden-condemns-poland-s-lgbt-free-zones-n1240757. Läst 19 januari 2021. 
  77. ^ ”Vice President Joe Biden to lead the Penn Biden Center for Diplomacy and Global Engagement” (på engelska). Penn Today. 2017-02-01. https://penntoday.upenn.edu/spotlights/vice-president-joe-biden-lead-penn-biden-center-diplomacy-and-global-engagement. 
  78. ^ Jedra, Christina (2017-06-26). ”Wilmington names pool after Joe Biden, former lifeguard” (på engelska). Delaware Online. https://www.delawareonline.com/story/news/local/2017/06/26/wilmington-names-pool-after-joe-biden-former-lifeguard/408917001/. 
  79. ^ Larsen, Emily (2019-12-25). ”The Delaware sites named after 'Uncle Joe' Biden” (på engelska). The Washington Examiner. https://www.washingtonexaminer.com/news/the-delaware-sites-named-after-uncle-joe-biden. 
  80. ^ ”Beau Biden, son of US vice-president Joe Biden, dies of brain cancer at 46”. https://www.theguardian.com/us-news/2015/may/31/beau-biden-dies-of-brain-cancer. Läst 19 maj 2021. 
  81. ^ Erik Ohlsson (23 augusti 2008). ”Troende katolik som är för abort”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/troende-katolik-som-ar-for-abort/. Läst 25 november 2008. 
  82. ^ ”Biden's mother dies at 92”. https://www.politico.com/story/2010/01/bidens-mother-dies-at-92-031286. Läst 16 maj 2021. 
  83. ^ ”Joe Biden and baby grandson share precious moment at inauguration — and his name is Beau”. https://www.today.com/parents/joe-biden-s-baby-grandson-beau-was-adorable-inauguration-t206415. Läst 16 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska titlar
Företräddes av
Donald Trump
 USA:s 46:e president
20 januari 2021 –
Sittande
Företräddes av
Dick Cheney
 USA:s 47:e vicepresident
20 januari 2009 – 20 januari 2017
Efterträddes av
Mike Pence
Församlingssäten
Företräddes av
Cale Boggs
 Ledamot av USA:s senat från Delaware
3 januari 1973 – 15 januari 2009
Efterträddes av
Ted Kaufman